Mamman flyttade ner i källaren – personer med psykisk ohälsa särskilt utsatta vid vräkning
En ögonblicksbild.
Källaren till ett hyreshus på en liten ort i Mellansverige är mörk. I samma hus har Kronofogden några dagar tidigare hjälpt värden att vräka en kvinna i 25-årsåldern och hennes mamma. Nu när vaktmästaren går ner i källaren, rycker han plötsligt till. I dunklet avtecknar sig en figur, en människa, en kvinna.
Det är mamman som sitter på en stol och sover. Hon har ingen annanstans att ta vägen. Det är inte första gången hon och dottern vräks ska det visa sig. Båda lider av psykisk ohälsa.
Och även om kvinnan suttit ensam i den mörka källaren, är hon långt i från ensam om sin situation.
För historien är bara en av många som rullas upp när Hem & Hyra kammar
igenom hyresnämndens samtliga 77 vräkningsärenden under 2020 i Dalarna, Sörmland, Värmland och Örebro län.
Det visar sig att 13 vräkningsbeslut – eller närmare 17 procent – rör personer med psykisk problematik. Bland besluten finns störningar, vanvård och obetalda hyror.
Vanligast är störningar: tio av de 13 vräkningarna från 2020 gäller störningar, men ofta i kombination med vanvård eller obetalda hyror. I flera fall har processerna varit flera år långa och grannar har valt att flytta.
Men. Trots den höga siffran i hyresnämnden, är det bara toppen på ett isberg. Det står klart när Hem & Hyra får ta del av en sammanställning av vräkningar i de fyra kommunerna Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora.
Sammanställningen visar att under samma period som Hem & Hyra funnit att 13 hyresgäster med psykisk ohälsa i 52 kommuner vräkts via hyresnämnden, så har elva personer med psykisk ohälsa vräkts enbart i de fyra kommunerna.
Inget av de elva fallen från norra Örebro län har nått högre instans, utan passerar helt under radarn. Vräkningarna verkar alltså vara mångdubbelt fler än de som dyker upp i hyresnämnden och mörkertalet kan vara väldigt stort.
Att det finns många fall som inte når hyresnämnden är Anki Sandberg, ordförande för Riksförbundet Attention, övertygad om.
– Alla sådana här överklagandeprocesser kräver en viss insats. Du måste vara strukturerad, ta fram nödvändiga papper som du kanske inte har ordning på. Det känns nästan inbyggt att det finns ett mörkertal.
– Och om de här personerna flyttar hem till sin gamla föräldrar blir det inte ett ”fall” för någon. Jag har träffat många medlemmar som har tagit upp just detta, säger hon.
Hem & Hyra försöker nå dottern och hennes mamma. Mamman som efter den senaste vräkningen flyttade ner i källaren. Men deras mobilnummer är avstängda. Vi sänder ett handskrivet brev – och väntar sedan på svar.
Medan vi väntar letar vi oss bakåt i deras brokiga historia. Genom otaliga offentliga handlingar hoppas vi få en skymt av deras liv.
I inte mindre än 37 ärenden hos Förvaltningsrätten framgår det hur de under de senaste åtta åren överklagat beslut om försörjningsstöd för att få extra bidrag till hyror, hyresskulder, mobiler, uppställningsplats för husvagn och mat.
Men trots att mor och dotter hänvisar både till sin egen och varandras psykiska ohälsa, får de avslag gång på gång. Och kritik för att de inte står till arbetsmarknadens förfogande. De har inte styrkt sin ohälsa tillräckligt med läkarintyg.
Dokumenten visar på hyresskulder. En värd vill ha 6 000 kronor och en annan över 107000. Skulderna leder till flyttar. Nya adresser i andra kommuner.
Men trots att de förekommer i närmare 40 ärenden hos Förvaltningsrätten, finns de bara med i ett enda fall där de tagit strid för sin bostad: nämligen lägenheten på den lilla orten i Mellansverige som vi hittade i hyresnämnden 2020.
När de väl flyttar därifrån lämnar de enligt hyresvärden efter sig 70 000 kronor i hyresskulder, en pajad lägenhet och gapande tomma fönster i fler lägenheter än deras egen eftersom grannar valt att flytta till följd av störningarna.
Personer med psykisk ohälsa riskerar att drabbas extra hårt i den rådande bostadsbristen. Många har låga inkomster, skulder eller betalningsanmärkning och har svårt att få en ny bostad. Att förlora en bostad innebär därför ökad risk för hemlöshet.
Socialstyrelsens senaste uppskattning visar att cirka 2 000 av de 33 000 personer i landet som befinner sig i någon form av hemlöshet, gör det som en direkt konsekvens av psykisk ohälsa.
– Det kan gå fort utför när man mist sin bostad. Har man inte det mest basala: mat för dagen och en trygg plats att sova på är det lätt att ta till droger eller alkohol för att mildra sin smärta, säger Jenny Geffen som är personligt ombud i norra Örebro län.
Hon och hennes kollega vill att de fyra kommunerna i norra Örebro län ska införa ett vräkningsförebyggande arbetssätt. Då skulle de personliga ombuden tillsammans med hyres-
värdar och socialkontor kunna sätta in stödet tidigare.
Det har visat sig lyckosamt i Upplands Väsby utanför Stockholm. Där har antalet vräkningar bland personer med psykisk ohälsa gått ner genom att koppla på det sociala stödet tidigt.
– Hittills har alla elva ärenden i våra fyra kommuner kommit till oss redan när vräkningen beslutats eller till och med genomförts, därför har vi inte kunnat förhindra någon vräkning än, säger Jenny Geffen.
Men först ska kommunerna i norra Örebro län bestämma om de ens vill ha kvar de personliga ombuden. Det är nämligen frivilligt för kommuner att ha sådana. Först när det är klart, kan de börja jobba vräkningsförebyggande.
Det rasslar i en nyckelknippa och doftar distinkt av källare och nymålat. Framför mig nerför trappan går vaktmästaren som fann mamman i källaren några dagar efter vräkningen förra våren. En lampa tänds automatiskt. Den är nyinstallerad. Vi tar vänster nedanför trappan.
– Vi har bestämt för att göra om allt här. Lägenheten de bodde i behövde totalrenoveras efter skadegörelsen, så vi rustar hela huset. På så sätt ledde väl det här ändå till något bra, för det hade inte gjorts annars, säger han och stannar upp vid en dörrpost.
– Här satt hon. Men nu har vi just målat och installerat lampor så den andra källaren som vi inte börjat med än, är egentligen mer lik hur det var när hon bodde här, säger han och pekar in i ett hörn.
Några rör, en enkel bänk av grova brädor och ett litet fönster syns i rummet.
– Hon hade en stol och lutade sig mot den där bänken. Jag tror hon valde det här rummet för att det finns ett eluttag så hon kunde ladda sin mobil, säger han.
Bara några dagar tidigare hade Kronofogden och socialen tillkallats av hyresvärden eftersom mamman höll sig kvar och under en månad vägrade lämna bostaden, trots beslut i hyresnämnden.
– Vi bar ut möbler ställde på gården. Vissa grejer påminde om att de måste ha haft ett helt annat liv tidigare. Jag kunde inte låta bli att undra vad som gick snett, säger vaktmästaren lite som för sig själv där han står i källargången.
Om vi snart inte får svar på vårt brev, blir besöket i källaren och deras nu topprenoverade lägenhet, det närmaste vi kommer mamman och dottern.
När Annelie Bergqvist på Lindesbergs bostäder, Libo, får höra att de personliga ombuden i hennes kommun vill börja arbeta vräkningsförebyggande, blir hon så glad att hon faktiskt genast kommer på en hyresgäst med problem som hon ska se om de kan hjälpa.
– Vi kan mycket om bostäder men lite om psykisk ohälsa. Att jobba vräkningsförebyggande skulle vara bra för hyresgästen, grannarna och för oss. Vi vill ju att människor ska kunna bo kvar och ju tidigare de får stöd desto bättre, säger Annelie Bergqvist.
I de fall där det handlar om att man på grund av psykisk ohälsa inte betalar sina räkningar i tid, ser hon att det även det skulle kunna innebära en förbättring, eftersom hyresskulden inte hinner bli så hög.
– Redan nu sänder vi ut ett brev med telefonnummer till kommunens skuldsanerare, men med hjälp av ett personligt ombud kan hyresgäster med psykisk ohälsa få hjälp att ta kontakten med skuldsaneraren i tid, säger hon.
Vi backar bandet för att sluta där vi började: nämligen i huset där en av de vräkta kvinnorna hittades i källaren. För värdens del slutade det med att han sålde fastigheten.
– Han orkade inte längre. Grannar flyttade på grund av störningarna. Lägenheten där de bott behövde totalrenoveras. Hyresskulden var på 70 000 kronor. Det var som en varböld.
Men trots det tror den nya värden att det går att jobba förebyggande.
– Det behövs tidiga insatser och att man vet vart man ska vända sig som hyresvärd för att få hjälp, säger den nye ägaren.
Dagarna går och sen nätterna. Och vår väntan på svar övergår till en insikt om att det inte kommer att komma.
Vi vänder oss till de offentliga uppgifterna en sista gång.
”Folkbokföringsadress okänd” står det på mamman. Men i en dom hos Förvaltningsrätten från våren 2021 framgår att hon ofta bor hos sin dotter. Hon begär att få socialbidrag till uppställningskostnaden av sin husvagn. Hon saknar ett hem och klarar inte att bo hos sin dotter på heltid på grund av psykiska ohälsa.
Det blir avslag.
Det är en regnig dag i slutet av maj när en artig man på Kronofogdens kundtjänst vant slår in personnummer i sin dator innan han, utan att veta det, ger oss den sista pusselbiten ur en 25-årig kvinnas liv.
– En hyresvärd har alldeles nyligen begärt avhysning till följd av en hyresskuld på 7 723 kronor, säger han glatt och önskar mig en trevlig dag.
Personliga ombud finns i vissa kommuner som ett stöd att lotsa personer i med psykiska funktionsvariationer eller ohälsa i kontakten med till exempel kommunen, försäkringskassan, vård eller hyresvärdar.
Det är upp till varje kommun att själva bestämma om de ska ha personliga ombud eller inte.
