Kommunerna mjölkar bostadsbolagen – över en halv miljard i värdeöverföringar
Fram till 2010 skulle kommunägda bostadsbolag drivas enligt självkostnadsprincipen. Inkomster och utgifter skulle i princip gå jämnt upp. Men efter protester från privata fastighetsägare och hot om att EU skulle se detta som orättvis kommunalt stöd ändrades lagen 2011. Sedan dess ska allmännyttan drivas enligt ”affärsmässiga principer i allmännyttigt syfte”.
Det innebär bland annat att kommunala bostadsbolag kan förväntas gå med vinst, som ägaren får lägga beslag på delar av.
Ett bit från ”rekordåret”
Och det gör ägarna. När Hem & Hyra i augusti 2023 gjorde en granskning av vinstuttagen visade det sig att de kommunala bolagen plockat ut sammanlagt 12,8 miljarder sedan lagen ändrades. Nu är det ännu mer. Boverkets sammanställning över värdeöverföringarna visar att de kommunala bostadsbolagen sammanlagt fört över 582 miljoner kronor till sina ägare under räkenskapsåret 2023. Det ligger ungefär i linje med de summor som delats ut de senaste åren, med undantag för räkenskapsåret 2020, då de kommunala bolagen mjölkades på närmare 1,1 miljarder.
Trots rekordstora hyreshöjningar och larm och stora kostnadsökningar från värdarna tycks alltså värdeöverföringarna till kommunerna inte minska.
Otillåten värdeöverföring i Kil
Av de 257 bostadsbolag som lämnat uppgifter till respektive länsstyrelse, som nu sammanställts av Boverket, har sju av tio inte lämnat någon överföring alls. Av de bolag som delat ut pengar har de allra flesta gjort det inom lagens råmärken. Av de 582 miljoner som delats ut i värmeöverföring är blott tre miljoner som bedöms vara otillåtna. Där Kilsbostäder i Värmland för en överföring på knappt två miljoner, som bedöms vara otillåten. Storbolaget MKB i Malmö har lämnat en otillåten överföring på blott 1000 kr (!). Å andra sidan finns inga sanktioner mot dem som gör otillåtna överföringar.
Bland de bolag som överfört stora summor kan nämnas Stångåstaden i Linköping, som gjort en värdeöverföring på 100 miljoner kronor. Vidingehem i Växjö för över 70 miljoner och Eskilstuna kommunfastigheter för över 22 miljoner.
En stor det av de utdelade pengarna ska gå till olika sociala ändamål enligt paragraf fem i lagen om kommunala bostadsbolag. Som ett tecken i tiden går mycket av pengarna till trygghetsskapande åtgärder, sociala insatser och integration. Det handlar bland annat om övervakningskameror för 2,9 miljoner (Huge i Huddinge), socialt områdesarbete 18 miljoner (Stångåstaden i Linköping) och 7,3 miljoner till ett behandlingshem (Karlskronahem). I Eskilstuna plockas 16 miljoner kronor ut för förebyggande och uppsökande arbete av socialsekreterare och fritidsledare.
Ny simhall i Nässjö
Bland andra poster som nämns är 2,5 miljoner till delfinansiering av en ny simhall i Nässjö. Också ett tecken i tiden då många av landets simhallar är i behov av upprustning.
Hyresgästföreningen är kritiskt till uttagen och menar att det är en extra beskattning av hyresgäster. Den femte paragrafen i lagen om kommunala bostadsbolag har blivit en slags ”gummiparagraf”, menar Martin Hofverberg, chefekonom på Hyresgästföreningen.
– Där kan allsköns kommunala verksamheter räknas in, bara det motiveras som bostadssociala åtgärder, och den definitionen är väldigt bred. Det finns en risk att bolagen töms på resurser som borde gå till renovering och byggande.
Många kommuner har det tufft ekonomiskt. Är det inte rimligt att bolag som går bra är med och finansierar kommunens verksamhet?
–Nej. Man måste komma ihåg att hyresgästerna i genomsnitt har lägre inkomster än de som äger sitt boende. Att då belägga allmännyttans hyresgäster med en extraskatt är varken rättvist eller rimligt.
