Kraftig ökning av sociala kontrakt
Allt fler får hyra lägenhet via socialförvaltningen. Det kan kallas sociala hyreskontrakt, träningslägenheter, provboende eller annat. För hyresgästen är det ofta en osäker lösning med kort uppsägningstid och särskilda villkor, till exempel att socialtjänsten regelbundet ska kontrollera att allt går bra.
I takt med ökande bostadsbrist och höjda krav för att kvala in på bostadsmarknaden har denna typ av andrahandskontrakt ökat explosionsartat.
– Den här typen av uthyrning växer i hela landet och finns även i kommuner som har överskott på bostäder, säger Micael Nilsson, expert på Boverket.
År 2008 fanns det 9 400 sociala kontrakt i 201 kommuner. 2014 finns det nästan 16 400 i 233 kommuner. Allt enligt vad kommunerna själva har svarat i Boverkets årliga bostadsmarknadsenkät. Klicka på kartan för att se hur många sociala kontrakt som finns i din kommun. (Klicka här för att öppna hela kartan i ett nytt fönster:)
Micael Nilsson arbetar med en rapport om de sociala hyreskontrakten. Han konstaterar att det som förut var en lösning för till personer med sociala problem eller missbruk nu mer handlar om personer utan sådana problem som ändå inte godkänns på den ordinarie bostadsmarknaden.
– Det är mer och mer ett sätt för fattiga att få bostad. De kan ha arbete, men låga inkomster eller osäkra anställningsförhållanden. De flesta skulle klara att hyra en bostad på egen hand om inte kraven hade hårdnat.
För socialförvaltningarna är det en lösning när allt fler kommuninnevånare söker hjälp bara på grund av sin bostadssituation. Genom att garantera hyran, stöd till hyresgästen och en kort uppsägningstid kan det vara lättare att få fastighetsägare släppa till lägenheter.
Samtidigt tycker Micael Nilsson att modellen har utvecklats till det bättre. Det har blivit allt vanligare att de sociala kontrakten sprids ut i olika bostadsområden och att man har som mål att hyresgästen ska få bo kvar och ta över hyreskontraktet inom exempelvis ett år eller två.
År 2008 hade 123 kommuner den ambitionen. 2014 hade dubbelt så många – 245 kommuner – som mål att hushållet ska ta över kontraktet och bo kvar i vissa fall eller alltid.
– Tidigare kunde man få bo år efter år på socialt andrahandskontrakt. Nu verkar det mer fungera som en väg in till ett förstahandskontrakt. För den enskilde hyresgästen kan det vara en otrolig lycka, säger Micael Nilsson.
Samtidigt som både socialtjänstemän och fastighetsägare tycks acceptera och utveckla andrahandsuthyrningen mer och mer, räcker den långt ifrån till.
– Det kan vara ett bra sätt, men det är en droppe i havet. Behovet är så mycket större eftersom så många med låga inkomster inte klarar dagens uthyrningskrav.
Hem & Hyra har tidigare skrivit om Anna, vars hem kontrolleras flera gånger i veckan. Läs om hennes erfarenheter här och och om socialtjänstens synpunkter här.
Här är de 25 kommuner som har haft störst procentuell ökning av antal sociala andrahandslägenheter mellan 2008 och 2014.
Kommun | 2008 | 2014 | |
---|---|---|---|
1 | Växjö | 5 | 200 |
2 | Köping | 3 | 71 |
3 | Dals-Ed | 2 | 45 |
4 | Hedemora | 2 | 40 |
5 | Upplands-Bro | 5 | 61 |
6 | Värmdö | 20 | 209 |
7 | Varberg | 9 | 93 |
8 | Höganäs | 4 | 36 |
9 | Kumla | 8 | 60 |
10 | Ljungby | 20 | 150 |
11 | Sundbyberg | 20 | 140 |
12 | Luleå | 30 | 200 |
13 | Eslöv | 10 | 61 |
14 | Borgholm | 5 | 30 |
15 | Gotland | 16 | 95 |
16 | Kiruna | 15 | 76 |
17 | Vara | 3 | 15 |
18 | Burlöv | 10 | 49 |
19 | Karlstad | 37 | 173 |
20 | Storfors | 3 | 14 |
21 | Arvika | 6 | 26 |
22 | Flen | 10 | 43 |
23 | Strömsund | 5 | 21 |
24 | Högsby | 1 | 4 |
25 | Kävlinge | 15 | 60 |
Källa: Boverket, Bostadsmarknadsenkäten. |