Klarare riktlinjer om allmännyttans vinster
Den nya lagen om allmännyttiga bostadbolag trädde i kraft 2011 och sedan dess är det tillåtet för kommunerna att plocka ut vinst ur bolagen om pengarna används till olika projekt som ”främjar integration och social sammanhållning”. Men kommunerna får själva bestämma vad som faller under de termerna och det skapar mycket förvirring.
Nu har forskare från Malmö högskola fått i uppdrag av Sveriges kommuner och landsting, SKL, att reda ut begreppen och vad de här pengarna faktiskt bör användas till.
– Vi har gjort en genomlysning av vad man gör ute i kommunerna och som har fungerat bra. Sedan handlar det om att ta fram riktlinjer för vad man kan göra med de här pengarna, säger Martin Grander, som har skrivit rapporten.
Rapporten släpps i sin helhet om någon vecka. Forskarna har satt upp ett par kriterier som eventuella investeringar ska uppfylla. Man vill också att begreppet integration ska sträcka sig längre än att bara handla om etnicitet. Dessutom vill de att man ska ta ett bredare grepp och lägga resurser på det som ligger bakom segregationen. Det kan gå ut på att fråga boende i ett område vad de saknar i sin vardag och sen försöka att möta de önskemålen.
Martin Grander och hans kollegor anser att allmännyttan har en stor roll att spela i att bryta den växande segregationen i städerna. Men då behöver de kommunens hjälp.
Hyresgästföreningens hållning är att de här pengarna istället för att disponeras av kommunerna bör gå tillbaka in i verksamheten där den kan användas till upprustning eller byggande av nya hyresrätter. Man anser att det är problematisk att lagen är så pass svårtolkad.
– Det är väldigt flummigt och den lilla paragrafen är väldigt olycklig. Risken är ju att man konsekvent tömmer de här bolagen på vinst som skulle kunna användas i verksamheten, säger P-G Nyström, förbundsjurist på Hyresgäsföreningen.
I lagtexten tar man lekparker och fotbollsplaner som exempel på åtgärder som kan främja integrationen. I Stockholm har mer än ett dussin bostadsbolag delat ut sammanlagt runt 1,3 miljarder kronor till kommunerna. Men de har fått kritik sedan man har uppgett att pengarna bland annat ska gå till att däcka över motorvägar och bygga bullerskydd.
– Det är intressant att man väljer att lägga många av de här projekten under integration och social sammanhållning. 1,3 miljarder är en rätt bra förstärkning av den kommunala kassan. Vårt synsätt är att det är hyresgästerna som betalar för åtgärder som borde finansieras av skattepengar, säger P-G Nyström.
