Så plockar kommuner ut miljarder ur allmännyttan
Nästan var sjätte person i Sverige bor i den så kallade allmännyttan, alltså hyresbostäder som ägs av kommunen.
För drygt nio år sedan kom en ny lag som slog fast att allmännyttan inte får ha några ekonomiska fördelar jämfört med privata hyresbolag utan ska drivas ”affärsmässigt”.
Lagändringen ledde till att kommuner i affärsmässighetens namn började plocka ut väldiga summor pengar från sina bostadsbolag. Under de första två åren flyttades mer än fem miljarder kronor från allmännyttan till andra delar av kommunens verksamhet.
Pengar som hade kunnat komma hyresgästerna tillgodo i form av bättre underhåll eller lägre hyror, men som i stället gynnade samtliga invånare genom satsningar på allt från infrastruktur till kultur och integrationsprojekt.
Hyresgästföreningen protesterade ursinnigt mot den nya lagen, eftersom hyresgäster i deras mening på det här viset blir dubbelbeskattade av kommunen. En gång via den vanliga inkomstskatten och en gång genom hyresavin.
– Dessutom finns risk att du får betala ännu en gång i form av höjd hyra eller sämre underhåll, på grund av att pengarna lämnat bostadsbolaget, säger förbundsordförande Marie Linder.
Likväl har pengafesten från allmännyttan fortsatt, avslöjar Hem & Hyra. Vi har granskat Boverkets statistik och kan nu visa att 135 av de totalt 300 kommunala bostadsbolagen under åren 2014-2018 har fört över 3,3 miljarder kronor till kommunernas kassor. Det motsvarar samma summa som att låta hälften av alla hyresgäster med kommunala värdar bo helt gratis i en månad.
De stora pengarullningarna är heller inte något storstadsfenomen. Bostadsbolagen som på fem år fått störst summor plockade från sig ligger alla i medelstora svenska städer:
- Helsingborgshem: 410 miljoner.
- Lulebo: 400 miljoner.
- Hyresbostäder i Norrköping: 390 miljoner.
Reglerna för hur mycket pengar kommunen får plocka ur sitt bostadsbolag är generösa. Det kan röra sig om intäkter från verksamheten, försäljningar av fastigheter, koncernbidrag eller en viss ränta på pengarna som kommunen satt in. Därtill finns ett undantag: om pengarna ska användas för att främja integration eller underlätta bostadssituationen för utsatta grupper kan hela årets vinst håvas in i ett svep.
På så vis har Norrköping kunnat mjölka sitt bostadsbolag på 390 miljoner. Pengarna gick bland annat till LSS-boenden, äldreboenden och hem för missbrukare – men spenderades även på lyktstolpar vid skolor, konsultarvoden och en arkitektritad boulebana.
I samma anda plockade kommunen i Luleå för fyra år sedan ut 400 miljoner för att bygga badhus och rusta upp lekplatser. Allt med hänvisning till att pengarna användes för bostadssociala ändamål.
– Vi har varit emot den här undantagsregeln från start – för att den går att tolka på så olika sätt. Bostadsbolagen borde kunna göra sociala insatser inom sin egen verksamhet, utan att kommunen plockar ut pengar, säger Marie Linder.
Inte ens om kommunerna bryter mot reglerna väntar något straff. Det saknas till och med krav på redovisning – att man berättar vad pengarna i slutändan faktiskt gick till, berättar Oskar Gramstad, nationalekonom på Boverket.
– Vi har ingen sanktionsrätt här, så det som händer rent praktiskt om man inte följer reglerna är att vi skriver det i rapporten som vi sedan lämnar till regeringen.
Utan straff blir det också enklare att tänja på reglerna. Det sista året i Hem & Hyras granskning, 2018, slog de otillåtna överföringarna alla tiders rekord. Inte mindre än tio bolag vittjades regelvidrigt på totalt 110 miljoner kronor – varav merparten kom från Hyresbostäder i Norrköping, konstaterar Boverket i sina siffror.
Boverket, som synar värdeöverföringarna, anser att Norrköping har tagit ut för mycket pengar ur Hyresbostäder i samband med att 300 radhus såldes 2018 i stadsdelen Klockaretorpet. Då tog kommunen hand om cirka 100 miljoner kronor av försäljningsvinsten. Men att pengarna tas ut på det sättet har inte redovisats till Boverket.
– Då ska man också ha kommunfullmäktigebeslut på försäljningen. Det är inget vi har fått från Norrköping, förklarar Emelie Hemström, jurist på Boverket.
Vad Hyresbostäder har att säga till sitt försvar kan du läsa här.
En förklaring till Helsingborgshems vinstuttag kan du hitta här.
| Kommun | Bolag | Totalt uttag 2014-2018 |
| Ale | Alebyggen | 477 000 |
| Alingsås | Alingsåshem | 342 000 |
| Alvesta | Allbohus Fastighets AB | 1 419 000 |
| Arvidsjaur | Arvidsjaurhem | 242 000 |
| Bjuv | Bjuvsbostäder | 279 000 |
| Bollnäs | Bollnäs Bostäder | 690 000 |
| Borlänge | Stora Tunabyggen | 44 992 000 |
| Botkyrka | Botkyrkabyggen | 7 650 000 |
| Bromölla | Bromöllahem | 255 000 |
| Burlöv | Burlövs Bostäder | 2 000 000 |
| Båstad | Båstadhem | 282 600 |
| Ekerö | Ekerö Bostäder | 27 303 000 |
| Eksjö | Eksjöbostäder | 3 348 000 |
| Enköping | Enköpings Hyresbostäder | 598 500 |
| Eskilstuna | Eskilstuna Kommunfastigheter | 101 953 000 |
| Eskilstuna | Torshälla Fastighets AB | 1 379 000 |
| Eslöv | Eslövs Bostads AB | 488 000 |
| Falkenberg | Falkenbergs Bostads AB | 12 284 000 |
| Falköping | Falköpings Hyresbostäder | 272 000 |
| Falun | Kopparstaden | 1 025 000 |
| Finspång | Vallonbygden | 560 000 |
| Gislaved | Gislavedshus | 706 000 |
| Gnesta | Gnestahem | 2 971 000 |
| Gävle | Gavlegårdarna | 53 430 000 |
| Göteborg | Familjebostäder | 81 289 000 |
| Göteborg | Bostadsbolaget | 2 876 000 |
| Göteborg | Poseidon | 2 856 000 |
| Götene | Götene Bostäder | 382 000 |
| Hallstahammar | Hallstahem | 730 000 |
| Halmstad | Halmstads Fastighets | 122 744 000 |
| Helsingborg | Helsingborgshem | 410 401 000 |
| Herrljunga | Herrljungabostäder | 156 000 |
| Hudiksvall | Hudiksvallsbostäder | 1 706 000 |
| Hultsfred | Hultsfreds Bostäder | 107 500 |
| Härryda, Kungälv, Lerum och Mölndal | Förbo | 1 073 000 |
| Hässleholm | Hässlehem | 14 000 000 |
| Höganäs | Höganäshem | 2 191 000 |
| Höör | Höörs Fastighets | 4 877 000 |
| Järfälla | Järfällahus | 31 308 000 |
| Jönköping | Bostads AB Vätterhem | 8 207 000 |
| Jönköping | Norrahammars Kommunala Bostäder | 92 000 |
| Jönköping | Bankerydshem | 51 000 |
| Jönköping | Bottnaryds Bostads AB | 12 000 |
| Jönköping | Grännahus | 10 000 |
| Jönköping | Visingsöbostäder | 4 000 |
| Kalmar | Kalmarhem | 719 000 |
| Karlsborg | Karlsborgsbostäder | 115 000 |
| Karlshamn | Karlshamnsbostäder | 5 953 000 |
| Karlskrona | Karlskronahem | 29 349 000 |
| Karlstad | Karlstads Bostads AB | 64 375 000 |
| Katrineholm | Katrineholms Fastighets AB | 3 440 000 |
| Kils kommun | Kilsbostäder | 7 566 000 |
| Klippan | Bostads AB Treklövern | 3 021 000 |
| Kramfors | Krambo Bostads AB | 2 104 000 |
| Kristianstad | Kristianstadsbyggen | 30 842 000 |
| Krokom | Krokomsbostäder | 1 200 000 |
| Kungsbacka | Eksta Bostads AB | 3 525 000 |
| Kungsör | Kungsörs Fastighets AB | 1 468 000 |
| Kävlinge | Kävlinge Kommunala Bostads AB | 654 000 |
| Köping | Köpings Bostads AB | 1 984 000 |
| Lidingö | Lidingöhem | 137 000 |
| Lidköping | Bostäder i Lidköping | 279 000 |
| Linköping | Stångåstaden | 194 599 000 |
| Ljungby | Ljungbybostäder | 1 608 000 |
| Ljusdal | Ljusdalshem | 15 770 000 |
| Luleå | Lulebo | 400 000 000 |
| Lund | Lunds kommuns Fastighets | 17 720 000 |
| Lycksele | Lycksele Bostäder | 699 000 |
| Lysekil | Lysekils Bostäder | 292 000 |
| Malmö | MKB | 251 277 000 |
| Mark | Marks Bostads AB | 3 753 000 |
| Mjölby | Bostadsbolaget i Mjölby | 266 000 |
| Mullsjö | Mullsjö Bostäder | 870 000 |
| Mölndal | Mölndalsbostäder | 30 271 000 |
| Norrköping | Hyresbostäder i Norrköping | 390 407 000 |
| Norrtälje | Roslagsbostäder | 4 692 000 |
| Nybro | Nybro Bostads AB | 164 000 |
| Nykvarn | Nykvarnsbostäder | 1 241 000 |
| Nyköping | Nyköpingshem | 860 000 |
| Nynäshamn | Nynäshamnsbostäder | 151 000 |
| Osby | Osbybostäder | 387 000 |
| Partille | Partillebo | 1 495 000 |
| Sala | Salabostäder | 867 000 |
| Sandviken | Sandvikenshus | 502 000 |
| Sigtuna | Sigtunahem | 12 027 000 |
| Skara | Centrumbostäder i Skara | 161 000 |
| Skellefteå | Skelleftebostäder | 37 000 |
| Skurup | Skurupshem | 47 000 |
| Skövde | Skövdebostäder | 15 622 000 |
| Sollefteå | Solatum Hus & Hem | 3 335 000 |
| Sollentuna | Sollentunahem | 56 008 000 |
| Sotenäs | Sotenäsbostäder | 665 000 |
| Stenungsund | Stenungsundshem | 97 568 000 |
| Stockholm | Svenska Bostäder | 54 251 000 |
| Stockholm | Stockholmshem | 5 373 000 |
| Stockholm | Familjebostäder | 4 692 000 |
| Strängnäs | Strängnäs Bostads AB | 261 600 |
| Sundbyberg | Fastighets AB Förvaltaren | 38 127 000 |
| Sundsvall | Mitthem | 4 255 000 |
| Svalöv | Svalövsbostäder | 249 000 |
| Svedala | Bostads AB Svedalahem | 356 700 |
| Säter | Säterbostäder | 1 482 000 |
| Söderköping | Ramunderstaden | 768 000 |
| Södertälje | Telge Bostäder | 36 522 000 |
| Södertälje | Telge Hovsjö | 594 000 |
| Sölvesborg | Sölvesborgshem | 3 443 000 |
| Timrå | Timråbo | 180 000 |
| Tingsryd | Tingsrydsbostäder | 92 000 |
| Tjörn | Tjörns Bostads AB | 500 000 |
| Trelleborg | Trelleborgshem | 1 821 000 |
| Trollhättan | Eidar | 1 365 000 |
| Tyresö | Tyresö Bostäder | 857 000 |
| Upplands Väsby | Väsbyhem | 32 542 000 |
| Upplands Väsby | Bo i Väsby | 1 000 000 |
| Upplands-Bro | Upplands-Brohus AB | 14 872 000 |
| Uppsala | Uppsalahem | 5 085 000 |
| Uppvidinge | Uppvidingehus | 194 000 |
| Vallentuna | Össebyhus | 52 000 |
| Varberg | Varbergs Bostads AB | 588 000 |
| Vellinge | Vellingebostäder | 62 000 |
| Vetlanda | Witalabostäder | 11 000 |
| Vimmerby | Vimarhem | 121 000 |
| Värmdö | Värmdöbostäder | 119 000 |
| Värnamo | Finnvedsbostäder | 527 000 |
| Västervik | Västerviks Bostads AB | 462 000 |
| Västerås | Mimer | 17 393 000 |
| Växjö | Växjöbostäder | 224 675 000 |
| Växjö | Vidingehem | 334 000 |
| Älvkarleby | Älvkarlebyhus | 1 952 500 |
| Ängelholm | Ängelholmshem | 25 083 000 |
| Öckerö | Öckerö Bostads AB | 249 000 |
| Ödeshög | Ödeshögsbostäder | 147 000 |
| Örebro | Örebrobostäder | 136 205 000 |
| Örnsköldsvik | Övikshem | 3 363 000 |
Källa: Boverket/Hem & Hyra
Normalfallet – ta ut 1,5 procent av vinsten
De allmännyttiga bostadsföretagen bedrivs som aktiebolag. I sådana bolag kan aktieägaren, det vill säga kommunen, ha rätt till en så kallad vinstutdelning – alltså en del av fjolårets vinst.
Om bostadsbolaget är del av flera kommunala bolag kan en del av vinsten föras över till andra verksamheter genom ett koncernbidrag. Bolaget kan även besluta om att minska aktiekapitalet för att återbetala pengar till kommunen.
Här får kommunen använda pengarna efter egen vilja. Det högsta totala beloppet för dessa tre typer av värdeöverföringar är cirka 1,5 procent av bolagets aktiekapital. Beloppet får heller inte överstiga halva årets vinst.
Räkneexempel: Om bostadsbolaget har ett totalt aktiekapital på 100 miljoner får maximalt 1,5 miljoner kronor föras över till kommunen – så länge man gjorde minst 3 miljoner kronor i vinst.
Undantag 1 – ta ut halva försäljningsvinsten
Oberoende av de övriga begränsningarna får kommunen plocka ut vinst från försäljningar av bostadsbolagets fastigheter. Vinsten motsvarar skillnaden mellan vad bostäderna har för bokfört värde
och vad de såldes för.
Även här får kommunen använda pengarna efter egen vilja. Men maximalt halva den totala vinsten får plockas ut.
Räkneexempel: Om bostadsbolaget sålt fastigheter för 100 miljoner får maximalt 50 miljoner föras över till kommunen.
Undantag 2 – ta ut hela vinsten
Om kommunen ska använda pengarna till så kallade bostadssociala ändamål kan hela den totala årsvinsten föras över från bostadsbolaget. Exempel på godkända satsningar är fotbollsplaner,
fritidsanläggningar, trygghetsinsatser, lekplatser och särskilda boenden.
Här måste kommunen använda pengarna för att främja integration, social sammanhållning eller för att underlätta bostadssituationen hos utsatta grupper. Till detta får hela fjolårets vinst användas.
Räkneexempel: Om bostadsbolaget gjort en vinst på 100 miljoner får 100 miljoner föras över till kommunen.
- Siffrorna för respektive bostadsbolags värdeöverföringar är hämtade ur Boverkets rapporter ”Värdeöverföringar från allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag” från räkenskapsåren 2014 till 2018. Rapporterna bygger på kommunernas egen inrapportering till myndigheten
- Siffrorna är även justerade efter lämnat koncernbidrag och mottaget aktieägartillskott. Exempelvis: Om ett bolag lämnar koncernbidrag med 1 000 kronor till moderbolaget och får tillbaka 900 kronor som aktieägartillskott är värdeöverföringen 100 kronor.
- Ett koncernbidrag eller aktieägartillskott från moderbolag till dotterbolag är i princip inte att betrakta som en värdeöverföring.
