Kraftig kritik mot coliving-företag: ”De experimenterar med folk”
Rose Mandegar flyttade till Handen och delningsboendet Colive hastigt och lustigt för ett år sedan för ett jobb. Med sig hade hon i princip bara en resväska. Ändå får hon knappt plats med sina tillhörigheter på sina 6,5 kvadratmeter, som saknar förvaringsutrymme.
Hon kameraövervakas i ett allrum – kallat lounge – och minsta rörelse som rumsgrannarna gör hörs in till henne genom de tunna väggarna. Enligt Hyresgästföreningen är lägenheterna inte uppdelade i brandceller som de bör vara. Rose upplever att det har varit kallt inomhus på vintrarna och alldeles för varmt på somrarna.
Hem & Hyra har tidigare skrivit om delningsboendet Parkstråket i Stockholmsförorten Handen, som drivs av företaget Colive. Vi har träffat Hanna som är glad över att flytta in i ett hus fullt att människor att lära känna.
Parkstråket öppnade 2018. Nu menar Hyresgästföreningen att det är många saker som inte fungerar i huset – och de är starkt kritiska mot de hyreskontrakt som hyresgästerna skriver på.
Ny boendeform i Sverige – coliving
Colive menar i sin tur att ett delat boende i denna större skala är ett pilotprojekt. Eftersom det är så nytt i Sverige finns inga lagar och regler som styr. De menar att de skapar ett boende som är hållbart resursmässigt, ekonomiskt och socialt.
– Genom att dra ner på boytorna och låta hyresgästerna under ordnade former dela på så mycket som möjligt men ändå behålla ett privatliv tycker vi faktiskt att vi har kommit en bra bit på vägen, säger Katarina Liljestam Beyer är en av grundarna av Colive.
Bostadskonceptet coliving – att man bor i ett litet rum men delar ytor med andra – kommer mer och mer i Sverige. Delningsboende anses vara ett sätt att minska både på bostadsbristen och klimatpåverkan. Idag finns inte boendeformen juridiskt. Forskare och andra aktörer efterlyser en översyn över olika lagar och regler som styr byggande och uthyrning. Som det är idag måste fastighetsägare och bostadsbolag testa sig fram.
I Roses ”enhet” delar fem personer på kök, två badrum och ytterligare en toalett. Då är enheten inte fulltalig utan har plats för ytterligare en person. Rose gillar idén med kollektiv och var glad att snabbt hitta någonstans att bo. Men problemen på Colive i Handen är enligt henne för många för att hon ska kunna koppla av i sitt hem.
– Det är utmattande att bo så här när man måste kämpa för sådant som borde vara löst från början, säger hon.
Får kraftig kritik från Hyresgästföreningen
Hyresgästföreningen är minst sagt kritisk till Roses hyresvärd.
– Som de beter sig, det är sånt som vi förknippar med skurkvärdar. De utnyttjar bostadsbristen med tveksamma metoder, säger förhandlingsstrateg Kristoffer Burstedt på Hyresgästföreningen i region Stockholm.
Det enskilt största problemet är enligt honom de höga hyrorna.
– De ligger flera tusen över rimlig hyra. För 8 000 kronor, som ett rum kan kosta, får du en trea hos Haninge Bostäder.
Rose betalar 6 200 kronor för sitt rum som i kontraktet uppges vara ”cirka sex kvadrat”. Då är den sänkt från 6 700 kronor på grund av en rabattkampanj.
– Vi som bor här är unga, deltidsarbetar eller studerar. Om vi skulle få hyrorna sänkta skulle det förbättra livsvillkoren för alla här, säger Rose Mandegar.
Enligt Colive ligger hyrorna i linje med nyproduktion och de höga priserna är inget de kan göra något åt. De anser inte att hyrorna kan sänkas. Hyresgästföreningen är beredda att pröva saken i hyresnämnden. Mer om det här.
Tveksamma hyreskontrakt
Hyreskontrakten för hyresgästerna på Parkstråket är enligt Hyresgästföreningen fulla av tveksamheter. Hyresgästerna delar kollektivt på elräkningen, skador på lägenheten och försvunnen köksutrustning. Även om Colive inte klarar av att leverera el, värme, vatten eller internet måste hyresgästerna betala den så kallade serviceavgiften.
Det som gäller kring hyreskontrakt är att de kan innehålla i princip vad som helst, tills de blir prövade i hyresnämnden.
Enligt Hyresgästföreningen håller Colives hyresavtal inte för en närmare juridisk granskning.
Katarina Liljestam Beyer på Colive menar att eftersom Parkstråket är ett pilotprojekt kan allt inte vara perfekt från början. Huset fick heller inte den bästa starten. De första hyresgäster flyttade in mitt under pandemin. I stället för att fokusera på information till hyresgästerna och på gemenskapen i huset gick resurser till att hantera pandemin.
Tidigare i år skrev tidningen Dagens ETC en kritisk artikel om huset i Handen och sedan dess har företaget vidtagit en del åtgärder. Bland annat ser man just nu över formuleringarna i hyreskontrakten.
En formulering lyder att hyresgästerna solidariskt har ansvar för eventuella skador – vilket skulle kunna betyda att en person blir tvungen att betala för något som en främling har förstört.
Katarina Liljestam Beyer menar att det handlar om delat ansvar bland de boende vilket är bärande för hela konceptet.
– Och i de fåtal fall där skador har uppstått så har den som gjort det tagit på sig detta – och det är dit vi vill nå. Men så klart skulle det bli en jättesvår fråga om bevisbörda om vi skulle hamna där.
Uppförandepolicy får kritik
En annan omdiskuterad formulering är att företaget har en uppförandepolicy som hyresgästerna förväntas följa. Hyresgästerna skriver under på att de inte får motarbeta Colives ”ändamål, verksamhet eller utveckling”. Det ser Hyresgästföreningen allvarligt på och tolkar som ett förtäckt hot mot att gå ut med kritik mot bolaget.
Katarina Liljestam Beyer håller med om att formuleringen inte är bra och säger att den ska tas bort eller ändras. Tanken bakom är att förmedla respekt för varandra, fastigheten och att ta gemensamt ansvar. Enligt henne ser man nu över hyreskontrakten i sin helhet tillsammans med Hyresgästföreningen.
Generellt välkomnar hon en diskussion. Det finns inga tydliga lagrum kring boendeformen än i Sverige.
– Vi har lärt oss under den här tiden att den svenska bostadsmarknaden är väldigt snårig med regelverket och det är verkligen en balansakt att skapa en bra bostadslösning för hyresgäster – samtidigt som man ska ta hänsyn till hyreslagstiftning och byggregler.
Inte ett boende för alla
Boendeformen är inte bara ny för lagstiftarna utan också för dem som flyttar in. Enligt Katarina Liljestam Beyer är det inte ett boende vilket som helst – utgår man från det blir det fel.
– Jag har förståelse för att om man inte vill bo tillsammans med andra, då blir det jättedåligt.
Listan på Hyresgästföreningens kritik är lång. En av punkterna handlar om kameraövervakning. Idag filmas ett allrum i bottenvåningen, entré och trapphus. Hyresgästföreningen har anmält övervakningen till Integritetsskyddsmyndigheten, IMY. De vill att myndigheten utreder fallet. ”De utrymmen som bevakats ingår i hyran som en del av bostaden och borde således utgöra en del av det egna hemmet”, skriver Hyresgästföreningen i sin ansökan.
– Vår inställning är att detta inte är tillåtet. Det är ett ingrepp i folks privatliv som hyresvärden inte kan hålla på med, säger Kristoffer Burstedt.
Enligt Katarina Liljestam Beyer handlar det om trygghetskameror som behövs för att inte obehöriga ska ta sig in och nyttja de gemensamma ytorna. De har fått svar av IMY att de inte kommer att vidta några åtgärder – annat än att de skickar ett informationsbrev om vad som gäller för kameraövervakning.
”Elakt experimentera med folk”
”Parkstråket är ett pilotprojekt som utvecklas”. Det svaret brukar Rose och de andra förtroendevalda få när de försöker prata med styrelsen för Colive, säger hon.
– Oavsett om det är ett pilotprojekt så bor det faktiskt människor här. Jag tycker det är elakt att göra ett experiment med folk. De borde ha haft mer koll, säger Rose.
Tillsammans med några andra hyresgäster har hon startat en lokal hyresgästförening, för att få mer kraft och stöttning av varandra och av Hyresgästföreningen. Att det är stor omsättning på folk som flyttar in och ut gör det svårare att kartlägga problemen.
– Man är alltid tillbaks på ruta ett. Folk flyttar för att de är missnöjda med ledningen och de höga priserna.
Försöker förbättra kommunikationen
Efter tidningen ETC:s granskning har Colive vidtagit en del åtgärder när det gäller kommunikation och information till hyresgäster, skriver företaget på sin hemsida.
Numera kan de boende ta del av informationsfilmer, där det framgår hur man ska bete sig i olika situationer som kan uppstå i boendet.
En annan åtgärd är digitala möten, så kallade onboardingmöten, innan man flyttar in. Där träffar man sina blivande grannar och diskuterar ”vad som är bra att tänka på när man flyttar in i den kollektiva boendeformen för att det ska bli så bra som möjligt för alla”.
Colives målsättning är att ha 7 000 lägenheter om fem år. Det är betydligt fler än vad många bostadsföretag har idag, konstaterar Kristoffer Burstedt.
– Om man vill bli en sådan stor aktör har man en skyldighet att sätta sig in i lagstiftningen. Folks hem är ingen hobbyverksamhet, säger han.
Katarina Liljestam Beyer menar att de vill erbjuda bra boenden med schyssta villkor till en skälig månadskostnad. Nu utgår de från nuvarande lagstiftning men måste anpassa sig efter de speciella förutsättningarna som råder för delat boende – för att det ska fungera.
– Det kommer att ta tid att etablera ett prisvärt delat boendekoncept som fullt ut fungerar perfekt, säger hon.
