Läxhjälpen ger extra push att klara skolan − stöttas av flera bostadsbolag
Det är årets hittills varmaste dag med stekande sol utanför skolbyggnaden. Det känns att sommarlovet ligger runt hörnet, men än är det några veckor kvar. Sixten går i åttan och förbereder sig för ett läxförhör om industrialiseringen. Han och läxhjälparen Moa Ishizaki Jonsson bläddrar i boken och försöker få en överblick.
− Ja, det var många sidor, men du klarar det, säger Moa.
Sixten ser inte lika övertygad ut, men tröstar sig med att han har gott om tid. Läxförhöret är inte förrän nästa vecka. Att stanna kvar på läxhjälpen efter skoldagen har han ingenting emot.
− Ibland är det så klart lite jobbigt, men jag vill vara här! Det är bra att kunna få hjälp, och att få sitta i ett tyst klassrum. Det är lättare att plugga på läxhjälpen än hemma, säger han.
Läxhjälpen vid Farsta grundskola arrangeras av stiftelsen Läxhjälpen, som erbjuder läxhjälp i över 60 högstadieskolor i hela landet. De riktar sig särskilt till skolor med resultat som ligger under rikssnittet och till de elever som har störst behov. Läxhjälpens verksamhet finansieras av flera hyresvärdar, bland annat Stockholmshem, Ikano och SKB. Varje läxhjälpsgrupp består av 15 elever som får hjälp av tre läxhjälpare.
För Moa, som läser på lärarutbildningen, innebär jobbet inte bara att hon får en extra inkomst under studietiden. Hon får också erfarenheter inför jobbet som lärare.
− Det är jätteroligt att få möta eleverna och följa deras utveckling, och så tycker jag att det är roligt att jobba med gruppdynamiken. Eleverna som går på läxhjälpen känner inte varandra sedan tidigare utan kommer från olika årskurser och klasser. Alla ska känna sig välkomna, säger hon.
Hon tycker att verksamheten som Läxhjälpen bedriver är viktig eftersom den svenska skolan som hon ser det inte ger alla elever samma förutsättningar.
− Det är mycket läxor och hur bra du klarar dig beror på vad du har för föräldrar. Har de tid att sitta ner och hjälpa dig? Kan de svenska? Det påverkar hur bra du klarar skolan, säger hon.
Moa berättar att läxhjälparna i hennes grupp är bra på olika ämnen. Själv är hon bäst på SO så om någon elev behöver hjälp med till exempel matte brukar hon ibland skicka över frågan till en kollega som är bättre på NO, fast egentligen känner hon sig trygg i alla ämnen.
Det svåraste tycker hon är att hjälpa elever som egentligen inte i första hand behöver hjälp med själva skolämnena utan med att fokusera.
− Det kan vara saker utanför skolan som gör att man inte kan koncentrera sig, och då kan det vara svårt att ta hjälp. Det är mycket lättare att be om hjälp om det är något man inte förstår i själva ämnet, säger hon.
För att strukturera upp passen med läxhjälpen har eleverna varsin målbok som de utgår ifrån vid varje läxhjälpstillfälle. I början av passet skriver de vad de planerar att göra och på slutet tar de upp böckerna igen och skriver vad de faktiskt gjorde.
− Då blir de själva medvetna om hur det går och vi kan lättare hjälpa dem. Det blir lättare att se om det inte går så bra för någon och vi kan prata om varför de inte fick gjort det som de hade tänkt göra, säger Moa.
Läxhjälparna är avlönade högskolestudenter. Samma elever och läxhjälpare möts under lång tid så att de hinner bygga upp en relation. Små grupper gör att alla kan få hjälp.
Stiftelsen Läxhjälpen samarbetar med skolor som har många elever som går ut nian utan gymnasiebehörighet. Lärare föreslår vilka elever de tror skulle ha nytta av läxhjälpen, som är gratis. De utvalda elever som tackar ja skriver på ett kontrakt där de lovar att delta.
Verksamheten stöttas av Hyresgästföreningen och hyresvärdar som Ikano, Rikshem, Bostads AB Poseidon, Familjebostäder, Hässelby Hem, SKB, Victoria Park, Hembla, Huge, Stockholmshem, Mimer, Bostaden, Bostadsbolaget, Wallenstam, Gårdstensbostäder, SBB, Studentbostäder i Sverige och Einar Mattsson.
