Maj-Britt, 73, fånge hemma i sommarhettan – värden vägrar installera hiss
Maj-Britt Vestlund, 73, har nyss vaknat upp i fåtöljen i vardagsrummet. Hon höjer ryggstödet en aning för att få ögonkontakt och rättar till morgonrocken.
Här ligger hon, dag som natt.
– Stolen fungerar som min säng och soffa. Den är det enda jag klarar av att använda på grund av smärtorna i ryggen, säger hon.
Lägenheten i Tyresö utanför Stockholm ligger på första våningen i ett lugn och mysigt område med närhet till både mataffär och bad. Men medan solen gassar utanför fönstret blir Maj-Britt Vestlund kvar där i vardagsrummet.
På loftgången utanför dörren tar det stopp – längre kan hon inte ta sig med rullstolen. Trappan ner till markplan saknar handikapplösning och huset har ingen hiss. I snart tre år har hon varit mer eller mindre fånge i sin lägenhet.
– Barnen bor bara fem minuter i från mig, ändå kan jag inte komma dit och hälsa på. Det är skittråkigt.
Grannen skrattade
I fjol ansökte Maj-Britt Vestlund om att få en trapphiss installerad i trappan, ett så kallat bostadsanpassningsbidrag. Kommunen utredde hennes boendesituation och gav tummen upp, men hyresvärden Tyresö bostäder sa nej av brandsäkerhetsskäl.
En trapphiss skulle vara i vägen vid en akut utrymning av huset, hette det. Trots att Maj-Britt Vestlund bara har en granne – som redan lämnat sitt medgivande.
– Grannen skrattade åt eländet – att hon ska kunna komma ut medan jag brinner inne. ”Ska det skyllas på mig? sa hon.
Maj-Britt Vestlund har svårt att ens räkna upp alla diagnoser hon har fått. Hjärtsvikt, reumatism, ryggmärgsproblem, diskbråck, cancer.
Fick nej igen
Hon häller ut 14 tabletter i handen och sänker med två klunkar vatten.
– Jag har blivit proffs på att svälja piller. Kolla, jag har ett helt medicinkartotek här i vardagsrummet, säger hon och sveper mot bordet och soffan.
Efter att sjukdomarna förvärrats skickade Maj-Britt Vestlund på nytt in en ansökan om trapphiss. Svaret från Tyresö bostäder blev än en gång nej: den skulle inte gå att installera.
Kommunen har även gett godkänt för en elrullstol – hon har till och med fått välja ut en modell. Men även där säger Tyresö bostäder nej: det finns ingenstans att förvara elrullstolen.
Maj-Britt Vestlund har svårt att köpa argumentet.
– Klart att det går att lösa, om man vill. Jag skulle vilja gipsa in ledningen på bolaget i en månad, så att de inte heller kan röra sig. Så får vi se hur länge de pallar att ligga instängda.
”Kommer inte att ge mig”
Kent Lundén, vd för Tyresö bostäder, säger till Hem & Hyra att de följer upprättade rutiner och inte kommenterar enskilda fall.
– Det görs en bedömning av oss som fastighetsägare i varje enskilt fall och i de allra flesta fall godkänner vi bostadsanpassning, säger han.
Kent Lundén meddelar dock att de kommer att titta på Maj-Britt Vestlunds ärende igen, och undersöka om det finns någon annan teknisk lösning.
Det slutgiltiga alternativet – att flytta – är inte aktuellt, konstaterar Maj-Britt Vestlund.
– Då kan jag lika gärna ta en näve tabletter till. Nej, nej, jag har bott här i över 20 år och kommer inte att ge mig.
Hem & Hyra har löpande granskat det så kallade bostadsanpassningsbidraget, för funktionsnedsatta som behöver åtgärder hemma. Ny lagstiftning har lett till att antalet beviljade ansökningar minskat kraftigt de senaste sju åren.
Enligt färsk statistik från Boverket beviljades i fjol 50 885 bidrag för anpassning och reparationer, till en kostnad om 872 miljoner kronor.
Antalet ansökningar var något fler än året innan men färre än tidigare fick godkänt.
-
- Alla med funktionsnedsättning som utgör hinder i boendet kan söka bidrag för bostadsanpassning. Åtgärden måste bedömas som nödvändig.
-
- Ansökan görs av dig som privatperson hos din kommun.
-
- För att få godkänt krävs fastighetsägarens medgivande. Den uppmanas du själv att inhämta – men kommunen kan oftast hjälpa till.
-
- Det finns ingen övre gräns för hur mycket anpassningen får kosta. 2020 var snittpriset 15 600 kronor.
