Kritik mot tvätt i miljövänlig kallvattenmaskin
I tvättstugan på Håstensgatan i Varberg är grovtvättmaskinen igång, likaså de två konventionella tvättmaskinerna där tvättmedel löddrar i varmt vatten. De fyra miljömaskinerna, med det så kallade Diro-systemet, är däremot lediga. Så är det ofta.
Marie Hägg tvättade i Diro-maskinerna nästan varje vecka till en början, men använder dem numera bara till plagg hon inte är så rädd om.
– Jag var ganska positiv, tills jag upptäckte att fem t-shirts var fulla med små grå prickar efter tvätt. Jag försökte få bort dem i flera omgångar, men de försvann inte förrän jag tvättade i den vanliga maskinen, säger hon.
Elisabeth Persson och hennes man har testat maskinerna tre gånger, med dystert resultat.
– Träningskläderna luktade inte fräscht efter tvätt och fläckar på ett par jeans gick inte bort trots förbehandling. En vit morgonrock blev grå, säger hon.
Miljömaskinerna är vanliga tvättmaskiner som kopplats till ett filtersystem som gör att tvätten sker i avjoniserat vatten. Tekniken ska göra rent utan tvättmedel och i låga temperaturer. Ett program med varmare vatten, 60 grader, finns för särskilt smutsig tvätt.
Tekniken kom på plats i december 2019. Sedan dess har missnöjet grott.
Marie Hägg och Elisabeth Persson sitter i bostadsområdet Havstrutens gårdsråd tillsammans med Ann Weidbo och Sven Olof Andersson. I våras genomförde de en enkät om det nya systemet. Nästan hälften av hushållen, 57 av 115, svarade.
Några få tycker att maskinerna funkar bra, men en klar majoritet är negativ. Största invändningen handlar om att tvättresultatet inte håller måttet: dålig lukt, vita kläder som blir grå, fläckar som inte försvinner.
Det finns också en oro för smittspridning, inte minst under coronapandemin.
För Sven Olof är hälsoaspekten främsta argumentet mot tekniken. Han har kontaktat Hälsoskyddsenheten i Varbergs kommun och hoppas att Varbergs Bostad avkrävs bevis för att tekniken inte är sämre ur smittspridningssynpunkt.
– Jag är orolig. Coronaviruset kräver ju tvål eller tvättmedel för att oskadliggöras, och det finns inte i de här maskinerna.
Grannarna är kritiska till att installationen skedde utan samråd med hyresgästerna. De tycker också att värden snarast borde stämma av vad hyresgästerna tycker – deras enkät visar ju att kritiken är utbredd.
Varbergs Bostad håller dock fast vid planen på att utvärderingen ska ske efter ungefär ett år.
– När man inför nya tvättvanor och tillvägagångssätt behöver användaren ges skälig tid att vänja sig. Vi utvärderar dock detta löpande och bevakar antalet bokningar i tvättstugorna. Och givetvis är vi alltid tillgängliga för att svara på frågor och funderingar, svarar förvaltaren Neda Mirtorabi i ett mejl.
Att hyresgäster upplever ett sämre tvättresultat kan bero på en ovana vid att doften av ren tvätt inte infinner sig på samma sätt som när man använder tvätt- och sköljmedel, tror hon.
– Vi vill bidra till en hållbar framtid och vår förhoppning är att hyresgästerna vill detsamma. Därför tror vi på att om man är öppen för att prova Diro-tvättmaskinerna, så har man möjlighet att bilda sig en egen uppfattning.
Värden bedömer risken för smittspridning via tvättmaskiner som liten. Neda Mirtorabi hänvisar till tester genomförda av Swerea (numera forskningsinstitutet Rise), som ska visa att tvätten blir lika ren och tar bort bakterier i samma utsträckning som vid vanlig tvätt.
– Vi förhåller oss också till de allmänna råd som finns, att temperaturen måste upp i minst 60 grader med en hålltid på minst 20 minuter för att garantera inaktivering och avdödning. Denna funktion finns som programval ”Hygien” i Diro-maskinerna.
I tvättstugan på Håstensgatan hittar grannarna i gårdsrådet ännu ett argument som talar mot miljömaskinerna. De är långsamma. Hygienprogrammet med tvätt i 60 grader tar 1,5 timme. Med fyratimmars tvättpass är det svårt att hinna få tvätten torr.
– Det finns tyvärr inget positivt med maskinerna. Tanken är väldigt god, men det funkar ju inte, säger Marie Hägg.
De hoppas att miljötvättmaskinerna försvinner för gott.
– Ingen vill ju ha dem! Värden borde ha fråga oss som faktiskt använder grejerna. Vi som bor här ska ha inflytande, så att värden inte bara bestämmer något för att de tror att det är bra, säger Marie.
Har ni gett maskinerna en chans?
– Absolut! Det syns också i vår undersökning. Folk har ju tvättat och tvättat, säger Sven Olof.
Hyresgästerna i Varberg är inte ensamma om att kritisera tvättmaskiner med avjoniserat vatten. Flera forskare pekar på att metoden saknar vetenskapligt stöd.
Metoden försvaras dock av leverantören
TIPS: Läs Hem & Hyras artikel om Familjebostäders nya tvättstugor med avjoniserat vatten i Tynnered och Chalmersforskarens kommentar om tekniken.
Läs också Hem & Hyras intervju med forskare om smittspridningsrisk i tvättstugor
Miljötvättmaskinerna är standardmaskiner som kopplas upp mot filter som tar bort jonerna från vattnet; det blir då avjoniserat.
En jon är en atom eller molekyl som har en elektrisk laddning. Smuts hålls fast i textilier med bland annat jonbindningar. När tvätten kommer i kontakt med avjoniserat vattnet bryts bindningen. Sedan sköljs smutspartiklarna ut.
Swerea IVF (i dag forskningsinstitutet Rise) utvärderade systemet 2014. Forskningsinstitutet lämnar inte ut testresultat, eftersom uppdragsgivaren äger dem, men allmännyttiga värden MKB i Malmö uppger till tidningen Råd & Rön att det har ”godkänd rengöringseffekt”. https://www.radron.se/artiklar/tvatta-utan-tvattmedel/
Till Hem & Hyra skriver Rise att ”man inte bör använda endast dessa tester för att utvärdera tekniken”.
