Loftgången är på uppgång igen

Totalt är ungefär 11 procent av alla svenska hyreshus utrustade med loftgång. Något en överväldigande majoritet på 85 procent av de boende är glada över.

Det visar en undersökning som opinionsinstitutet Skop gjort bland 1 000 hyresgäster på Hem & Hyras begäran.

Läs ocksåNya lägenheterna: trängre, dyrare och sämre planerade

Mest uppskattat är det extra utrymme loftgången medför utanför dörren. En plats som nyttjas till allt från cykelparkering till ett glas vin med grannen intill.

Utanför Sandra Ehrskölds tvårummare i Malmö prunkar det av liv och färg. I hörnet av hyreshusets loftgång har den blivande trädgårdsingenjören skapat en liten oas av krukväxter – ett upplägg som varit stört omöjligt i ett vanligt trapphus.

– Att ha en liten yta utanför dörren blir en sorts frihet. Under sommaren är det helt underbart. Man får ljus hela eftermiddagen fram till att solen går ner.

Läs ocksåHusritaren skapar vykort från verkligheten

Eftersom hon huserar i ena änden av loftgången besväras Sandra Ehrsköld sällan av att grannar och främlingar sveper förbi och kikar in.

Men klapprande klackar och höga röster är ett annat kapitel.

– På sommaren sover man med fönstret öppet och vaknar direkt om någon går därute. Men det är en struntsak egentligen – det hade känts instängt att bo utan loftgång.

Läs ocksåHyresgästerna i världskända "Sockerbiten" i Björkhagen värnar om sitt hus: "Vi behöver en egen arkitekt"

Bostadsforskaren Sven Bergenstråhle – som själv bor i loftgångshus – menar att hustypen ofta förknippas med själlösa miljonprogramsområden och dåligt upplysta bostäder.

– Om man inte bor högst upp innebär varje loftgång ett tak som blockerar ljusinsläppet. Och en del tycker att det inte är så kul med folk som går förbi när man sitter i köket.

Metoden att koppla samman lägenheterna på ett våningsplan med en balkongliknande passage fick spridning under 60-talet som ett billigt sätt att minska antalet hissar i ett bostadshus.

Samma ekonomiska motiv har på senare tid lockat byggbranschen att på nytt ge loftgångshusen en chans. För varje år som går blir intresset större, berättar arkitekten och programledaren Anders Forsberg.

– Vi har börjat studera konceptet närmare och tagit till oss av mindre lyckade lösningar från förr. Loftgången har fått en revival i ny form.

Första steget har varit att begrava det gamla begreppet. Numera talar byggherrar och bostadsannonser helst om ”entrébalkonger”.

– Det förra uttrycket kändes förbrukat och har dålig renommé, säger Anders Forsberg.

Därtill är dagens loftgång inte bara en lång, mörk korridor, påpekar han. Lärdomar från förr har resulterat i terrassliknande lösningar byggda i halvgenomskinligt material, försedda med ljusschakt för att minska känslan av instängdhet.

Att man hamnar närmare inpå sina grannar i ett loftgångshus än i andra fastigheter är svårare att bygga bort – vilket inte alltid är önskvärt.

Den näst vanligaste motiveringen till att man uppskattar sin loftgång var i Hem & Hyras undersökning just att den för människorna på våningen samman.

Sandra Ehrsköld berättar att man som boende i området slutit en tyst överenskommelse: man kikar inte in genom någon annans fönster på väg till och från lägenheten.

Hälsar gör man när båda befinner sig på utsidan av tröskeln.

– Ibland är det oundvikligt att se vad som händer inne hos andra. Men man försöker såklart att inte titta – jag har personligen inget intresse att spionera på mina grannar.