Många äldre riskerar att bli fångar i bostaden
I takt med att kroppen åldrats har trappor och trösklar i husen växt till svåra hinder för många av landets seniorer.
För att möta morgondagens svindlande behov av lämpliga bostäder för äldre beslutade regeringen 2009 om ett stöd på 2 200 till 2 600 kronor per kvadratmeter för att bygga så kallade trygghetsboenden.
Tanken var att avlasta äldrevården, som inte på långa vägar är rustad för den blivande åldersboomen.
Men än så länge har den förväntade entusiasmen uteblivit – från såväl byggföretagen som de blivande hyresgästerna.
Enligt Ulf Selin, samordnare på kunskapsnätverket Aktiv senior, ligger en förklaring i att svenskar är dåliga på att förbereda sig för ålderdomen.
– Många upplever sig som tryggare och friskare än vad de är, vilket gör att de skjuter på flytten till ett anpassat boende.
Grundproblemet är inte brist på intresse från de äldre utan brist på marknadsföring, anser han.
– Man måste informera om ett kommande bygge ett par år i förväg, så att folk kan planera i god tid. Och inte bara annonsera via internet. Med en redan i dag skriande platsbrist inom vård- och omsorg ser framtiden dyster ut, menar Ulf Selin.
Inom allmännyttan råder stor passivitet angående nya trygghetsboenden och trots att kommunerna själva ansvarar för äldreplaneringen saknas ofta en analys om vilka förändringar som behövs i bostadsbeståndet.
Scenariot för hundratusentals funktionshindrade äldre riskerar att bli en bostad man inte kan ta sig ut ur, med hemtjänst som enda avlastning.
– Man kan glömma att folk bor värdigt när de blir instängda i sina egna lägenheter. Om de inte har anhöriga som tar hand om dem blir de fångar, säger han.
Lungsjuka Berit Tiljander, 78, har varit fast i sin lägenhet i Uddevalla i över ett år. Det halvtimmeslånga besöket från hemtjänsten räcker inte för att hinna förbereda sig för ansträngningen.
– Det finns varken tid eller pengar. Kommunikationen mellan hemtjänstföretaget och kommunen fungerar inte. Jag har egentligen inget vidare hopp längre.
Enligt Statistiska centralbyrån, SCB, bor drygt 150 000 personer över 65 år i lägenheter där besvärliga trappor riskerar att stänga dem inne. De bor minst tre trappor upp utan hiss.
Totalt lever ungefär hälften av den äldre befolkningen i hem med vissa brister i tillgänglighet – det vill säga i bostäder som inte ligger på markplan och som saknar hiss.
Bostadsbolagen själva anger den höga kostnaden som skäl till att det byggs få senior- och trygghetsboenden. Trots investeringsstödet anses projektet ekonomiskt riskfyllt och produktionen går trögt.
I stället satsar bostadsbolagen enligt Hem & Hyras rundringning hellre på bostäder anpassade för alla åldrar. Ett sådant projekt hittar snabbare intressenter och är lättare att räkna hem ekonomiskt.
Stena Fastigheter är ett av flera bostadsbolag som inte rustar specifikt för äldreboomen.
– Fokus för oss är att få fram så mycket nybyggda hyresrätter som det går för att tillgodose dagens behov som inte bara rör äldre, säger vd:n Christel Armstrong Darvik.
1980: 1 362 090
2012: 1 827 744
2017: 1 997 512
2030: 2 343 795
Källa: SCB
150 000 personer över 65 bor i lägenheter tre trappor upp eller mer utan hiss.
Totalt bor cirka 900 000 äldre i bostäder som inte är på markplan och saknar hiss.
Källor: SCB, Socialstyrelsen
SERVICEHUS. Åldersanpassad lägenhet med larm samt tillgång till hemtjänst och sjukvård. Byggs i bred utsträckning om till trygghetsboende av kostnadsskäl.
TRYGGHETSBOENDE. Oftast en hyresrätt med åldersgräns på minst 70 år. I boendet ska ingå trygghetslarm, gemensam matsal och personal som ordnar samvaro. I dag cirka 3 400 PLATSER.
SENIORBOENDE. En lägenhet med tillgång till gemensamhetslokaler och möjlighet att äta tillsammans. Oftast en bostadsrätt med åldersgräns på minst 55 år. Har du medicinska skäl kan du få förtur. I dag virka 33 000 platser.
VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE. Kallas även äldreboende eller långvård. Utrustat med dygnet runt-omvårdnad och hem¬sjukvård, men kräver biståndsprövning och kommunbeslut. I dag drygt 90 000 platser.