Lär känna grannen – och lev längre

Goda grannar är balsam för ­själen. Men det slutar inte där. ­Kamratskap hyresgäster emellan ger ringar på vattnet hela vägen in i polisens statistik. En undersökning från Brottsförebyggande rådet, Brå, visar att så kallad grannsamverkan, där de boende samarbetar med varandra och ­polisen, minskar brottsligheten i ett område med 26 procent.

Allra bäst är att få med värden på tåget. För när ni grannar väl organiserat er i brottsförebyggande arbete kommer ni garanterat att hitta saker som bör åtgärdas.

Läs ocksåHemlös dömd till fängelse – tog sig in i tom lägenhet: "Vad ska man göra – ska man dö?"

– Kanske märker man att det behövs en lokal där man kan mötas eller att någonting är trasigt, säger Erika Sallander, utredare på Brå.

Även om huset inte är särskilt utsatt för brott finns det goda skäl att öka tryggheten, ­resonerar hon.

– Det kan räcka med att åtgärda belysningen utanför huset, som kanske är dålig eller lite skum. Jobbar man på tryggheten blir de boende i området mer aktiva, vilket förebygger brott.

Läs ocksåBeordrade attack med handgranat – nu kan hyresgästen tvingas ut: ”Sprider otrygghet”

Inte heller hyresvärden sitter lottlös när ­hyresgästerna bjuder in varandra på ­kaffe. Goda, uppmärksamma grannar som talar med enad röst ger både lägre kostnader för ­skadegörelse och smidigare renoveringar.

Magnus Redenheim, distriktschef på ­Bostadsbolaget i Göteborg, kunde inte vara gladare över goda grannars gårdsfester och pingismatcher.

Läs ocksåAlice, 9, stoppade hyresvärdens trädfällning: "Jag satt där uppe i sju timmar tills de gick hem"

– Att veta vem ens grannar är ­bidrar enormt till både trygghet och trivsel. Gemenskapen motverkar också ­mycket av den isolering och ensamhet som många ­känner.

Modern forskning har också hittat starka bevis för ett samband mellan god granngemenskap och ökat ­välmående. Cecilia Henning, docent i socialt arbete, har forskat mycket på grannkontakter. Hon understryker att det kan räcka med ett enkelt ”hej”
i trapphuset för att grannen ska få en upplevelse av tillhörighet med övriga i huset.

– När vi har tillit till våra grannar blir vi mer tillfredsställda med våra liv och känner oss ­mindre ensamma, säger hon.

För oss svenskar kan det vara en svår social balansgång att bekanta sig med grannen och samtidigt inte verka för påflugen.

Bäst är att ta ett litet steg i taget, menar ­Cecilia Hanning. Byt några ord men undvik mer ­privata ämnen.

– Lagom är receptet. De flesta vill inte bli för nära vän med sina grannar.

Som om det inte räckte med att vi mår bättre och lever längre med goda sociala nätverk visar forskning även att det uppstår färre konflikter i hyreshus där människor inte är främlingar för varandra.
Framför allt i tvättstugan.

– När man är lite ytligt bekant med andra skärper man sig extra för att undvika pinsamma situationer.

Herman Geijer är nationell samordnare på ABF och föreläser om hur man ­hanterar en samhällskollaps – ett ämne som han skrivit två böcker om. Hans främsta råd för över­levnad är just att vara ­kompis med grannarna.

– Det första människor gör vid en stor kris är att söka sig till ­varandra för stöd och hjälp. Och grannarna är ju först på plats, tillsammans med dig.

Foto: JAN-ÅKE ERIKSSON/Ordfront förlag

Efter orkanen Katrina, som drabbade ­södra USA för 14 år sedan, kunde man se en tydlig trend. Områden med en stark känsla av gemensamhet klarade sig bättre genom den värsta ­krisen och återhämtade sig även bättre efteråt.

– Här tog människor tag i ­problemen och försökte lösa dem tillsammans i stället för att vänta på hjälp, säger Herman Geijer.

Ett tungt skäl till att bjuda ­grannarna på fika är att vi har ­olika ­grejer som ligger och ­skräpar hemma. När strömmen försvinner och mobilnätet ligger nere blir det plötsligt guld värt att känna någon med ett dieselaggregat och en ­vev­radio. Eller veta vem i huset som har sjukvårdsutbildning och medicin i badrumsskåpet.

– Alla har något att bidra med. Inte minst äldre, som har vuxit upp i ett mindre teknologiskt samhälle och besitter unik kunskap.

När alla i trapp­huset samlats är det dags att fördela arbets­uppgifter. Viktigast är att få tag i vatten och uppdaterad information om vad som pågår.

Därefter bör man se över värme och sanitet.

– Om det är kallt ute när strömmen går är huset helt utkylt redan efter ett dygn. Ett par dagar senare slutar ledningarna att fungera och det går inte längre att spola på ­toaletten.