Kvinnor mer villiga att ändra boendevanor för miljöns skull
Konsultbolaget Projektengagemang har med hjälp av opinionsinstitutet Sifo intervjuat 3 000 svenskar om deras syn på framtidens boende, en undersökning som redovisas i flera delar under året.
I den senaste rapporten står det klart att svenska folket förutspår ett mer klimatvänligt boende om 30 år. Fyra av tio tillfrågade tror att självförsörjande hem med egen energiproduktion är vägen att möta framtiden. Men vi kommer inte att vilja tränga ihop oss i futuristiska superstäder – 62 procent av svenskarna tror i stället att de flesta kommer att bo i någon typ av förort utanför staden år 2050.
Arvid Linder, pressansvarig på Projektengagemang, tolkar svaren som att svenskarna kommer att sätta en ännu högre värde på naturen framöver.
– Urbaniseringen kommer att fortsätta även i framtiden, men man vill inte bo på varandra. Det är inte många som efterfrågar skyskrapor. Man vill ha sin egen plats och närhet till naturen.
Just när det kommer till naturen finns en stor skillnad mellan kvinnor och män. Medan de förstnämnda är mer villiga att ändra sin livsstil, med självförsörjande hem, egen energiproduktion och egna odlingar, sätter männen tilltron till den tekniska utvecklingen. Belastningen på miljön kommer att kunna regleras genom innovationer som självkörande bilar, tror männen.
– Kvinnor har lite annat miljötänk. Generellt ser vi att kvinnor vill ta ett större ansvar medan män inte i lika hög grad accepterar förändringar i levnadssättet med hänsyn till miljön. De är inte beredda att göra uppoffringar på samma sätt just nu.
Svenskarnas framtidstro är emellertid inte enbart optimistisk. 35 procent av de tillfrågade tror att inhägnade bostadsområden, så kallade gated communities, är framtidens melodi. En återspegling av mediernas rapportering om krig, brott och politisk turbulens, resonerar Arvid Linder.
– Tyvärr har det med tryggheten att göra. Om man läser i tidningen upplevs världsläget som vi befinner oss i som kaotiskt.
Vanliga bostadsrätter förutspås vara snäppet populärare än hyresrätter i framtiden. Arvid Linder tror att attityden hänger ihop med att det ägda boendet är mer normaliserat i dag än för 20 till 30 år sedan.
– Kanske är detta ett tecken på att man vill individualisera sitt hem och i högre grad kunna bestämma hur man vill ha det och hur boendet ska se ut. Men det är viktigt att påpeka att vi inte heller ser någon minskning av hyresrätter.
Pär Svanberg, bostadspolitisk expert på Hyresgästföreningen, tror snarare på den motsatta utvecklingen. Framväxten av delningsekonomin har gjort det trendigt att inte äga själv, vilket bäddar för att kooperativt hyresboende får en ordentlig skjuts.
– Jag tror verkligen på hyresrätten. Min gissning är att fler kommer att se på bostaden som ett sätt att leva i stället för en investering. Om de stora byggherrarna blir bättre på att erbjuda hyresrätter i kooperativ form kommer många att ta chansen.
Han vill heller inte tro att så kallade grindsamhällen kommer att få fäste i Sverige på samma sätt som i till exempel USA.
– Jag tror inte att det här är något som varken folket eller samhället efterfrågar. Jag är tveksam till att gated communities kommer att få någon framgång i Sverige.
- Självförsörjande hem med energiproduktion: 40 procent
- Bostäder i grindsamhällen/gated communities: 35 procent
- Vanliga bostadsrätter: 31 procent
- Flexibla bostäder som går att utöka/krympa: 27 procent
- Vanliga hyresrätter: 26 procent
Källa: Projektengagemang/Sifo