Kvinnojourer tvingas neka hjälpsökande
Kvinnor och barn som utsätts för fysiskt och psykiskt våld drabbas hårt av bostadsbristen. Många som sökt hjälp hos Kvinnojouren blir kvar i jourlägenheten allt för länge, ibland långt över ett år.
– Tanken är att jourlägenheten ska vara ett tillfälligt boende fram till att man får en egen bostad. Men det är väldigt svårt att få tag i bostäder och nu är det inte ovanligt att våra lägenheter blir mer som ett permanentboende där kvinnor kan bli kvar i uppåt ett och ett halvt år. säger Ulrica Montgomery, ordförande på Kvinnojouren Iris i Luleå.
– Släkt och vänner får inte hälsa på. Barnen får inte ta hem vänner. De kan inte berätta för någon var de bor. Det är kort och gott mycket olyckligt att det ser ut som det gör. Barn ska inte behöva bo så mer än maximalt tre-fyra månader.
Hem & Hyra har tagit kontakt med alla kvinnojourer i Jämtland, Västernorrland, Väster- och Norrbotten. Vi ville veta hur bostadsbristen påverkar deras verksamhet. Svaren var samstämmiga. Kvinnojouren i Umeå tvingades exempelvis förra året neka 34 kvinnor och 57 barn hjälp. I Östersund ser det ut så ett tiotal gånger om året. 17 kvinnor i Luleå kunde trots behov inte få hjälp.
– Det är verkligen oroande. När en kvinna valt att lämna en våldsam man, och tiden omedelbart därefter är det absolut farligaste skedet. Då gäller det att kvinnan får hjälp och inte tvingas gå tillbaka, säger Ulrica Montgomery.
Hon konstaterar att kvinnojourerna normalt har bra samarbeten med socialtjänsterna i kommunerna. Många gånger också med allmännyttorna.
–Men vi måste skapa större samverkansgrupper. Med flera olika funktioner och organisationer i samhället. Vi måste även prata med privata värdar, säger Ulrica Montgomery.
– Vi har redan börjat prata med Hyresgästföreningen och det är ett samarbete vi fortsätter med. Vi måste samarbeta. Kvinnor och barn måste kunna komma till trygghet.
Mäns våld mot kvinnor omfattar fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Och finns i alla samhällsklasser och alla åldrar. Är du drabbad och behöver hjälp: Kontakta lokal kvinnojour eller ring Kvinnofridslinjen 020-505050.
Hem & Hyra kontaktade alla kvinnojourer i Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten för att få en bild av problemet med boenden för våldsutsatta kvinnor och barn. Här är utdrag ur svaren:
”Även om förtur beviljas så är väntetiden mycket lång. Situationen gör att kvinnorna drabbas av depressioner och känsla av uppgivenhet. De upplever att de aldrig får chansen till att starta ett nytt liv.” Kvinnojouren Nike i Gällivare.
”Under 2015 hade vi 24 kvinnor och 20 barn som bott i boendet. Vi var under året, på grund av platsbrist, tvungna att neka 34 kvinnor och 57 barn som var i behov av skyddat boende. Vi ser att det är ofta som kvinnor och barn blir kvar i boendet fast de egentligen skulle kunna ha en egen lägenhet. Många kvinnor upplever det frustrerande och att det blir svårare för dem att börja bygga upp sitt liv på nytt.” Kvinnojouren i Umeå.
”Kommunen har tagit bort förturer vilket har försvårat för alla utsatta kvinnor och barn. Vi känner att denna situation är ohållbar för de kvinnor och barn som söker skydd hos oss. Barn skall inte behöva bo på en jour i mer än max 3 – 4 månader. ” Kvinnojouren Iris Luleå.
”Förturen är borttagen, Det är mycket svårt att hitta nya boenden.” Kvinnogemenskap Örnsköldsvik.
”Vi som jobbar i kvinnojouren har själva satt oss i bostadskön och genom oss så söker vi och kvinnan bostad och får en bostad fortare. Eftersom kvinnan inte har några poäng, så får kvinnan ta våra poäng. Vi börjar redan söka bostad när dom kommer till oss, kan ta upp åt 7 månader att finna en ny bostad.” Kalix kvinno- och tjejjour.
”Tidigare fanns det åtminstone ett privat bolag där vi hade goda relationer med den personal som skötte uthyrningen och de hjälpte oss vid ett flertal tillfällen. Det bolaget har sålts och med den nya ägaren har den möjligheten försvunnit. Östersundshem hjälper oss i alla fall ofta.” Kvinnojouren Östersund.
