Karins hem förstördes av branden hos grannen – Så många radhus har brister i brandskyddet
Klockan är strax före 16 och vårsolen skiner över Norrköping en tisdag i maj i år. Karin Karlsson har precis slutat jobbet och ska med en kollega till Ikea och handla. Då ringer sonen, Albin 14 år, från radhuset hemma i Klockaretorpet.
— Han säger ”mamma, det brinner på taket, jag fick gå ut”. Då säger jag, jättehemskt egentligen, jaha, det är säkert ingen fara, gå ut du, jag är ju på väg till Linköping, berättar Karin Karlsson.
Men från bilen får hon syn på en stor svart rökpelare och efter ett samtal med en granne börjar hon förstå att hon snabbt behöver åka hem.
— Det var såna bilköer så min kollega fick köra på cykelbanan för att komma fram. Då när jag får se alla människor och brandmän som försöker släcka. Då tänkte jag fy fan.
Nästan allt försvann
Synen som möter henne är fortfarande svår att greppa. Radhuslängan där familjen haft sitt hem i över tio år brinner för fullt. En granne har knackat dörr och fått alla i säkerhet och inga personer skadas. Men längan med sina åtta hyreslägenheter går inte att rädda.
— Det gick skitfort. Allt var ju helt övertänt. Man står bara och ser hur elden härjar över hela taket. Det är lite jobbigt att prata om. Jag kanske inte tänkte att allt skulle försvinna. Fast det gjorde det ju.
Var det svårt att ta in?
— Till slut kunde man det. Man såg att det brann på övervåningen inne i rummen. Hur det bara var svart. Grabbens dator som han hade sparat till. Hans allt.
Branden i Norrköping är inte unik. Under årens lopp har det skett flera svåra bränder i radhus runt om i landet. Radhusen ska vara byggda så att de förhindrar att en brand snabbt sprider sig vidare till lägenheterna intill. Kravet är att brandskyddet i en bostad ska klara att hålla en brand i 60 minuter. Men många radhus klarar inte det kravet.
— Radhusbränder är ett välkänt problem sedan många år. Där man har gjort undersökningar har man sett en hel del brister, förklarar Marcus Runefors, forskare inom brandteknik på Lunds universitet.
Svåra att stoppa
Men någon aktuell sammanställning finns inte att få tag på. Hem & Hyra har därför gjort en kartläggning bland räddningstjänsterna runt om i landet. Den visar att över 24 000 radhuslägenheter har kontrollerats hittills och över 60 procent har brister i brandskyddet. I en del kommuner har brister upptäckts i över 90 procent av radhusen.
Det kan exempelvis röra sig om byggfusk där brandavskiljande väggar har saknats helt eller ombyggnationer där nya kablar och ventilationsrör öppnat hål och förstört ett tidigare brandtätt skydd. Konsekvensen vid en brand kan bli omfattande egendomsskador där flera lägenheter förstörs i onödan.
— För att stoppa en brand behöver vi byggnadens brandskydd annars är det jättesvårt. Är det många otätheter och springor som branden tar sig igenom då har vi väldigt svårt att stoppa den, säger Joar Hjertberg, enhetschef i Norrköping på räddningstjänsten Östra Götaland.
Vanligt med brister
I Klockaretorpet spred sig branden till fem lägenheter redan efter en halvtimme. Även om radhuset bedömdes ha ett bra brandskydd fanns en svaghet utvändigt. Branden började på en uteplats och tog sig upp i taket. En vanlig brist är att takfoten är öppen och otätad, vilket gör det lätt för lågorna att ta sig upp på vinden och som i många fall saknar brandavskiljande väggar.
— Hade takfoten varit tät så hade vi haft lite bättre förutsättningar att begränsa branden, säger räddningstjänstens utredare Martin Wigilius, som uppger att brandorsaken inte gått att slå fast.
Trots att radhusproblemet är välkänt så är det ändå få räddningstjänster som gör några kontroller av dem. Vår kartläggning visar att endast 62 kommuner i landet gör inventeringar och färre än hälften är färdiga. Hittills har endast cirka 15 procent av landets radhusbestånd gåtts igenom och i 181 kommuner har arbetet ännu inte påbörjats.
— Många räddningstjänster är små och har inte riktigt musklerna att göra en så stor satsning. Sedan är det nog en prioteringsfråga. Det blir sällan personskador vid de här bränderna, men stora egendomsskador i stället, säger forskaren Marcus Runefors.
Tusen förelägganden
I Jönköping däremot har räddningstjänsten satsat och gått igenom alla 1 100 radhuslägenheter i kommunen.
— Det var värre än vad vi trodde. Ju mer vi tittade ju fler brister hittade vi. Vi har inte sammanställt statistiken än, men det finns brister i alla kan man säga. Från gamla till nya, säger Henric Dovrén, brandingenjör i Jönköping.
Det är fastighetsägarens ansvar att se till att det finns ett godkänt brandskydd. Men när räddningstjänsten upptäcker och påtalar brister är det inte alltid de åtgärdas. I Jönköping insåg räddningstjänsten att de behövde gå hårdare fram och har fått skicka ut drygt 1 000 förelägganden om tvingande åtgärder till radhusägare i kommunen. Den metoden har gett resultat och hittills har 820 radhuslägenheter fått ett godkänt brandskydd.
— Att vi bara informerade gav inte någon effekt kan man säga. När vi följde upp var det ingen som hade gjort något på frivillig basis. De tog inte det på allvar och kom inte tillskott, säger Henric Dovrén.
Det brandskadade radhuset i Norrköping ägs av kommunägda Hyresbostäder. De uppger att de fortlöpande ser över och åtgärdar brandskyddsbrister i sina radhus. För hustypen som brann ska takfoten ses över och till nästa år ska 500 radhuslägenheter gås igenom i Klockaretorpet.
— Det här brandförloppet hade vi inte kunnat förutse. Att det skulle brinna så snabbt på taket. Men nu har vi lärt oss det och nu får vi försöka göra de åtgärder vi kan, så fort vi kan, säger Lars Löfgren, marknadschef på Hyresbostäder.
För Karin Karlsson och hennes familj förstördes nästan allt vid branden – trots att den började hos grannen tre lägenheter bort. Endast lite porslin och köksprylar gick att rädda – allt annat brann upp eller blev vattenskadat.
— Jag tänker på min dotter Alice nu som ska bli mamma. Vi har inga foton kvar från henne när hon är liten. Det är väl det som svider mest. Möbler går att ersätta och kläder, säger hon.
