Mehdi och hans dotter satt fast i hissen i 45 minuter – ”kan hända igen”
Mehdi Farspour tar tag i dörrhandtaget på hissen i det vackra femvåningshuset i centrala Göteborg. Han använder den fortfarande, trots att han har dåliga erfarenheter.
– Jag och min dotter blev fast i hissen i 45 minuter, jag var orolig men höll min dotter lugn. När vi ringde och klagade fick vi svaret att ”det kan hända igen”.
Hissen han pratar om är inte bara en del av hyresgästernas vardag i hörnhuset på Tegnérsgatan-Hedåsgatan. Den har också valsat runt i domstol i flera år.
Vi ska återkomma till varför, men den korta versionen är att hyresvärden Familjebostäder låtit hyresgästerna använda hissen i ett helt år – trots att den under tiden haft körförbud av säkerhetsskäl.
– Det känns inte alls bra att de inte tagit detta på allvar direkt, jag vet flera grannar som också fastnat. Det har knackat och gnisslat, jag hoppas den inte är farlig, säger Mehdi Farspour och skrattar uppgivet.
Hem & Hyra har tidigare kunnat visa hur fastighetsägare i Göteborg struntar i körförbuden. När vi nu åter granskar strulhissarna visar det sig att problemet har vuxit.
Underkända besiktningsprotokoll vittnar om hundratals personhissar i Göteborgsområdet som inte är tillräckligt säkra att åka i. Här kan du läsa mer om det.
Den 3 februari 2017 underkändes hissen i Mehdi Farspours hus vid den årliga besiktningen. Besiktningsingenjören kunde bland annat konstatera att hissens maskinrum inte gick att låsa. Någon hade också monterat flera elskåp därinne som inte hörde dit.
Hissen fick inte användas igen förrän bristerna var borta och hissen hade godkänts vid en ombesiktning. En dryg månad senare lovade Familjebostäder kommunen att åtgärda bristerna ”så snart det går”.
Ändå satt elskåpen fortfarande kvar i maskinrummet åtminstone till långt in i april.
I slutet av oktober kommer kommunens tillsynshandläggare på besök. Någon ombesiktning har inte genomförts, men hissen är ändå i bruk. Det har gått nästan nio månader sedan körförbudet infördes. ”De som använt sig av hissen under denna tid har utsatts för onödiga risker”, ska kommunen senare konstatera.
Först 25 januari året därpå kan besiktningsfirman bekräfta att hissen är säker att åka i. Då återstår bara en dryg vecka till byggnadsnämndens möte, där politikerna har planerat att straffa Familjebostäder och ett dussin andra fastighetsägare med en så kallad byggsanktionsavgift.
Men byggnadsnämnden anser inte att det duger att hinna lämna in ett godkänt besiktningsprotokoll i sista sekunden, om det är bevisat att underkända hissar har fraktat folk i månad efter månad. Sådant går helt enkelt inte att rätta till i efterhand.
Jo, tycker flera hyresvärdar. Därmed inleds den segdragna rättsprocess som fortfarande pågår, flera år senare. Nu ligger frågan hos Högsta domstolen, där bland annat Tornstaden väntar på besked om prövningstillstånd.
– Vi kände oss orättvist behandlade. Gör man rätt åtgärder finns inget skäl att man ska få en påföljd, sade bolagets fastighetschef Martin Petersson till Hem & Hyra förra våren.
Även Familjebostäder valde att överklaga byggnadsnämndens beslut, genom sin underhållskoordinator Richard Wadlert. Han menar att kommunens skarpare linje kom som en överraskning, efter en tidigare mer resonabel inställning med större möjlighet till dialog.
– Vi överklagade med motiveringen att man ändrade spelreglerna. Och att man därmed skulle kunna stryka den här sanktionsavgiften, för att ta nya tag senare.
Enligt Richard Wadlert protesterar inte Familjebostäder mot tillsynen och sanktionerna i sig.
– Vi framstår som att vi protesterar. Men inledningsvis vädjade vi mest. Tanken var inte att det här skulle bli något större. Vi står helt bakom att det finns en verksamhet som hjälper till att hålla god ordning. Det ska vi ha koll på själva, naturligtvis. Ingen får köra en hiss som inte är godkänd.
Att det ändå blev så i Mehdi Farspours hus på Tegnérsgatan-Hedåsgatan förklarar Richard Wadlert med den mänskliga faktorn. Just då byggde bolaget vindslägenheter i huset. I samband med det monterade byggfirman elskåpen i hissens maskinrum.
Riktigt varför det blev så och hur det egentligen gick till får Hem & Hyra inget ordentligt svar på. Familjebostäder har själva inte lyckats bena ut den saken.
– Vem som gett dem tillåtelse eller om de bara tagit sig friheten vet vi inte, men där satt det när besiktningsmannen kom, säger Richard Wadlert.
Men entreprenören som skötte hissen åt Familjebostäder fick inte lov att ta bort dem, enligt sitt avtal. I stället gick tiden.
– Det var brister i kommunikationen, och det föll mellan stolarna. Vid inspektionen driftade vi hissen olovandes. Det var olyckligt, så klart.
Nu har Familjebostäder valt att acceptera domen från Mark- och miljööverdomstolen, och betala byggsanktionsavgiften på 91 000 kronor.
– Har man gjort fel får man ta det, även om det är mycket pengar, säger Richard Wadlert.
Stadsbyggnadskontoret delar inte Familjebostäders bild av plötsligt ändrade rutiner.
– Vi försöker alltid ha en dialog, så det känner jag inte igen. De vet ju själva att de kör en hiss som inte får användas. När vi får kunskap måste vi agera, säger förvaltningens chefsjurist Sven Boberg.
Göteborgs stad har ägnat stor möda åt att driva de aktuella ärendena i domstol. Fastighetsägarnas överklaganden har hittills lamslagit kontrollverksamheten i flera års tid, i väntan på besked om hur lagen egentligen ska tolkas.
Kärnfrågan är om en fastighetsägare som bevisligen använt en potentiellt farlig hiss ska få lov att göra rättelse i efterhand.
Det vill säga: om det ska gå att sudda bort det faktum att hissen använts trots körförbud, genom att fastighetsägaren i efterhand lyckas få fram ett godkänt besiktningsprotokoll innan politikerna i byggnadsnämnden hinner besluta om byggsanktionsavgift.
Detta alltså även om det kan ha dröjt ett helt år innan ombesiktningen faktiskt gjordes – och folk använde hissen under tiden.
Svaret är helt avgörande för om tillsynen ska få avsedd effekt, enligt Sven Boberg.
– Vi hävdar att man inte kan använda en hiss som inte är godkänd. Gjort är gjort. Det går inte att rätta genom att skicka in ett protokoll i efterhand, säger han.
Nu väntar parterna på slutgiltigt besked från Högsta domstolen. Oavsett utfall tänker Göteborgs stad verka för tydligare regler – och en lagändring, om beslutet går dem emot.
– Vårt syfte är inte att behöva dra saker i domstol. Men lagstiftningen anger att vi är skyldiga att agera. Och de stora bolagen har ju kunskap om regelverket, både allmännyttan och de privata, säger Sven Boberg.
