Lagförslaget: Stärkt skydd för hyresgäster vid våld i hemmet

Våld i nära relationer, och i synnerhet mäns våld mot kvinnor, krossar ofta hela tillvaron för dem som drabbas. Många brottsoffer kan inte bo kvar i sina hem. Ibland är det för farligt. Men ibland är det hyresrättsliga regler som står i vägen, vilket Hem & Hyra tidigare har berättat om.

Nu föreslår en utredning stärkt skydd för hyresgäster som utsätts för brott av en närstående eller tidigare närstående i sitt hyreshus.

Läs ocksåVräkt på grund av sambons våld – nästan dödad när hon gjorde slut

Utredaren har gått igenom hur landets hyresnämnder och domstolar har använt och tolkat nuvarande lagstiftning sedan skyddet skärptes 2014.

Man har också pratat med aktörer och organisationer som använder sig av regelverket, till exempel Hyresgästföreningen samt Roks och Unizon som samlar de flesta kvinnojourer i landet.

– I stort verkar reglerna fungera. Vi skruvar lite på dem för att de ska bli lite bättre, säger utredaren Magnus Hermansson som till vardags är chefsrådman vid Nacka tingsrätt.

Läs ocksåMisshandlade Frida ändrade lagen

Foto: Lina Österberg

Svag ekonomi ofta en effekt av våldet

Det första förslaget på lagändring handlar om rätten att få ta över ett hyresavtal, eller få ett hyresavtal förlängt för egen del om man är medboende men inte själv står på kontraktet.

Om en våldsam make eller sambo blir uppsagd har partnern möjlighet att kunna bo kvar i hyreslägenheten, även om hyresvärden motsätter sig partnern som hyresgäst. Värden kan exempelvis hävda att även partnern bidragit till störningar i huset, eller har en alltför svag ekonomi.

I ett sådant fall ska hyresnämnden eller domstolen pröva om dessa problem har sin grund i att partnern i själva verket varit utsatt för brott. Så här är det redan i dag, konstaterar utredaren. Men reglerna behöver bli tydligare.

Läs ocksåUppsagd på grund av våldsam make – räddad av undantag i lagen

– Ja, det är en av de blottor som vi fått förmedlade till oss av kvinnojoursorganisationerna och Hyresgästföreningen. Och det har vi tagit till oss, säger Magnus Hermansson.

Skulder och ekonomiska problem är en vanlig effekt av våld i hemmiljön. Utredaren vill att stöd från socialtjänsten, till exempel med pengar till hyran, ska tolkas till partnerns förmån i ett sådant läge och inte som en hyresrättslig nackdel.

– Kvinnor som kommer från ett våldsamt och väldigt kontrollerande förhållande måste ofta leva på socialbidrag och andra bidrag för att klara sitt uppehälle. En del hyresvärdar godtar inte det som tillräcklig ekonomi för att man ska få ett hyreskontrakt. Då hamnar en våldsutsatt kvinna i kläm när mannen sägs upp.

Stopp för oskäliga uppsägningar

Genom att skärpa reglerna ska hyresvärdar i större utsträckning tvingas acceptera inkomster av detta slag så att fler brottsoffer ska kunna ta över lägenheten de bor i.

– Inte nödvändigtvis för att bo kvar, utan för att kunna använda bostaden som bytesobjekt för att kunna ta sig vidare på bostadsmarknaden.

Det andra förslaget gäller förverkande av hyresrätt, alltså när man riskerar att bli av med sin lägenhet. Här ska det finnas större utrymme att ta hänsyn till ”ömmande skäl”, anser utredaren.

– Vi tyckte inte att lagtexten stämde överens med hur reglerna är tänkta att tillämpas. Vi såg en risk för att tillämpningen skulle kunna bli felaktig. Därför valde vi att lämna det här förslaget. Det är en säkerhetsåtgärd för framtiden.

Ökad motivation att hitta lösningar

Antalet rättsfall att granska har visserligen varit få sedan den senaste lagskärpningen, konstaterar Magnus Hermansson. Men det kan i sin tur bero på att det stärkta skyddet har ökat hyresvärdarnas motivation att hitta lösningar, vilket exempelvis Hyresgästföreningen har bekräftat.

– Det är många hyresvärdar som på grund av reglernas existens hjälper kvinnor som befinner sig i den här situationen. På så sätt har reglerna fått effekt även om det inte syns i antalet rättsfall som vi har hittat. Flera inblandade vittnar om det.

Utredaren har även haft ett särskilt ansvar att undersöka hur dagens lagstiftning skyddar barn som bor tillsammans med våldsutsatta hyresgäster. Slutsatsen är att barnen gynnas av samma ändringar som de vuxna brottsoffren.

Inte minst gäller det förslaget om att det ska bli svårare att säga upp en brottsutsatt hyresgäst, menar utredaren. Om det blir krav på att en uppsägning inte får vara oskälig kommer barnperspektivet att få större genomslag än tidigare.

Lagändringarna föreslås träda i kraft 1 juli 2024.