Kommun nobbar nyanlända – slipper straff
Hem & Hyra har skrivit om att Tyresö kommun hävdar att de inte klarar av att ta emot och skaffa bostad till de 170 personer som anvisats i år.
Nu säger flera kommunrepresentanter att de kanske inte heller kan uppfylla kravet. I en debattartikel i Dagens Samhälle protesterar 23 kommunala m-politiker mot regeringen och kräver att utslussningen av nyanlända bromsas.
Parisa Liljestrand, (M), kommunalråd i Vallentuna, säger att de har uttömt alla möjligheter för att klara av att skaffa fram bostäder till de 129 nyanlända som anvisats till kommunen under 2016.
– Nästa år ska vi ta emot 177 nyanlända men vi kommer inte att kunna uppfylla vårt åtagande om inte staten uppfyller sitt åtagande, säger hon.
Vilka åtaganden tänker du på?
– Staten måste stötta oss mer ekonomiskt men även ändra lagar så att det går snabbare att bygga, till exempel måste plan-och bygglagen ändras med bland annat kortare detaljplaneprocesser, säger hon.
Varför kan ni inte ta emot människorna nästa år?
– Vi har uttömt alla möjligheter, som till exempel att köpa bostadsrätter för cirka 30 miljoner kronor i år. Men det kan vi ju inte göra varje år. Även om bostadsrätter är en bra investering så får det inte gå ut över kommunens övriga nödvändiga kommande investeringar, säger hon.
Men tanken med lagen var ju att alla kommuner ska hjälpas åt med att ta hand om nyanlända, var ska människorna bo om inte ni tar emot er andel?
– Vi gör inte den analysen. Regeringen har inte gjort något för att underlätta för oss att ta emot nyanlända och då kan vi inte ta vårt ansvar.
Vad ska regeringen göra för att underlätta för er?
– Den måste till exempel höja ersättningen i paritet med kommunens reella kostnader, säger hon.
Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson står bakom den nya bosättningslagen som ger Länsstyrelserna rätt att fördela nyanlända i Sveriges kommuner. Men Tyresö kommun har till exempel redan nu sagt att de inte klarar av att skaffa bostad till så många som anvisats. Något som Natalie Sial, pressekreterare hos Ylva Johansson, inte är nöjd med.
– Som kommun kan man inte välja vilka lagar man ska följa utan de ska följa bosättningslagen och se till att bosätta de nyanlända som anvisas till kommunen, säger hon.
Vad händer med de kommuner som struntar i att uppfylla lagen?
– I dag finns det inte några sanktionsmöjligheter. Regeringen har dock för avsikt att följa upp hur lagen efterlevs, men det är lite för tidigt nu med tanke på att lagen infördes i mars, säger hon.
Stockholm vet inte hur de ska skaffa bostäder till resterande 1 000–1 500 som ska tas emot. Nu kan det bli aktuellt att placera människor i sovsalar, vad tycker du om det?
– Precis som framgår i propositionen är regeringens intention att kommunerna i så stor utsträckning som möjligt bör erbjuda permanenta bostäder. Men det kan dock inte uteslutas att det tillfälligt blir en annan lösning. Men till skillnad från tidigare kan inte kommuner som inte byggt bostäder avstå från att ta emot nyanlända. Bosättningslagen innebär att man nu måste beakta mottagandet i sin planering för bostadsförsörjningen i kommunen.
Kommer regeringen att gå kritikerna till mötes?
– Kommunerna har fått rejält med mer resurser till exempel så har schablonersättningen för nyanlända höjts med mer än 50 procent samtidigt som tio välfärdsmiljarder delas ut. Sedan har vi en historisk satsning på bostadsbyggandet och arbete pågår med att underlätta för byggandet.
Daniel Dronjak Nordqvist, (M) kommunstyrelsens ordförande i Huddinge, kan i dagsläget inte säga om kommunen kommer att klara av att uppfylla kravet och skaffa bostäder till 321 nyanlända i år. Ovissheten är lika stor kring de 417 som kommunen ska ta emot under 2017.
– Vi jobbar för att uppfylla åtagandet men jag är pessimistisk. Debattartikeln är ett uttryck för frustration där staten skjutit över ansvaret på oss, som om vi skulle ha 300 tomma lägenheter att dela ut, säger han.
Han tycker att grundtanken i lagen – att alla ska dela på ansvaret – är rätt, men att man borde utgå mer från bostadssituationen ser ut i kommunen när man fördelar människor.
– Det kanske är bättre att de bor där de bor idag än att de skickas ut till kommuner som saknar bostäder. Som det ser ut i dag så är risken stor att det inte blir en bra integration när det inte finns bostäder, säger han.
Lennart Kalderén, (M), och kommunstyrelsens ordförande i Salem, tillhör de som inte är säkra på att de kommer att kommer att uppfylla kravet för 2017.
– Vi har löst det i år med hjälp av hyresrätter från Akelius och att vi har köpt bostadsrätter. Men våra paviljonghus har blivit överklagade så jag vet inte hur det kommer att gå nästa år, vi kanske måste lösa det med vandrarhem eller hotell, säger han.
Att Mark- och miljödomstolen i Göteborg har stoppat byggandet av moduler med tillfälliga bygglov försvårar ytterligare för kommunerna att klara kravet, enligt Kalderén.
– Vi måste ha en mer flexibel syn på tillfälliga bygglov när vi har en så akut situation. Som det ser ut i dagsläget tycker jag det är bättre att bo kvar en längre tid där de bor i dag när bostadssituationen ser ut som den gör i Stockholm, säger han.
