Ett stenkast från Enköpings centrum ligger det som var det kommunala bostadsbolagets storsatsning för fem år sedan, kvarteret Sadelmakaren. Här finns allt från ”ytsmarta” tvåor till bostäder med fem rum och kök. I en trea på 81 kvadratmeter bor Antonia Pilja med sambo och barn. Familjen flyttade hit från Märsta för ett drygt halvår sedan eftersom de tycker Enköping är mer barnvänligt.

– Vi älskar Enköping! Men hyrorna här i Sadelmakaren är sååå dyra, säger Antonia Pilja.

Läs ocksåDärför vill de höja hyror med upp till 32 procent: ”Tufft för oss”

Förutom månadshyran på 12 051 kronor tillkommer garagehyra på 550 kronor i månaden och avgift för internetabonnemang, påpekar hon.

– Jag studerar nu och jobbar extra, men min man lägger ungefär 50 procent av sin lön på hyran. Men det funkar – vad ska man göra? säger hon.

Det är dyrt att bo i en nybyggd hyresrätt, och det blir allt dyrare. Den senaste statistiken från Statistiska centralbyrån, SCB, visar att hyran i nyproducerade hyresbostäder ökat med hela 5,4 procent i Sverige under 2019. Ökningen innebär att hyran landar på över 9 000 kronor i månaden för en genomsnittlig trea på 70 kvadrat.

Läs ocksåRishi blåst på 64 000 kronor i kommunala värdens hyreshus: ”Visste att hyran var för hög”

Siffror från Hyresgästföreningen visar att hyresgäster i nyproduktion i Uppsala kommun lägger 39 procent av sin inkomst efter skatt på hyran. I Västerås är motsvarande procentsats 33 procent och i Gävle kommun 32 procent.

Men för många går en betydligt större del av inkomsten till hyran. En undersköterska i Uppsala kommun tjänar exempelvis 15 981 kronor i månaden efter skatt, medan en genomsnittlig hyra för en trea på 70 kvadratmeter i nyproduktion i Uppsala ligger på 12 110 kronor.
Utvecklingen oroar Hyresgästföreningen.

– Hyrorna i nyproduktion är inte långsiktigt hållbara. De ligger på nivåer som folk inte har råd att efterfråga, säger förbundschef Erik Elmgren.

Läs ocksåKommunen backar om retroaktiva hyror för ukrainska flyktingar

Runt om i landet ser det ut på liknande sätt. Enligt Sveriges allmännytta ligger byggboom och bristande konkurrens bakom ökningen. De kommunala bostadsbolagen i Uppsala, Västmanlands och Gävleborgs län som Hem & Hyra har pratat med har i nuläget inga större problem med att hyra ut nybyggt. Däremot vittnar flera av dem om att köerna är kortare och omsättningen högre i nyproduktion.

– Vi ser att kön har kortats på många orter, eftersom det finns ett begränsat antal människor som har råd och vilja att betala de här hyrorna, säger Mårten Gulin, förhandlingsstrateg på Hyresgästföreningens region Aros-Gävle.

Så stor del av inkomsten går till hyran

Nybygget på Sadelmakargatan, där Antonia Pilja bor, har inte blivit den succé det kommunala bostadsbolaget Enköpings Hyresbostäder, EHB, hoppats på. På grund av de höga hyrorna har lägenheterna varit svåra att få uthyrda.  Det har man dragit lärdom av inför framtida byggen. För området Älvdansen, som byggs nu, har EHB beviljats investeringsstöd på 66 miljoner kronor.

– Det kan sänka hyrorna med en tusenlapp eller mer i månaden, säger vd Carina Weir.

För att undvika att lägenheter stod tomma tog EHB 2017 det ovanliga beslutet att omvandla två av tre höghus i kvarteret Sadelmakaren till bostadsrätter.

Två år senare svängde EHB igen och bestämde att alla tre höghusen ska fortsätta vara hyresrätter. När stadsdelen Lillsidan drabbades av en storbrand hösten 2019 var det praktiskt att det fanns tomma lägenheter i väntan på omvandling, då kunde hyresgäster från Lillsidan evakueras dit.

Men sedan dess har det börjat lossna för lägenheterna enligt Carina Weir, vd på EHB.

– Vi har bara ett fåtal lediga där just nu. Nyproduktion hyrs ut, men det tar längre tid, säger hon.

Enligt Mårten Gulin är det svårt för bostadsbolagen att göra något åt priserna i nyproduktion.

– De sitter i händerna på dem som bygger, det är svårt att påverka pris­utvecklingen då. Det enda tydliga sättet är att använda sig av Allmännyttans kombohus-­modell, eller ansöka om investeringsstöd, säger han.