Margarita har 78 kronor till mat – nya statliga extrastödet missar de fattigaste familjerna
Det är fredag förmiddag och Ica-butiken i Eneby centrum i Norrköping är välbesökt. Torn av fräscha frukter och grönsaker välkomnar innanför dörrarna. Just frukt och grönt äter Margarita helst mycket av och hon blir glad när hon ser att satsumas säljs för 20 kronor kilot.
– Det var riktigt billigt, dem tar jag ett kilo av. Förra veckan kostade de typ 35 kronor. Men annars … du ser vilka priser. 40 kronor kilot för äpplen! Nä, äpplen skippar vi. Och tomater är ju bara att drömma om.
Margarita är 47 år och har smärtor i handlederna, ryggen och flera ställen i kroppen på grund av nerver som ligger i kläm. Hon har inte kunnat jobba på flera år, men har inte heller fått något beslut om sjukersättning, som skulle ge en liten, men stadig inkomst. I stället lever hon på försörjningsstöd, som också kallas ekonomiskt bistånd eller socialbidrag.
Det ska vara samhällets yttersta skyddsnät och räcka till det mest nödvändiga. Därför skannar Margarita noggrant av montrarna med pålägg och mejerivaror efter bra priser. Hon häpnar över att ett paket Bregott kostar 60 kronor och säger nej, det blir inget smör eller mjölk heller den här gången. Däremot slår hon till på en jättefranska för 20 kronor. På måndag kommer sonen och han gillar mackor.
– Nu klarar vi oss några dagar. Jag har lite hamburgare i frysen.
Det är en vecka kvar tills barnbidraget kommer. När Margarita har betalat för dagens fynd har hon 78 kronor kvar på kontot. Plus en hopvikt femtiolapp, gömd i mobilskalet. Fast den borde hon kanske inte berätta om. Senare ska hon förklara varför.
Tilläggsbidrag till utsatta barnfamiljer
Det är inte bara Margarita som har märkt att priserna har ökat under våren. En äldre kvinna i mataffären suckar över hur dyrt det har blivit och ICA-handlaren Anette Mai konstaterar att många olika varor har stigit i pris.
– Vi märker att man köper mer nedsatta varor som finns i annonsbladet. Man passar på när det är billigt, säger hon.
Även regeringen har reagerat på prisuppgångarna. I april kom ett förslag på ett tillfälligt stöd till ekonomiskt utsatta barnfamiljer via bostadsbidraget.
Eftersom det bidraget är behovsprövat når det fram till de barnfamiljer som har sämst ekonomi. Därför är det en praktisk och snabb lösning att betala ut 25 procent extra till dem som har bostadsbidrag. Det gjordes även andra halvåren 2020 och 2021, då på grund av coronapandemin.
Förslaget är okontroversiellt och oppositionspartierna har valt att behålla satsningen i sina sina budgetförslag. Men det finns ett problem: att stödet inte hjälper dem som har allra sämst ekonomi och lever på bidrag från socialtjänsten.
”Når inte de allra fattigaste”
Ekonomiskt bistånd innebär nämligen att du kan få pengar för hyra och vissa räkningar, plus en klumpsumma som ska räcka till mat, kläder, hygien, med mera. Den klumpsumman ska minst nå upp till Socialstyrelsens riksnorm, som beslutas av regeringen.
Men alla hushållets inkomster, till exempel barnbidrag och bostadsbidrag, ska räknas av från försörjningsstödet. Och om inkomsten höjs, sjunker bidragssumman från socialtjänsten med lika mycket. Den som får extra bostadsbidrag i höst får mindre pengar från socialtjänsten, enligt denna princip.
I slutändan blir det alltså ingen höjning för Margarita. I stället blir stödet som skulle gå till henne ett extra statligt tillskott i kommunens kassa.
Utformningen av stödet väcker kritik:
– Det är helt absurt! De gör något för att det ser bra ut, men bryr sig inte om att det inte når de allra fattigaste barnfamiljerna. Och det är tredje gången det händer, så de vet om att stödet inte når dem som behöver det mest. Ändå gör de inget åt det, säger Christina Olsson, generalsekreterare för Sveriges makalösa föräldrar, som organiserar ensamstående föräldrar.
– Vi ser bland våra medlemmar att de har det mycket sämre ekonomiskt i dag än före pandemin. De var nere på knäna redan innan priserna började stiga. Om de skulle få 750 kronor i tillägg till bostadsbidraget så är det jättemycket pengar för dem.
Allt kontrolleras: ”Det känns förnedrande”
Margarita i Norrköping är dock inte förvånad att hon blir utan. Hon är väl bekant med att varje inkomstökning minskar försörjningsstödet. Det är därför hon tvekar inför att berätta om sin hopvikta 50-lapp, men hon gör det ändå:
– Jag hade hittat två trådbackar i grovsoporna. De var helt nya, jättefina. I går kom det en och köpte dem. Jag fick en 50-lapp så det är en liten buffert nu. Men den ska ju räknas som inkomst och då kan jag få mindre nästa månad.
Hon säger att hon en gång fick avslag på biståndsansökan sedan socialtjänsten sett att hon lagt ut möbler på försäljning på Marketplace – trots att det var sonens möbler och han som fick pengarna. En annan gång blev hon ifrågasatt för att det syntes på kontoutdraget att hon hade köpt en flaska vin på Systemet.
– Jag blev helt paff! Det är mycket ”aja baja” och man känner sig som ett barn som måste kontrolleras. Det känns så förnedrande, säger Margarita.
Det hon helst av allt vill är att klara sig själv. Det är pinsamt att gå på socialbidrag och det är därför hon inte vill framträda med efternamn eller porträttfoto i Hem & Hyra.
Kommunerna kan välja
Att alla inkomster ska räknas av från biståndet är en grundläggande princip. Men inget hindrar kommunen från att bryta mot den principen. Det finns kommuner som valt att låta bidraget gå vidare även till personer med socialbidrag, utan att sänka deras bistånd.
Alvesta till exempel:
– Vi jobbar med familjer som redan har det tufft. Skulle det här tillägget räknas av från försörjningsstödet så skulle skulle det inte göra någon nytta för dem, säger Sebastian Olsson (S), ordförande för nämnden för arbete och lärande i Alvesta kommun.
Han tycker det är en självklarhet att se till att stödet når fram till dem det är ämnat för.
– Vi jobbar mycket med barnkonventionen och pratar om barnens bästa. Om de här familjerna får lite mindre ekonomisk press, då kan både föräldrar och barn må lite bättre.
95 procent minskar försörjningsstödet
Men hur ser det ut på andra håll? Hem & Hyra frågade landets samtliga 290 kommuner hur de kommer att göra. 220 kommuner har svarat. Minst 70 procent kommer att följa principen att minska försörjningsstödet för dem som får tilläggsbidrag. 24 procent har inte beslutat något än.
Endast tio kommuner har beslutat att göra som i Alvesta. I ytterligare fyra kommuner finns sådana förslag.
Det går inte att hitta några tydliga samband med vilken politisk styrning dessa kommuner har. De flesta har ett blocköverskridande styre lett av Socialdemokraterna och Centerpartiet, men det finns även S+V-kommuner och rent borgerligt styrda kommuner.
På många håll tycks frågan inte ha diskuterats politiskt, socialtjänsten följer automatiskt den vedertagna principen. Ett exempel är Norrköping, där Margarita bor.
Eva-Britt Sjöberg, KD, är ordförande i arbetsmarknadsnämnden som ansvarar för ekonomiskt bistånd i Norrköping. Hon ber att få kolla med tjänstemännen hur de gör och återkommer sedan:
– Vi följer principen att de inkomster man har räknas bort. Om vi som kommun skulle gå in och ändra på det så skulle det vara många bidrag vi behövde justera för.
Det här tillägget är till för att stötta ekonomiskt utsatta barnfamiljer nu när priserna har ökat kraftigt. Borde ni inte se till att stödet når fram till dem?
– Om regeringen verkligen hade velat nå de extra utsatta så hade den kunnat besluta om en ändrad riksnorm. Då hade det nått fram. Så jag känner att det här faller tillbaka på regeringen.
De kommuner som gör som Norrköping kommer att tjäna ekonomiskt på det. Totalt beräknas de kunna spara in 121 miljoner kronor när utgifterna för ekonomiskt bistånd minskar. Men detta är absolut inget motiv, säger Eva-Britt Sjöberg.
– Vi gör inte så här för att tjäna pengar på det, utan vi följer den princip vi har. Vi kan inte hålla på att kompensera för att regeringen inte har riktat sina medel så att de når fram.
Inga svar från regeringen
Regeringen var fullt medveten om allt detta när tilläggsbidraget utformades. Samma sak hände med Covid-stöden 2020 och 2021. Enligt Hem & Hyras undersökning valde 96 procent av kommunerna att sänka försörjningsstödet då. Det står också i konsekvensbeskrivningen till förslaget att barnfamiljer med försörjningsstöd inte får del av tilläggsbidraget.
Men samtidigt säger man att det ska vara “en träffsäker förmån för att ge ekonomiskt utsatta barnhushåll extra resurser”. Varför har det då inte utformats så att det når även dem med socialbidrag?
Hem & Hyra får ingen intervju med socialförsärkingsminister Ardalan Shekarabi (S) om detta. Efter en vecka får vi i stället ett skriftligt svar som bara bekräftar att det är såhär det fungerar, men inte svarar på varför regeringen inte har utformat stödet annorlunda.
På frågan om fler kommuner borde besluta att inte sänka försörjningsstödet på grund höjt bostadsbidrag blir svaret:
“Jag välkomnar alla initiativ som tagits i kommuner för att förbättra situationen för ekonomiskt utsatta barnfamiljer.”
Men det är alltså bara tio små kommuner som har gjort det.
Den lösning som regeringen skulle kunna ta till – att höja riksnormen så att den följer vårens snabba prisutveckling – ligger under socialminister Lena Hallengrens (s) ansvar. Även hon skickar ett skriftligt svar:
“ När det kommer till riksnormen i försörjningsstödet så har regeringen idag inga förslag men vi följer såklart prisutvecklingen väldigt noga.”
Ingen höjd riksnorm är alltså på gång. Den brukar ändras vid årsskiftet och i januari höjdes den med 1,6 procent. Men redan i maj var inflationen uppe på 6,4 procent, bland annat på grund av livsmedelspriserna.
Pengar som inte kan ifrågasättas
Man skulle kunna tro att Margarita i Norrköping är missnöjd med att hon, som inte längre har råd att köpa grönsaker, kött eller bra kaffe, inte får del av tilläggsbidraget för ekonomiskt utsatta barnfamiljer. Men hon rycker på axlarna åt det.
– Jag vet ju att principen fungerar så här. Och det är ändå lite bra att få mer bostadsbidrag för då slipper jag tigga så mycket pengar. För det är ju så det känns. Bostadsbidrag får många, men socialbidrag är bara för dem som inte klarar sig själva.
Bostadsbidrag är också en tryggare inkomst än försörjningsstödet. Det är egna pengar som inte kan dras in.
När Margarita går hem från affären med sitt bröd och sina satsumas ser hon att handläggaren på socialtjänsten har ringt. Hon blir nervös. Har hon gjort något fel? Biståndet måste ju sökas månad för månad, alla fakturor, kvitton och kontoutdrag ska lämnas in för kontroll. Har hon missat något?
– Det kanske inte är någon fara, men jag går ändå omkring och oroar mig för jag är ju beroende av de pengarna till att betala hyran. Tills jag får min sjukersättning så måste jag göra till punkt och pricka som de säger.
Fyndlådor och försäljning
För att klara de stigande matpriserna har hon slutat storhandla och jagar bara riktigt bra extrapriser. Och hon märker att hon inte är ensam om det.
– Många butiker har lådor med varor som håller på att gå ut och där kan man göra fynd. Vi är många som letar i de lådorna nu.
Hon ser också att många andra försöker också få ihop lite pengar på olika sätt. Kanske genom att sälja ett källarfynd för en femtiolapp.
– Marketplace är fullt med folk som säljer sina gamla skor, sina gamla kläder, allt möjligt vad de hittar. Jag är inte ensam om det. Och jag har sett fler äldre damer och herrar som går runt och samlar pant i stället för att sitta hemma och ta det lugnt – det här har hänt bara nu i vår! Det är så att jag skäms när jag ser det. Ska det vara så i Sverige?
