Män förfalskade intyg för att få bo kvar i studentlyorna – så olika agerade polisen
Örebrobostäder, Öbo, har de senaste åren börjat göra regelbundna stickprovskontroller av dem som hyr bolagets studentbostäder. Öbo har upptäckt runt fem fall där hyresgästerna har förfalskat sina studieintyg eftersom de vill bo kvar i sin studentbostad, trots att de inte pluggar längre.
Bostadsbolaget fick på allvar upp ögonen för fusket för några år sedan, efter att ha kommit på en ung man med en förfalskning.
– Han berättade för oss hur lätt det är att förfalska ett intyg i dataprogram. Samtidigt är det väldigt lätt för oss att kontrollera om intygen stämmer genom att dubbelkolla med Örebro universitet, säger Rickard Sahlqvist som är bokonsulent på Öbo.
Ingenting hände
Efter det har Öbo polisanmält två män för detta brott, urkundsförfalskning. Den första anmälan skickade bolaget till polisen i augusti 2020. Därefter hände – ingenting.
Minst två poliser hade ärendet på sitt bord innan det gick vidare till en annan förundersökningsledare hos Örebropolisen. Och i februari i år lade hon ner förundersökningen, utan att saken hade utretts. En av anledningarna var att polisen behövde prioritera grövre brott.
Straffet för urkundsförfalskning är fängelse i högst två år. Böter finns inte med i straffskalan. Men förundersökningsledaren ansåg att det hade gått så lång tid sedan gärningen begicks – 17 månader – att det i stället för fängelse nu bara kunde bli tal om böter som eventuellt straff. Det var det andra skälet till att polisen lade ner förundersökningen.
Lagmannen håller inte med
Men det resonemanget förstår inte Lars-Erik Bergström. Han är lagman (chef) vid Falu tingsrätt och med i Sveriges domstolars mediegrupp som svarar på frågor från journalister.
– Ett år och fem månader är inte så lång tid att straffet inte kan bli annat än böter. Det skulle i så fall vara om det fanns särskilda skäl, men så tror jag inte är fallet här, säger Lars-Erik Bergström.
Han tycker inte det är ett ringa brott att fuska till sig en studentbostad på det här sättet.
– Om jag hade fått ett sådant åtal i domstolen hade jag definitivt inte gått under straffminimum, förklarar Bergström.
Nu blir straffet oftast inte fängelse för den här typen av brott. I stället brukar det bli villkorlig dom, en påföljd man kan dömas till i stället för fängelse. Den villkorliga domen kombineras oftast med dagsböter.
Polisen: ”Man gör olika bedömningar”
Exakt det straffet (villkorlig dom och 40 dagsböter) fick den andre mannen som Öbo hade polisanmält för att ha förfalskat ett studieintyg. Anmälan hade Öbo skickat till polisen i december 2020, det vill säga fyra månader efter att bolaget vänt sig till polisen med det första ärendet.
Här hade polisen tid att utreda brottet och en åklagare tog sedan beslut om att åtala mannen. Den 19 april dömde Örebro tingsrätt honom för urkundsförfalskning och även för ett ringa narkotikabrott.
Två väldigt likartade fall men med helt olika utgångar. Hur kan det komma sig?
– Det är nog helt enkelt så att det inte är samma förundersökningsledare, man gör olika bedömningar. Sedan är det väl också så att det inte finns två fall som är helt identiska, säger polisens presstalesperson Lars Hedelin.
Förvånad
Öbos Rickard Sahlqvist är förvånad över hur rättsväsendet har fungerat i de här fallen.
– Det rör sig om i stort sett likadana ärenden så det är klart att man undrar hur det har gått till väga.
Kommer ni att fortsätta polisanmäla sådana här saker?
– Ja, det är rutin hos oss nu, säger Rickard Sahlqvist samtidigt som han understryker att de flesta studenter är skötsamma.
Det går att överklaga en nedlagd förundersökning till åklagarkammaren. Öbo har inte tagit ställning till om man ska göra det eller inte.
