Kopparstaden tjänar mest – minus för tre bolag

2019 blev mer av ett normalår för Dalarnas kommunägda så kallade allmännyttiga bostadsföretag efter ett 2018 som präglades av dels stora affärer och dels ränteförluster som gav extrema plus- och minussiffror för några av de största företagen.

Sex allmännyttor redovisar förbättrade resultat medan det för övriga nio gick sämre än året innan. Den sammanlagda vinsten blev 129 miljoner kronor med i genomsnitt måttliga vinstmarginalen tio procent.

Läs ocksåEfter jävsskandalen: Förlikningen med kommunchefen blir dyr affär för Sotenäsbostäders hyresgäster

Kopparstadens resultat sjönk från 125 till 75 miljoner kronor. Något som berodde på att faluföretaget gjorde en stor vinst när man sålde fastigheter 2018 och att den affären saknade motsvarighet 2019.

Rörelseresultatet förbättrades dock med hela 24 miljoner och vinstmarginalen blev mycket goda 25 procent. Något som innebär att var fjärde krona som kommer in i hyra kan användas till ränteutgifter och återinvesteringar.

Kopparstadens balansräkning ser också bra ut med ett eget kapital som motsvarar 38 procent av tillgångarna. Därmed har faluföretaget den högsta soliditeten av länets allmännyttor tillsammans med lilla men ekonomiskt starka Orsabostäder.

Läs ocksåBetalade inte hyra på flera år – nu kommer chocknotan på 425 000 kronor

Även Tunabyggen i Borlänge gjorde en stor vinst på fastighetsförsäljning 2018 som inte motsvarades av någon liknande affär 2019.

Resultatet sjönk med nästan 100 miljoner till 5,6 miljoner kronor. Precis som Kopparstaden förbättrade dock Tunabyggen sitt rörelseresultat, om än med bara 1,5 miljoner.

Ägaren Borlänge kommun vill nu se att bostadsföretaget höjer sin lönsamhet för att orka med att bygga i snitt 80 nya lägenheter per år, antingen själv eller i samarbete med någon annan, under den närmaste tioårsperioden.

Läs ocksåFå kommuner erbjuder hyresgaranti – men Sofia och barnen fick hjälp att bo kvar: "Jag hade tur"

Enligt nya ägardirektiv ska vinsten på raden efter finansiella poster uppgå till i snitt 20 miljoner per år och soliditeten till 20 procent.

För att öka intjäningsförmågan har Tunabyggen tecknat externa förvaltningsavtal. Dessutom arbetar man aktivt för att kunna erbjuda andra upplåtelseformer än hyresrätter i sina bostadsområden framgår det av årsredovisningen.

Största resultatförbättringen redovisar Morastrand, som 2018 gjorde en brakförlust med 92 miljoner efter att ha tvingats lösa in räntederivat med höga räntenivåer. 2019 blev ett bättre år med plusresultatet 22 miljoner.

Bra gick det också för Leksandsbostäder med höga vinstmarginalen 24 procent, näst bäst i länet efter Kopparstaden.

Tre företag gick med förlust. Allra sämst såg det ut för Säterbostäder med en negativ vinstmarginal. Det vill säga företaget hade gått med förlust redan innan räntorna skulle betalas.

En förklaring till minussiffran är att Säterbostäder tvingades göra en en resultatpåverkande nedskrivning med 8 miljoner på två fastigheter som visat sig ha ett högre bokfört restvärde än marknadsvärdet.

Förlustsiffror redovisar även Bärkehus i Smedjebacken och Ludvikahem medan Rättviks Fastigheter har den sämsta soliditeten, ett mått på den långsiktiga stryktåligheten.