Linn delar hem med 58 andra ungdomar
Linn Ekwall väntar på mig i porten.
– På bottenvåningen finns ett seniorcenter. Pensionärer är där på dagarna och har olika aktiviteter, berättar hon.
I resten av huset är medelåldern betydligt lägre. 59 ungdomar bor i fastigheten, som ligger på Thorvald Meyers gate i stadsdelen Grünerløkka i Oslo. Alla utom en kommer från Sverige.
Linn är från Linköping. Hon tog studenten i våras och hade först tänkt att flytta till Göteborg och försöka få jobb där, tillsammans med en kompis. Ett besök på arbetsförmedlingen fick dem att ändra sig.
– Kvinnan vi träffade där sa: Åk till Norge i stället, där får ni jobb på en vecka.
Det visade sig stämma. Boende hittade de hemifrån, via internet. Efter bara några dagar i landet hade de också fått jobb. Linn sitter i kassan på en livsmedelsaffär.
– Åtta timmar är ju en helt normal arbetsdag, men det känns länge när man gör samma sak hela tiden. Men det är okej. Kunderna är trevliga och jag försöker prata lite norska med dem.
Grundlönen är drygt 25 000 norska kronor i månaden, det vill säga lite mer än 28 000 svenska kronor, vilket är betydligt högre än ingångslönen för butiksanställda i Sverige. Dessutom får de tillägg under kvällar och helger.
– Det blir en del pengar. Men samtidigt är det så dyrt att bo och leva här. Vi måste leva snålt.
Snålt betyder mycket pasta, knäckebröd och konserver och att avstå från restaurangbesök.
– Det är nog det jag saknar mest, bra mat, säger Linn.
Hyran för rummet är närmare 7 000 norska kronor i månaden. Då ingår el, internet och basmöblering. Två sängar, några hyllor och en stol får plats. För att komma till rummet måste man gå igenom ett annat, där det bor tre personer. Karolin Persson är en av dem.
– Lite störande är det förstås. Alla jobbar ju inte samma tider och så, säger hon.
Utanför det öppna fönstret möts två spårvagnar på gatan. Det skramlar och rasslar. Från uteserveringen på trottoaren hörs skratt.
– Det finns mycket kaféer och barer i området, så på kvällen är det väldigt mycket ljud. Men jag har redan lärt mig att skärma bort det, säger Linn.
Hon försöker också skärma bort trångboddheten, färgen som flagnar på väggarna och hålen i golvet i trapphuset.
– Första veckan klagade jag mycket och trivdes inte så bra. Men nu känns det som hemma och jag har vant mig vid att bo på en liten yta. Det hade kunnat vara bättre. Men det hade kunnat vara sämre också.
Bara några dagar innan Hem & Hyra kommer på besök har hyresavtalen skrivits om, efter att det varit stökigt med bland annat hög musik om nätterna. I de nya avtalen förbinder sig hyresgästerna att följa vissa ordningsregler. Bland annat måste de turas om att städa kök, badrum och övriga gemensamma utrymmen enligt ett schema.
Men trots problemen trivs de med att bo i kollektiv.
– Det är väldigt socialt. Genom att bo här har vi lärt känna många nya människor, säger Linn, som upplever att det var en stor omställning att flytta hemifrån.
– Jag har lärt mig så mycket bara på de tre veckor jag har bott här eftersom jag måste fixa saker själv. Gå till skattekontoret, se till att det finns mat och välja vad jag ska lägga mina pengar på, säger Linn.
Visst längtar de hem ibland, men känslan har bleknat lite med tiden.
– Jag är inte bara här för att tjäna pengar. Jag försöker leva ett liv också, säger Karolin.
