Livias lägenhet byggdes utan bidrag – så mycket mer får hon betala
Vi träffas på en busshållplats på universitetsområdet i Linköping. Livia Jönsson ska precis kliva ombord på bussen för att åka hem till Norrköping.
— Jag läser grafisk design och kommunikation och tar examen nu i maj, berättar hon.
När Livia påbörjade studierna 2019 upplevde hon att det var relativt lätt att få tag på en lägenhet.
— Jag har förstått det som att bostadsbristen är större i Linköping än i Norrköping.
Det statliga investeringsstödet, som togs bort vid årsskiftet, skulle bland annat ge fler studentbostäder och till lägre hyror än vad som är vanligt i nybyggda lägenheter. I både Linköping och Norrköping har stödet använts mindre än riksgenomsnittet (se faktaruta nedan).
Mycket pengar
Hyran för Livia Jönssons tvåa på 31 kvadratmeter i centrala Norrköping ligger på 6 300 kronor i månaden. Hon konstaterar att det är mycket pengar men tycker ändå att det känns okej med tanke på att lägenheten är ny och fräsch.
— Jag får 1 300 i bostadsbidrag, så jag betalar 5 000 av det själv, berättar hon.
Huset som Livia bor i är nybyggt men utan investeringsstöd. När kommunala Studentbostäder i Linköping nyligen byggde 85 nya lägenheter i Lambohov sökte och fick man bidrag. Där ligger hyran ungefär 1 500 kronor lägre för en lägenhet av motsvarande storlek.
— Det är ju synd att det inte har använts mer om det har lett till lägre hyror, säger Livia.
Hon hyr av kommunägda Hyresbostäders dotterbolag Studentbo. Hyresbostäder har sökt investeringsstöd till två projekt i Skärblacka. Den första ansökan beviljades och pengarna har betalats ut. I det andra fallet väntar Hyresbostäder fortfarande på besked om det blir några pengar. Men bolaget har inte sökt bidrag till något av sina nybyggen i Norrköping, som till exempel kvarteret Kopparhusen där Livia bor.
Enligt Veronica Zetterberg, byggchef på Hyresbostäder, finns det en historisk förklaring till det.
— I Norrköping kom vi i gång med nyproduktion ganska sent och filosofin har varit att bygga staden inifrån och ut. Både vi och andra byggherrar har framför allt satsat på förtätningsprojekt i innerstaden, på tomter som funnits som gapande hål i stadsbilden, säger hon.
För dyrt för att bygga med bidrag
Att bygga på sådan mark har, enligt Veronica Zetterberg, krävt anpassningar som gjort att projekten blivit för dyra i förhållande till den hyra som får tas ut för lägenheter som byggts med investeringsstöd.
— Man får inte ihop ekonomin när det till exempel krävs underjordiska garage och andra anpassningar som påverkar priset på det man bygger.
Men hon tycker ändå att investeringsstödet har varit bra och hoppas att det kommer tillbaka.
”För osäkert att söka”
Den åsikten delas av Oskar M Wiik, vice ordförande för Sveriges förenade studentkårer, SFS.
Även om SFS tycker att investeringsstödet hade brister, som att det var för kortsiktigt och att regelverket var för snårigt, så vill organisationen att det återinförs. Så fort som möjligt.
— Det är alldeles för få som har använt investeringsstödet och vi tror att det mycket beror på att det har känts för osäkert att söka, säger han.
Att bidraget upphörde för att sedan komma tillbaka en period och att reglerna förändrades gjorde att många upplevde det som krångligt, tror Oskar M Wiik.
— Det behöver komma tillbaka i utvecklad form. Det är inte ovanligt att studenter tvingas betala 6 000-7 000 kronor i månaden för en etta vilket betyder att bara hyran äter upp nästan hela studiemedlet. Det är ohållbart, säger Oskar M Wiik.
”Förlustaffär”
Han vill inte spekulera i varför det är så stor skillnad mellan hur mycket stödet har använts i olika kommuner, men menar att höga markpriser och byggkostnader kan ha bidragit till att intresset inte varit så stort i storstäder trots bostadsbrist.
— Där kan det vara svårt att bygga med investeringsstöd för att det helt enkelt blir en förlustaffär, att det inte går att hålla sig till de hyresnivåer som krävs.
Ett av villkoren för att få bidrag till studentbostäder var att hyran i projektet inte får vara högre än 1 450 kronor per kvadratmeter och år.
- Under 2017–2021 byggdes i genomsnitt 5,1 bostäder per 1 000 invånare med investeringsstöd i landet. Motsvarande siffra för Norrköping är 3,4 och Linköping 4,3.
- På hurvibor.se kan du se hur mycket investeringsstödet har använts i just din kommun.
Källor: Boverket, länsstyrelsen i Östergötland och hurvibor.se.
