Hyreshusets uteplats brann under upploppet – ett år senare är Omeds dotter fortfarande rädd
Det var strax före midnatt på påskafton när passagerarna på linje 35 tvingades fly från stadsbussen tillsammans med chauffören. Maskerade personer hade tagit sig ombord och tänt eld. Dramat utspelade sig precis utanför familjen Zadrans vardagsrumsfönster och när lågorna slog höga sökte de skydd i köket som vätter mot innergården.
– Jag var väldigt orolig att det skulle börja brinna i huset. Jag känner mig inte rädd idag, men det var väldigt olyckligt när det hände, säger Omed Zadran.
Branden spred sig vidare från bussen till staketet och buskaget runt deras uteplats och till slut var det fara för alla i huset. Familjen beslutade sig för att fly från sitt hem till släktingar i kvarteret intill. Nu har det gått ett år men de svarta brännmärkena i staketet är kvar. Och Omed Zadrans sexåriga dotter är fortfarande rädd.
– Hon frågar fortfarande, pratar om det hela tiden. Hon är rädd. Varför hände det? Kan det hända igen?
Påskkravallarna 2022 startade i kölvattnet av Rasmus Paludans, en dansksvensk och högerextrem politiker, resa runt i Sverige där han manifesterade och brände koraner. Det sammanföll med den muslimska fastemånaden ramadan och under en rad dagar blev det oroligt på flera orter. Bland annat i Örebro, Norrköping och Stockholm. I Malmö började det med stenkastning vid en manifestation i Bunkeflo i västra delen av staden. Senare spred sig allt till Rosengård, men då utan Paludan på plats.
Branden spred sig till familjens uteplats
Under två kvällar byggde maskerade personer barrikader och tände eld på miljöhus samt en skola och en stadsbuss. De kastade sten, bangers och brandbomber. Polisen var hårt pressad och sköt både varningsskott och avlossade tårgasgranater inne bland hyreshusen. En av poliserna som arbetade under natten berättade senare i förhör om vad som hände utanför familjen Zadrans hus som ägs av Rosengård fastigheter:
”Jag såg hur ett staket och buskar började brinna på grund av den kraftiga branden från bussen. Staketet och buskarna tillhörde uteplatsen till lägenhetshuset som fanns vid branden. Räddningstjänsten kunde ta sig dit och lyckades släcka branden, hade de inte gjort det i tid hade branden spridit sig till lägenhetshuset”.
Även Räddningstjänsten Syds yttre befäl berättade:
”Det fanns viss spridningsrisk till ett flerbostadshus nära där det hade börjat brinna lite i staketet”.
Det var långt ifrån riskfritt att släcka, det vittnar uppgifter i räddningstjänstens händelserapport från natten om:
”Fordon placeras så att vi snabbt kan köra därifrån”, står det bland annat.
Våldet kom nära barnfamiljen
Ett år efter händelserna är det återigen ramadan och Omed Zadran har vaknat senare än vanligt. Han är på väg till jobbet på grossistfirman. Familjen med fyra barn har bott på första våningen i den brunteglade trevåningslängan i sju år. Det är inte första gången det är oroligt i området men det har aldrig tidigare kommit så nära. När hans sexåriga dotter är rädd brukar han säga att hon inte ska vara orolig, att det som hände under påskkravallerna, när de tvingades fly sitt hem på grund av brandfaran, inte kommer att hända igen. Han säger att det inte lönt att bry sig om att någon bränner koranen även om han inte tycker om det.
– Det som hände handlade om politik. Vissa lät sig provoceras, jag tycker man ska vända blicken åt ett annat håll, säger Omed Zadran.
Han själv var inte hemma när våldet eskalerade på påskaftonen. Men äldsta dottern Ogai Zadran, 21, såg allt.
– Det var helt sjukt. Vi såg elden genom fönstret och min lillasyster blev så rädd. Hon var bara fem år då. Och vi fick lugna en familj som var helt nyinflyttad. Deras barn var helt panikslagna. Efteråt var vi rädda att det skulle hända igen, säger hon.
Nu har det rättsliga efterspelet till upploppet kommit. Sju män i åldrarna 16 till 22 står åtalade för bland annat grovt blåljussabotage och fler åtal är att vänta. Enligt åklagaren deltog samtliga sju på något sätt i kravallerna. Bevisningen består till stor del av polisens och bostadsbolagens kameraövervakning i området. På bilder från förundersökningen kan man se maskerade unga män tända eld på soprum och släppa ut soptunnor för att bygga brinnande barrikader på gatan.
De misstänkta bodde i området
Av de sju som nu åtalas stämmer fyra överens med beskrivningen av den typ av boende i hyreshus som regeringen vill ska kunna vräka i framtiden. Flera bodde hemma hos sina föräldrar i hyreshusen i närområdet. Det visar Hem & Hyras genomgång och tidigare granskning. Politikernas krav på hårdare tag riktar sig mot personer som begår brott i området där de bor och attacker mot blåljuspersonal nämns specifikt i utredningen. Flera av de åtalade är unga men även föräldrarna till kriminella i den åldersgruppen skulle kunna stå utan hyreskontrakt om lagen ändras, det visar det senaste utspelet i frågan från Tidöpartierna.
MKB och Rosengårds fastigheter är de stora bostadsbolagen som finns i det drabbade området på Rosengård. Kommunala MKB vill idag inte kommentera om man har agerat mot hyresgäster efter kravallerna men Rosengårds fastigheter har svar.
– Det har vi inte gjort, ingen är ju heller dömd än i det här fallet. Men det står i hyreslagen om sundhet, ordning och skick. Om man förstör i sin närmiljö så bryter man mot det. Generellt så skulle vi kunna agera mot det, säger Jens Ringö, fastighetschef på Rosengård fastigheter.
I Norrköping, en av orterna där det också var oroligt förra påsken, har kommunala Hyresbostäder diskuterat möjligheterna att kasta ut deltagare i kravallerna. Där handlade det om en ung man som bodde tillsammans med sin mamma i en av bolagets lägenheter.
– Det här blir en gränsdragning. Han var inte kontraktsinnehavare och vi drev det inte vidare mot mamman. Det här är en högst personlig reflektion, men ska man straffa en tredje part för vad någon annan har gjort? Det här kom vi fram till då men det betyder ju inte att det alltid kommer att vara så, säger Lars Löfgren, marknadschef på Hyresbostäder.
Upploppen kostade mångmiljonbelopp
Totalkostnaden för de två kvällarnas kravaller på Rosengård är skyhög, minst 34 miljoner. Det visar uppgifter från polisens förundersökning, Malmö stad och hyresvärdar som Hem & Hyra har sammanställt.
Det handlar bland annat om den uppeldade stadsbussen, förstörda busshållplatser, nedbrända soprum, skadade polisbilar samt sjutton privatpersoners bilar. Den eldhärjade Rosengårdsskolan beräknas enligt kommunen kosta 12 miljoner kronor att återställa. Slutnotan blev också hög för de två berörda bostadsbolagen. MKB:s beräkning ligger idag på åtta miljoner kronor. För Rosengårds fastigheter ligger den uppskattade summan på tre och en halv miljon kronor. Bolaget drabbades även dagarna efter kravallerna.
– Räddningstjänsten tvingades använda mycket vatten och systemet blev så belastat att det uppstod smygläckor. Det ledde till att det blev skador även inne i våra fastigheter och det kostade några hundratusen kronor att åtgärda, säger fastighetschefen Jens Ringö.
Hur påverkar det er ekonomi och hyresgästerna?
– Vi hade inga planer på att byta miljöhusen eller vattenledningarna. Får vi skador för tre miljoner kronor så tär det på fastighetsekonomin och vi har ju inget separat skadekonto. Det är hyresintäkterna som vi har att ta av.
Jens Ringö vill även lyfta fram en annan aspekt runt kravallerna som han ser positivt på. Veckorna efter genomfördes en kundundersökning som till sin helhet och trots vad som nyss hade inträffat gav det bästa resultatet någonsin. Detta även sett till trygghet.
– Vår analys är att området har blivit lugnare. Det indikerar även polisen. Det kan också ha att göra med hur vi jobbar med trygghet och närvaro. När det här hände och dagarna efter så engagerade sig också många hyresgäster och andra som vill ställa till allt rätta. Man bryr sig om området, säger han.
