”Kravet är på gränsen till oförskämt”
Förhandlingarna för 2013 års hyressättning är igång och startar som vanligt med ett yrkande från bostadsbolaget. Östersundshem kräver i år en höjning på 4,5 procent. Av två orsaker: stort underhållsbehov och ett vinstkrav från kommunen.
– Vi ser ju i jobbet under 2012 att pengarna inte räcker till. Vi måste möta hyresgästernas krav på standard. Det finns exempelvis stora behov av nya vitvaror i Torvalla i cirka 1 500 lägenheter. Sammantaget blir det mycket pengar, säger Östersundshems vd Bengt Rådman.
Östersunds kommun har lagt fram ett direktavkastningskrav på 5,5 procent år 2017 och 7 procent år 2022.
– Vi måste påbörja vår vandring mot de målen. Kraven har anpassats efter den nya lagstiftningen om affärsmässighet. Kommunen är mån om att vi ska vara ett starkt bolag som klarar ett framtida underhåll.
En rapport från Boverket, som granskat 2010 års koncernbidrag för hela landets allmännyttor, visar att Östersundsbostäder (före namnbytet) betalade in 340 000 kronor mer i koncernbidrag än vad lagen tillåter. Året därpå krävde bolaget en hyreshöjning på 4,53 procent – för att klara av ett ökat underhåll.
Varför gör man så? Är det inte bättre att behålla pengarna och hålla nere hyrorna?
– Det stämmer inte att kommunen mjölkar bolaget på pengar. Vi får tillbaka en stor del av pengarna sedan. Det är ett medvetet upplägg, en skatteoptimering.
Men faktum är ändå att bolaget ger ifrån sig en stor summa pengar varje år. I fjol var det närmare 3,7 miljoner som hamnade i kommunens fickor i koncernbidrag. Enligt Östersundshems egen årsredovisning.
Den skatteoptimering Bengt Rådman talar om har fått finansminister Anders Borg att gå i taket. För honom är det en variant av skatteplanering som går ut på att slippa betala skatt till staten.
– Den typen av aggressiv skatteupplägg (…) är ett uppenbart försök att undandra sig beskattning. Det är upprörande att det sker med institutioner som kommuner eller företag som har kopplingar till välfärdsverksamheter som är beroende av skatteintäkter, sa Anders Borg under en pressträff i mars i år.
Inför årets förhandlingar har Hyresgästföreningen i debattartiklar klargjort att man inte kommer att acceptera att boendekostnaderna ökar mer än vad andra kostnader gör.
Så med tanke på den låga inflationstakten, sänkt reproränta, lägre fjärrvärmekostnader tack vare energisparåtgärder och andra för bostadsbolaget gynnande faktorer, är verkligen en höjning på 4,5 procent rimlig?
– Ja, ska vi uppfylla de ambitioner vi har så räcker det inte till ändå, säger Bengt Rådman.
Men hyresgästernas företrädare och förhandlare i hyressättningsfrågan, Hasse Dahl, är inte alls av samma uppfattning:
– Kravet är absolut inte rimligt utan på gränsen till oförskämt med tanke på hur det ser ut i landet idag med fler arbetslösa och låga lönelyft. Att då som kommunal ägare med ett samhällsansvar passa på att ta ut mer av sina kunder, det harmonierar inte alls i min sinnevärld. De borde inte höja hyran en krona som jag ser det, säger Hasse Dahl.
