Annons

Kommuner söker inte krisbidrag

Nyheter Sedan våren 2018 år finns ett statsbidrag till kommuner på svaga bostadsmarknader. Antalet ansökningar hittills: Noll. Anledningen kan vara en omfattade byråkratisk process som i många enskilda fall ska ända upp i EU-kommissionen. I årets budget har utgiftstaket för bidragen under 2020-2022 sänkts kraftigt.
Foto: Jenny Knutsson
Finns inte kvar. Rivning pågår i Kisa i Östergötland under 2016.

Det råder bostadsbrist i de flesta kommuner i landet, men i Boverkets bostadsmarknadsenkät för 2019 finns det fyra kommuner som anger att man har överskott på bostäder och 46 kommuner som anser att det råder balans mellan tillgång och efterfrågan på bostäder.

Sedan april 2018 har statsbidraget till kommuner med svag bostadsmarknad ändrats och består av två delar – men ingen har sökt dessa bidrag. Här är ett försök att reda ut varför.

Läs ocksåKommunerna mjölkar bostadsbolagen – över en halv miljard i värdeöverföringarPengar från allmännyttiga bostadsbolag går bland annat till övervakningskameror och simhall.

Den ena delen kan ges utifrån att det finns ett allmänt ekonomiskt intresse som inte tillgodoses på marknadens villkor. Det skulle exempelvis handla om ett tomt hyreshus till äldreboende i glesbygd med många invånare som börjar ha svårt att klara sig själva.
Nytt sedan tidigare är att kommunen först ska bevilja bostadsbolaget stöd, sedan ansöker kommunen om bidrag via Boverket. Det innebär att man inte med säkerhet kan veta att man beviljas hela beloppet som kommunen redan betalat ut.

– Det är ett helt annat upplägg än tidigare, säger Lisa Borgström Åkesson fastighetsekonom på Boverket, som är ansvarig för stöden.
Ansvaret vilar med andra ord mycket tyngre på kommunerna att skaffa sig kompetens som kan uttyda alla regelverk – trots att det oftast handlar om kommuner som är små och har skral ekonomi.

Annons

Den andra delen handlar om stöd till omställning av kommunala bostadsföretag. Det handlar vanligen om stöd till att riva eller bygga om hyreshus. Där krävs än så länge EU-kommissionens godkännande i varje enskilt fall. En förklaring till att glesbygdskommuner med några tusen invånare drar sig för att söka. Ett förslag ligger om en förenklad förordning ligger på bordet, men är ännu inte beslutad om.

Läs ocksåDärför kan det byggas rum utan fönster redan nästa år: "Sämre än poliscell"

Tror du kommunerna väntar tills man slipper vända sig till EU-kommissionen?
– Det tror jag är en väldigt bra slutsats, säger Lisa Borgström Åkesson.

Det svala intresset tycks regeringen tagit notis om. Utrymmet för att söka dessa bidrag minskar från 94,5 miljoner kronor årligen fram till 2022, till 25 miljoner 2020 och 12,5 miljoner de två följande åren.

Annons

Finns det ett behov av bidragen?
– Det räcker ju att följa det som rapporteras i medierna så framkommer det att kommunerna behöver statsbidrag. När det gäller just det här stödet har vi dock inte gjort någon närmare undersökning, säger Lisa Borgström Åkesson.

Läs ocksåTillbaka till klassrummet – Karina och Lars bor i en ombyggd skola: ”Står bara och förfaller annars”
Läs också Dyra renoveringar plågar allt fler – en av fem hyresgäster tvingas flytta: ”Allt billigt bortrenoverat" Nya byggregler kan ge farliga lägenheter: "Barn kommer att dö"

Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.