Lokalen blir symbol i nytt Sverige

På väggen finns två skyltar uppsatta. På den ena står det ”Hyresgästföreningen”. Där har skruvarna börjat rosta. På den andra står det ”Islamiska förbundet i Malmö (Lindängen)”. Den är nyare. Inifrån lokalen hörs mans- och kvinnoröster. Vi befinner oss på Gånglåtsvägen i Lindängen i utkanten av södra Malmö. Hyresrätter i höghus dominerar gatubilden. Gång- och cykelbanor skär genom grönområden. De flesta hus byggdes på 1970-talet.

Foto: Anders Högmark

Yvonne Rasmussen är en av dem som bor i området. Hon tittar in i samlingslokalen på Gånglåtsvägen. Redan 1974 flyttade hon till det område som de flesta skulle benämna Lindängen. Men hon föredrar att kalla den del hon bor i för Vårsången. LH Vårsången är också namnet på den lokala hyresgästföreningen.
Hyresvärden Trianon har sedan årsskiftet sagt upp överenskommelsen med den lokala hyresgästföreningen, som sedan området byggdes kunnat använda lokalen – utan kontrakt och utan hyra. De rostiga skruvarna behövs inte längre – i alla fall inte just här. Skylten kan plockas ned.

Hyresgästföreningen har i stället för den gamla och större lokalen erbjudits att hyra en enrumslägenhet på runt 30 kvadratmeter. Olof Andersson, vd för Trianon, uppfattar att han var överens med den lokala hyresgästföreningen om att de skulle flytta till den mindre lokalen, som passar verksamheten bättre. Men Ann-Christin Carlsson och Birgitta Sonesson i LH Vårsångens styrelse delar inte den beskrivningen.
– Det är för jävligt, rent ut sagt. Man gör inte så, säger Birgitta Sonesson.
– Vi har blivit väldigt, väldigt negativa av allt det här, säger Ann-Christin Carlsson.

Foto: Anders Högmark

Bostadsbolagets vd står fast vid beslutet om att LH Vårsången får flytta.
– Lokalen användes ju inte, mer än i väldigt liten utsträckning, säger han.

Det är inte bara de förtroendevalda, utan även andra medlemmar i området som kunde dra nytta av lokalen på Gånglåtsvägen, utan att behöva betala något utöver medlemsavgiften.
– Det var så bra eftersom vi som var med i Hyresgästföreningen kunde hyra den vid olika tillfällen, som till exempel bröllop, dop eller nån födelsedag, säger Yvonne Rasmussen.

Läs ocksåFärre lokaler drabbar de boende

När lånade du själv lokalen senast?
– Det var till mitt barnbarns student. Det var några år sedan. Hon är 26 år nu.

Olof Andersson medger att flytten gick ”lite för snabbt” men tycker att beslutet är rätt.
– Vi måste tillgodose alla våra hyresgäster och inte bara medlemmar i Hyresgästföreningen. Det ser annorlunda ut nuförtiden och det finns andra som vill bedriva olika former av verksamhet i området, säger han.
– Förr var alla med i den lokala hyresgästföreningen och då var det enkelt för oss. Då hade vi en part att prata med. Nu måste vi föra dialog med alla olika intressen på vårt område.

Kan du se någon risk ni utesluter någon grupp avseende ålder, kön eller härkomst när ni gör så här?
– Ja, men vi får ha lokaler för olika intressen på vårt område precis som den lokala hyresgästföreningen får sina lokaler, säger Olof Andersson.

Läs ocksåFyra generationer som skapar trivsel i bostadsområdet

Visserligen betalar Islamiska förbundet hyra men det är inte den främsta orsaken till att de fick ta över lokalen.
– Att ha en god boendemiljö är betydligt viktigare än några tusenlappar i hyra hit eller dit, säger Olof Andersson.

Foto: Anders Högmark

För att LH Vårsången ska kunna ha stormöten även i fortsättningen erbjuder Olof Andersson föreningen att stå för hyran av Folkets hus Motetten, eller att använda den kombinerade tvättstugan och kaféet Tvättoteket. Men LH Vårsångens styrelse är inte glad över att behöva använda en lokal på andra sidan av huvudleden Munkhättegatan som skär genom området. Det har inte att göra med att det geografiska avståndet är särskilt stort, utan att området där på andra sidan upplevs som mer otryggt.
– Många av de gamla här vill inte gå över för där är så mycket skit där inne. Jag vet att det finns här också, säger Ann-Christin Carlsson.

Den äldsta som sitter i LH Vårsångens styrelse är född på 1930-talet, den yngsta på 1960-talet. De flesta har ett namn som slutar på ”-son”. Både Birgitta Sonesson och Ann-Christin Carlsson har märkt av utvecklingen mot färre lokala hyresgästorganisationer och därmed färre aktiva.
– Det är färre som engagerar sig, så är det absolut. Här har blivit så mycket invandrare och de förstår inte riktigt när vi säger ”kom ner och hjälp till”, säger Ann-Christin Carlsson.

Läs ocksåRisk för chockhyreshöjning efter renovering – Elin, 31: "De måste skämta!"

Annat är det i Islamiska förbundets lokal.
– Där är folk hela veckan, säger Birgitta Sonesson.

Har ni gjort något för att komma i kontakt med de här människorna ändå?
– Vi fick nya tvättstugor och då satte vi upp regler på fyra språk. Det enda de gjorde var att riva i sönder dem, säger Birgitta Sonesson.
– Fast vem som rev sönder dem vet vi inte, tillägger Ann-Christin Carlsson.