Kvinnan satt häktad – missade förhandling och blev av med lägenheten: ”Svårt styra upp livet”
Kvinnan bor i en förort söder om Stockholm. För två år sedan upptäckte hennes hyresvärd att hon började betala hyrorna för sent. Försummelsen fortsatte då och då med sena betalningar och i år struntade kvinnan också i att betala två hyror. Hyresvärden sa upp kvinnans hyreskontrakt och tog sedan målet till Hyresnämnden.
Men när det hela skulle avgöras fanns inte kvinnan på plats för att försvara sig. Det visade sig att hon då satt häktad i en penningtvättshärva och inte kunde medverka.
Fick ingen varning när hon satt häktad
Hyresnämnden dömde till hyresvärdens fördel och kvinnan blev tvingad att flytta. Men kvinnan överklagade målet till Hovrätten. Där förklarade hon att hon även varit frihetsberövad tidigare och därför inte kunnat betala in hyror i tid.
Eftersom hon var häktad tog hon aldrig emot någon varning från hyresvärden och hade ingen möjlighet att betala in hyresskulden.
Kvinnan ville att hovrätten skulle ”ta hänsyn till hennes situation och beakta att hon har två barn som kommer bo hos henne på halvtid när hon försätts på fri fot.” Men rätten lyssnade inte på kvinnan, som nu tvingas lämna sin lägenhet i december.
I ett liknande fall vräktes en man i 40-årsåldern för en hyresskuld. Mannen var inte heller med på förhandlingen i Hyresnämnden. Han uppgav i sin överklagan att han satt häktad och därför inte fått förklara hur situationen med de sena hyrorna uppstått. I häktet kunde han inte komma åt sina bankkonton eller få ut dokument från Försäkringskassan som skulle visa att han hade en rimlig förklaring till sina sena inbetalningar.
Mannen blev tvingad att flytta i somras.
”Största återfallsrisken”
Germay Woldu, ordförande för Kris, Kriminellas revansch i samhället, vill inte uttala sig specifikt om de två fallen. Men han är tydlig med att en bostad är grunden till att få ordning på sitt liv efter en häktning eller ett fängelsestraff.
– Det är ju jätteviktigt att ha en bostad. Har du ingenstans att bo så kan du inte ha ordnade förhållanden. Då är det svårt att styra upp livet helt enkelt, säger Germay Woldu.
Vad kan det leda till om man inte får någon bostad?
– Största återfallsrisken för nya brott är när någon kommer ut från fängelset och inte har någonstans att ta vägen.
Germay Woldu säger att han förstår att det inte går att kringgå lagar och regler för att häktade eller fängslade personer ska få behålla sina lägenheter. Samtidigt tror han att det finns ett värde i att samhället hjälper personer som suttit i häkte eller fängelse i vissa fall.
– Jag tror att det skulle ju vara mycket billigare för samhället i helhet om till exempel socialtjänster i vissa fall kunde betala månadsavgiften för en lägenhet så att den som kommit ut i frihet eller bli friad från brottsmisstanke ska få någonstans att bo.
– Det blir ju enorma kostnader när en människa förlorar sin lägenhet. Man måste betala tillfälliga boenden för den här personen och risken för återfall blir större. Jag tror att vi skulle kunna undvika en massa onödiga kostnader för just den här målgruppen.
