Lasse inleder året med ett dopp – här finns Skånes kallbad

Lasse Bruman kunde lika gärna ha varit en fisk. På somrarna när han var liten spenderade han mer tid i vattnet än på land.
Uppväxt i Gislövs läge utanför Trelleborg var den vita sandstranden och vågorna hans andra hem.

Än idag minns han hur han sprang hem från skolan till sin farmor för att sätta på tv:n och titta på Jacques-Yves Cousteaus filmer om hajar, koraller och den okända undervattensvärlden. Cousteaus röda mössa och dykarnas oräddhet när de tog på sig sina utrustningar och simmade ner i djupet gjorde stort intryck på pojken Lasse. Så stort att hans största dröm under många år var att bli oceanograf precis som Cousteau, men betygen räckte inte trots extrastudier vid Komvux. Den drömmen fick förbli en dröm.

Trots hans vattenpassion tog det lång tid innan han tog sitt första frivilliga vinterbad. Det ofrivilliga klarade han av som barn när han lekte på isblocken en vargavinter i slutet av 70-talet. Men det var först när han var 36 år och en kompis tog med honom till T-bryggan i Malmö som han fick uppleva vinterbadet. Sedan dess har han nästan blivit beroende och badar ett par gånger i veckan.

Det fina med vinterbad är enligt Lasse att i princip alla kan göra det. Oavsett pandemier kan de flesta – gammal som ung, fattig som rik – besöka en strand, en brygga eller ett kallbadhus och hoppa i.

Den första december är det åtta grader i vattnet och cirka tio i luften. På andra sidan sundet syns silhuetten av Köpenhamn. Det är vindstilla
och klar sikt. Lasse går långsamt men beslutsamt ner för stegen och bryter vattenytan med sin kropp i ett plask. Själva doppet är över på några sekunder.

När han kommer upp på bryggan igen skakar han vattnet ur skägget, höjer armarna mot luften och plötsligt ser han ut som en mytologisk figur hämtad från en annan tid.

– Ibland känns det som att jag stiger ner i havet som en person och upp som en annan. Det är som om jag blir renad.

Han berättar om perioder som varit kämpiga i hans liv och hur viktiga baden varit då.

– Här finns inga människor. Ingen trafik. Allt är stilla. Det är bara jag och havet. Det gör mig lugn.

– Jag har inte kunnat lösa några världsproblem här, men jag har kunnat landa i mig själv genom att bara vara och lyssna till havet. Det är precis som att havet suger bort allt det dåliga och framhäver allt det bra.

Lasse tror inte att vinterbad är allas grej men vill ändå uppmuntra alla att testa. Speciellt nu under pandemin som begränsar besök på exempelvis gym.

– Att bada är som att få en inre massage. I ögonblicket när vattnet omfamnar mig sticker det till samtidigt som jag blir extremt närvarande. Jag är aldrig så mycket i min kropp som då.

Idag bor Lasse i en etta på 44 kvadrat cirka 500 meter bort från T-bryggan. Hans filosofi är att bo litet och leva så mycket det går utanför hemmet. Men i och med pandemin och restriktioner har hans hem, Netflix och havet blivit hans centrum.

– Oavsett vad som händer i världen: havet stänger inte ned.