Kooperativ hyresrätt – en boendeform med fördelar och risker
85-åriga Ingrid Ekblom behövde ett mer tillgänglighetsanpassat boende. Hon ställde sig i kö hos bland annat Trygga hem i Nässjö. Men när hon skrev på kontraktet för lägenheten på trygghetsboendet Parkgården förstod hon inte vad det innebär i praktiken att vara hyresgäst och medlem hos en kooperativ hyresrättsförening. Att hyrorna inte förhandlas utan sätts ensidigt av styrelsen var inget hon kände till. Beskedet om en hyreshöjning på tio procent kom som en kalldusch.
— Det här med information är något som vi har pratat om i styrelsen. Vi informerar alltid om vad det innebär att flytta in och gå med i en sån här förening. Men vi kan behöva göra det ännu tydligare framöver, säger Sara Lindberg (S), styrelseordförande i Trygga hem.
Ovanlig boendeform
Kooperativa hyresrättsföreningar har funnits i Sverige sedan början på 2000-talet men är fortfarande få till antalet. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) finns sammanlagt cirka 12 000 lägenheter med den boendeformen i landet, varav de allra flesta i Stockholmsområdet.
Trygga hem i Nässjö har stora lån, cirka 275 miljoner kronor, och räntehöjningar är enligt Sara Lindberg en av de tyngsta orsakerna till att hyran höjs så mycket som tio procent.
En kooperativ hyresrättsförening beskrivs som en blandning mellan vanlig hyreslägenhet och bostadsrätt. Den som flyttar in blir samtidigt medlem och får betala en insats som återbetalas vid utflyttning. Hos Trygga hem i Nässjö är insatsen 200 kronor, men den kan vara betydligt högre i andra hyresrättsföreningar. Ibland handlar det om 100 000-tals kronor.
— Man riskerar att förlora sin insats om föreningen inte bär sig och verksamheten likvideras. Men inte minst riskerar man att stå inför omaket att behöva flytta därifrån, säger Assar Lindén, jurist på Boverket.
Är kooperativ hyresrättsförening en riskabel boendeform?
— Nej, det tycker jag inte. Jag är i grund och botten väldigt positivt inställd till den kooperativa tanken och hade önskat att den traditionen blivit mer etablerad här. Det finns goda förebilder där det fungerar utmärkt både i Sverige och i andra länder, som till exempel Österrike. Där är det betydligt vanligare. Men just det här exemplet i Nässjö låter bekymmersamt om man nu känner sig tvungna att höja hyran så pass mycket, säger Assar Lindén.
”Föreningen kapsejsar”
Han ser fördelar i att de boende, genom styrelsen, kan vara med och forma sitt boende och bestämma över hyrorna.
Finns det något man som hyresgäst kan göra om man anser att hyran höjs för mycket?
— Föreningen kapsejsar om den inte får ekonomin att gå runt. Men tas det ut för höga hyror så är väl tanken att styrelsen gör sig omöjliga på nästa årsmöte, helt enkelt, säger Assar Lindén.
Menar du att medlemmarna kan välja att byta ut styrelsen om de är missnöjda?
— Ja.
