Kommunen tog bort Catharinas rättigheter bakom hennes rygg – nu tvingas hon flytta
– Jag vet inte vad man ska säga, det är bedrövligt. De har varit så nonchalanta och inte brytt sig om individerna, säger Catharina Gustafson.
Flytten är i full gång. Efter mer än ett halvår av ovisshet, så har det till sist blivit klart under sommaren vart hon ska ta vägen. Göteborgs stadsfastighetsförvaltning har ordnat en ersättningslägenhet åt Catharina Gustafson.
Hon och hennes sambo lämnar nu den före detta vaktmästarbostaden på Renströmska sjukhusområdet i Kålltorp, där Catharina bott sedan 1985. I stället flyttar de in i en tvårummare i de gamla sköterskebostäderna strax intill.
Andra våningen utan hiss
Den nya lägenheten är på 44 kvadratmeter, att jämföra med den gamla på 105 kvadratmeter i två våningar. Men det största problemet är att den nya bostaden ligger på andra våningen utan hiss. Catharina Gustafson är sjukpensionär på grund av MS, använder rullator och har svårt att gå.
– Jag kämpar på. Jag kan gå upp och ner i alla fall två-tre gånger om dagen. Det är klart jag inte tycker om det, men jag får ta det onda med det goda. Det är jättebra att jag kan bo kvar i samma område, säger Catharina Gustafson.
Det var i oktober 2023 som beskedet plötsligt kom. Parhuset skulle säljas. Beslutet hade fattats redan i december 2022, men Catharina och hennes granne fick reda på det först nu.
Nästa kalldusch
Några veckor senare låg annonsen ute på Hemnet. Nu kom nästa kalldusch.
Tidigare hade hela det gamla sjukhuset utgjort en enda stor fastighet. Men en ändring av detaljplanen 2017 hade gjort att parhuset styckats av till en egen fastighet.
Då ändrades byggnadens taxeringskod hos Skatteverket från ”hyresfastighet” till ”privatvilla/småhus”. Något som får stor betydelse för vilken besittningsrätt en hyresgäst har. (Se faktaruta).
”Alltid varit hyresbostad”
Besittningsrätt innebär rätten att bo kvar så länge man sköter sig och betalar hyran. Nu hade inte Catharina Gustafson den rätten fullt ut längre. Om en husköpare själv ville bo i lägenheten skulle hon få flytta.
Fredrik Gustafson är Catharinas son och uppvuxen i huset.
– När fastighetsbeteckningen ändras faller alla rättigheter. Det här huset har alltid varit en hyresbostad sedan det byggdes, men nu blev det plötsligt en privatbostad, säger han.
Försökte ombilda
Hyresgästerna hade inte informerats om förändringen av besittningsrätten. Att en försäljning kunde vara på gång har de däremot känt till ett antal år.
Fredrik Gustafson har tidigare försökt hjälpa sin mamma och hennes granne att bilda en bostadsrättsförening för att köpa loss lägenheterna. Men eftersom det bara var två bostadsenheter i huset gick inte det.
Inte heller hade han möjlighet att få tillräckliga lån för att vara med i budgivningen när försäljningen plötsligt skedde.
”Ett vrakpris”
– Jag försökte, men det var dålig tajming för mig just då. Priset på 5,6 miljoner kronor för hela huset var ju annars ett vrakpris. Villor i Kålltorp brukar gå för 10 miljoner, säger Fredrik Gustafson.
Huset köptes av två bröder, deras far och den ene broderns sambo. Både pappan och hans ena son är i fastighetsbranschen.
Omgående fick hyresgästerna besked om att de var uppsagda. De nya ägarna erbjöd dock tre årshyror, drygt 230 000 kronor, i kompensation.
”Gått ner 20 kilo”
Grannen tog erbjudandet, men Catharina Gustafson ville bo kvar och bestred först uppsägningen med hjälp av Hyresgästföreningen.
– Jag har mått pyton. Jag har gått ner 20 kilo sedan detta började, säger hon.
Köparna erbjöd ersättningslägenheter i andra delar av Göteborg, men Catharina Gustafson ville inte lämna Kålltorp.
Först när Stadsfastighetsförvaltningen kunde ge henne en tomställd lägenhet i huset intill drog hon tillbaka bestridandet och tog emot pengarna för att flytta ut.
Affärsidé att renovera
Mannen som nu tar över Catharina Gustafsons före detta lägenhet har fastighetsutveckling som affärsverksamhet. Det innebär att han köper bostäder, renoverar eller bygger om dem och säljer dem vidare med vinst.
Till Hem & Hyra säger han dock att han har köpt den här lägenheten som långsiktig bostad.
– Jag och min sambo är i 35-årsåldern och vill bilda familj. Vi har lagt ut vår gamla lägenhet till försäljning nu i veckan. Det är ett extremt fint läge här och jag tycker att priset var förmånligt. Min bror ska bo i den andra halvan, vi har styckat av huset till två fastigheter, säger köparen.
Moralisk fråga
Han säger att han pratat mycket med sin bror och sin far i samband med affären, eftersom det framgick i annonsen att huset var bebott och att hyreskontrakten ingick i köpet.
– Vi hade kollat med en jurist och fick beskedet att vi hade rätt att säga upp hyresgästerna. Men att man har lagmässig rätt är en sak, den moraliska biten är en annan, säger mannen.
Han menar dock att det inte är troligt att någon skulle ha köpt huset för att fortsätta hyra ut det. Hyresgästernas hyror på 6 500 kronor för 105 kvadrat var ”oskäligt låga”.
”Kalkylen går inte ihop”
– Den kalkylen går inte ihop för en fastighetsägare, även om priset för huset var lågt. De låga hyrorna har hängt ihop med att det här från början var personalbostäder. Men sjukhuset lades ju ner för 30 år sedan, säger mannen.
Han tycker att han och hans familj givit hyresgästerna generös ersättning för att flytta, och betonar att bostadssituationen nu har löst sig för båda hushållen.
– Däremot tycker jag att kommunen skött detta lite dåligt. Hyresgästerna fick väldigt plötsligt besked om försäljningen och dessutom felaktig information om att de inte behövde vara oroliga. Det hade varit bättre för staden att fixa ersättningslägenheter innan och sälja huset tomställt. Då hade kommunen kunnat få mer betalt också, säger mannen.
Kontrakten ingick i affären
Olle Björquist är enhetschef för kommersiella och övriga fastigheter på stadsfastighetsförvaltingen. Han säger att det inte var möjligt att erbjuda ersättningslägenheter i samband med att huset såldes.
– I så fall hade vi underlättat för den nya ägaren att slippa ifrån sina skyldigheter. Det hade blivit ett otillbörligt gynnande. Villkoren i försäljningen var att köparen tog över hyreskontrakten, säger Olle Björquist.
Hyresgästernas besittningsskydd var försvagat efter avstyckningen. Var det inte troligt att en köpare skulle vilja säga upp dem?
– Vi har inte tagit reda på vad köparen tänker göra med fastigheten. Vi har egentligen inte att göra med det. Men sett i efterhand: Det kunde ha varit så att köparen hade låtit en eller båda hyresgäster bo kvar. Och det var ju vad hyresgästerna helst ville. Alternativet hade varit att vi evakuerat dem redan tidigare och sålt huset utan hyresgäster. Det finns för- och nackdelar med båda sakerna.
Nu hjälpte ni ändå den ena hyresgästen med en ersättningsbostad i efterhand. Varför?
– Vi kanske inte hade några skyldigheter att göra det i juridisk mening. Men när vi fick reda på att hon inte löst sin boendesituation, och kopplat till hennes personliga förutsättningar och att hon bott här så länge, så kände vi att det var rätt.
Beslutet att huset skulle säljas togs i fastighetsnämnden december 2022. Varför väntade ni med att informera hyresgästerna i tio månader, till kort innan annonsen gick ut?
– Hyresgästerna har vetat sedan lång tid att det kunde bli en försäljning. Kanske vi kunde ha informerat om beslutet under våren. Men då hade vi inte haft så mycket mer att säga än att det var på gång. Nu väntade vi tills vi visste exakt när den skulle ske.
Har ni dragit några lärdomar av hur det blev?
– Jag vet inte om vi skulle göra likadant om ett sådant här ärende dyker upp igen, vilket jag inte tror att det gör. För egen del har jag aldrig varit med om att ett hus klassats om på det här viset. De 1–2-bostadshus som vi har ska redan vara klassade som småhus, och i de flesta fall är de tomställda om vi säljer dem, säger Olle Björquist.
Catharina Gustafson kan se sin gamla bostad från fönstret i den nya lägenheten.
Även huset hon flyttar in i ska säljas av kommunen inom kort. Men det är klassat som hyresfastighet, så här har hon rätt att bo kvar.
– Vi får se hur det blir när det säljs. Men antagligen inte lika galet som detta blev, säger Catharina Gustafson.
1). Är du förstahandshyresgäst i en hyresfastighet så har du normalt sett besittningsrätt. Det innebär att värden bara kan säga upp dig om du misskött dig, inte betalat hyran eller liknande.
Men om du hyr i ett hus som klassas som småhus/privatbostad har du betydligt svagare besittningsrätt. Kan ägaren visa att hen av en eller annan anledning behöver lägenheten mer än du, så kan du bli uppsagd.
2). Har du tecknat hyreskontraktet i småhuset efter 2013 så har du oftast ännu svagare rättigheter.
Då gäller privatuthyrningslagen. Enligt den har du ingen besittningsrätt alls och värden har möjlighet att ta ut en betydligt högre hyra.
Finns det mer än en uthyrningslägenhet i huset så gäller dock bara privatuthyrningslagen i den första lägenheten. Hyresgäst nummer två får ett visst besittningsskydd som i stycke 1.
