Kim sover på kusinens soffa – så hårt slår skånska inkomstkrav

Kim Nilsson är inneboende hos sin kusin utanför Landskrona och sover på en soffa. Helst vill han gifta sig med flickvännen och skapa ett hem med henne och hennes barn. Hon finns 17 kilometer bort i en tvåa som hon hyr av socialen. Men i och med att Landskrona dessutom har en trångboddhetspolicy får Kim inte bo där, även om det skulle gynna dem båda ekonomiskt.

Hans erfarenheter av det svenska hjälpsystemet är en mångbottnad historia som fortfarande pågår. Kortfattat är läget följande: I över 20 år har Kim Nilsson kämpat med psykisk ohälsa. Idag har han sju olika diagnoser och en sjukersättning på 7647 kronor i månaden.

Läs ocksåVärden krävde månadslön på 50 000 – ville vräka kvinna: ”Finns ingen fastslagen summa”

I Sverige växte de kommunala bostadsbolagen fram på 40-talet. Grundtanken var – då som nu – en god bostad åt alla. Trots det har de kommunala bostadsbolagen i Skåne tolkat uppdraget olika, inte minst när det kommer till vem som ska få söka en lägenhet.

2013 stramade Landskrona stad åt sin uthyrningspolicy. En majoritet av hyresvärdarna antog en gemensam policy. Det var stadens sätt att få ordning på oseriösa värdar samtidigt som man ville locka fler skattebetalare till kommunen. Effekten blev att personer med försörjningsstöd fick det tuffare. För att överhuvudtaget få söka en lägenhet i Landskrona stad krävs att när hyran är betald ska hyresgästen ha två tredjedelar av sin inkomst kvar.

Foto: Gry Ellebjerg

Sedan pandemins begynnelse i våras har Landskronahems bostadskö ökat med 3000 personer. Idag är 14 000 aktiva i bostadskön och på varje ledig lägenhet finns det mellan 50 och 300 sökande.

Enligt Landskronahems fastighetschef, Patrik Karlsson, är ett syfte med inkomstkravet att värna om att en person inte sätter sig i en lägenhet den sen inte har råd att bo i.

– Vi vill ju ge så många som möjligt en bostad men vi har en lång kö. Jag upplever att de flesta hyresgäster klarar inkomstkravet. Vi har ett bra samarbete med socialen där vi har mer individuella lösningar.

Men i praktiken är det svårt att få hjälp av socialtjänsten. Många faller mellan stolarna. Kim Nilsson beskriver det själv som att han är en ekonomisk flykting i sitt eget land och att han aldrig trodde att systemet skulle lägga sig i hans kärleksliv.

Läs ocksåStrid om utsatta hyresgäster – så sprack styret i kommunen: "Utestänger människor från boende"

– Jag hade önskat att bostadsbolagen hade haft en öppnare attityd och utgått ifrån individens möjligheter. Jag förstår att de måste få in hyrorna. Men oavsett problematik är vi ju människor som måste bo någonstans. Det var aldrig mitt mål att bli fattig och att få sju diagnoser.

I Båstad har det kommunala bostadsbolaget lättat på sina inkomstkrav och gått från krav på inkomst tre gånger hyran till att man ska ha kvar två gånger hyran.

– Vi tycker det är bra att ha en riktlinje så det blir tydligt hur vi tänker. Vi vill och kan inte medverka till att en hyresgäst får ekonomiska problem på grund av för hög hyra, säger Lisbeth Nilsson, Båstadhems vd.

Läs ocksåHyresvärden som går mot strömmen - här är det lättare att få lägenhet

En tredje variant tillämpar Osbybostäder. De gör individuella prövningar. Enligt vd:n Kent Lundén tar de exempelvis kreditupplysningar, tittar på referenser och har en diskussion med den sökande. Han säger att de flesta är väldigt måna om att betala sin hyra och i de fall det inte fungerar säger bolaget upp kontraktet.

– Vissa som söker lägenhet hos oss har kanske inte ekonomi för just den lägenheten. Då får de avslag. Vi som bolag kan inte lösa alla problem men vi kan vara en del i lösningen genom att se till att det finns rimligt prissatta lägenheter och att vi har en schyst uthyrningspolicy.

Foto: Gry Ellebjerg

Majoriteten av de kommunala bostadsbolagen har någon form av inkomstkrav men har det någon betydelse? Nej, inte om man ska tro Martin Grander, bostadsforskare vid Malmö universitet.

– Forskningen visar att hyran är det första man betalar och att inkomstkrav inte har något med betalningsviljan att göra. Det finns bostadsbolag som tagit bort kravet helt och det har fungerat väldigt bra ändå.

Enligt Martin Grander är individuella prövningar det mest effektiva sättet att hitta matchande hyresgäster.

– Allmännyttans uppdrag är att bidra till att alla personer i kommunen ska få möjlighet att få en bostad. Vad händer annars? Jo, då ökar den informella svarta andrahands-
uthyrningen.

Hur ska då Kim Nilsson lösa sin bostadssituation? Han har en plan. Den bygger på att han får ett jobb. Om han lyckas med det räknar han med att kunna köpa en bit mark där han bygger ett hus åt sig och flickvännen. Enligt honom själv är det hans enda chans att få bli sambo. Då är han 50 år.

Så hög inkomst krävs för att få en lägenhet i Skåne