Livet med psykisk ohälsa: Oscar är Johannas stöd i vardagen
– Jag tänker på alla som sitter hemma med sina räkningar, eller inte klarar av att städa och hålla ordning. Att ha boendestöd är ingen big deal. Det är bara en hjälpande hand. Tänk om fler hade kunnat ha det, så mycket bättre de hade mått.
Det säger Johanna, 48, och visar runt i sin ljusa lägenhet nära Eketrägatan på Hisingen. Tvårummaren är ren, avskalad och prydlig. Tavlorna med skärgårdsmotiv som Johannas far har målat intar hedersplatser över soffan och köksbordet.
– Jag känner att jag vill ha ordning och reda. Är jättenoga med att betala räkningarna i tid och hålla det rent och fräscht här. Jag ringer fastighetsskötaren om det är något, och jag försöker må bra själv. Jag dricker inte, tar inga droger, jag tar min medicin och mina promenader. Och jag gillar att prata med grannarna, säger hon.
Johanna lever med bipolär sjukdom, det som tidigare hette manodepressivitet. Hon har också en lindrig hjärnskada. Första gången hon blev inlagd på psyket var för drygt tio år sedan.
– Jag blev sjuk, fick en psykos. Det har varit en lång resa för mig, suckar hon.
Sjukdomen har tvingat fram tvära kast i livet. Till slut valde Johanna att lämna Orust där hon bott i många år, och flytta tillbaka hem till sin mor i Göteborg.
– Det gick inte så bra när jag bodde själv innan. Jag har haft lägenheter men det har inte fungerat. Det har hänt så mycket elände kring mig.
I längden blev den trångbodda nödlösningen i mammans lägenhet ohållbar. Efter ett drygt år samlade Johanna kraft och ansökte om hjälp med egen bostad via socialtjänsten.
Hon fick gehör. Sedan 1,5 år bor hon nu i en egen hyreslägenhet, på ett kommunalt kontrakt med boendestöd.
Det har gått bra, och inom kort ska hon få ta över lägenheten i eget namn.
– Jag har världens bästa hyresvärd. Fastighetsskötaren hejar på mig med namn. Jag trivs jättebra i området, och i trappuppgången är det bara trevliga människor. Jag trivs så bra i den här lägenheten att ibland känner jag att jag inte vill gå ut, skrattar Johanna.
Men den trivsamma lägenheten är inget hon tar för givet. Tvärt om.
– Jag är så orolig för att bli hemlös. Då hamnar jag på gatan.
Boendestödet är hennes livlina. Den här torsdagen kommer stödassistent Oscar Reuterberg på veckans schemalagda besök – en timme, som vanligt. Han och Johanna pratar om ditt och datt, men följer samtidigt en uppgjord struktur.
Tanken är att boendestödet både ska stötta praktiskt hemliv och bryta social isolering. För Johannas del ger besöken en värdefull känsla av trygghet som dämpar ångesten.
– Det är bra att ha någon som kollar till en, ser att allt fungerar. Det hade känts väldigt ensamt och konstigt annars. Jag hade nog blivit passiviserad, säger hon.
Nu blir hon i stället motiverad att kunna berätta för Oscar vad hon har gjort sedan sist. Hon sätter upp dagliga mål för olika aktiviteter som håller henne sysselsatt och hemmet i trim.
– Ibland hjälper jag till och städar. Ibland kollar vi papper. Sedan pratar vi väldigt mycket, om olika saker som uppkommer. Inte bara rent praktiska saker, utan även om hur man bör göra i olika situationer. Oron för kontraktet återkommer ständigt, säger Oscar Reuterberg.
Oftast är det just Oscar som kommer på besöken. Kontinuiteten är en del av upplägget. Relationen är en förutsättning för att stödet ska funka.
– Vi känner varandra och han vet min situation, konstaterar Johanna.
- Stöd till dig som har en psykisk, neuropsykiatrisk, intellektuell eller neurologisk funktionsnedsättning.
- Beviljas av kommunens socialtjänst. Behovsprövat.
- Boendestödjaren kommer hem till dig, och insatsen sker där.
- Stödet anpassas efter varje person, och ser därför olika ut. För någon räcker det med en halvtimmes avstämning varannan vecka, andra kan behöva hjälp varje dag.
- Kan till exempel innebära hjälp att planera och genomföra städning och matlagning, hålla koll på räkningar, sköta myndighetskontakter, få sällskap vid läkarbesök, komma ut på en promenad och bryta social isolering.
- Är sedan tio år socialtjänstens vanligaste insats för personer som lever med psykisk ohälsa.