Micael och familjen vann striden mot kommunen som ville vräka – nu hotas de med uppsägning igen
Hem & Hyra träffar familjen i enplansradhuset i Vallentuna. Uppe på en höjd skymtar landmärket Väsby kvarn och bakom en skogsdunge ligger Vallentunasjön.
På uteplatsen trängs odlingar med tomat och sallad. Utanför huset fanns förr ett vildvuxet område. Här växer nu prästkragar som Micael räddat när kommunen skulle göra sig av med gamla planteringar. Gräsmattan har familjen lappat ihop. Kala fläckar har fått ny jord och gräsfrö. Kommunen behöver inte längre sköta om det, berättar Micael.
– För oss är det en sån glädje att plantera och fixa. Grannarna tycker att det är jättefint här nu. Ni borde ha pröjs av kommunen säger folk.
Även djuren trivs.
– En fasan brukar vara här och kuckla. Göken är här och stökar emellanåt, berättar Micael.
För Micael blev lägenheten som han fick 2007 genom socialtjänsten den första trygga punken på länge efter många flyttar.
– Jag älskar det här stället. Det är första gången jag har blivit rotad i mitt liv. Jag kan varenda skrymsle här.
Adelina och han gifte sig framför äppelträdet för några år sedan.
– Jag friade till hustrun på knä i köket, fortsätter han.
Längre bort ligger förskolan där Jossefine gått tillsammans med de kompisar hon nu ska börja första klass med. Skolan finns också i närheten. Jossefine är rädd för att hon ska tvingas byta skola om kommunen får som de vill.
”Hela tillvaron rasade”
Förstahandskontraktet är tillsvidare och hyran har alltid betalats. Men en dag damp det ner ett brev.
Micael beskriver det som den värsta chocken. Att hela tillvaron rasade. All trygghet försvann.
– Vi visste inte vart vi skulle ta vägen.
I brevet stod att de skulle flytta ut inom tre månader. Annars skulle Kronofogden komma. Kommunen ville lämna lägenheten till någon annan behövande, trots att Micael har förstahandskontrakt och besittningsskydd, en laglig rätt att bo kvar även om hyresvärden vill säga upp.
Beskedet från kommunen gav Micael panikångest och gjorde det svårt att sova på nätterna. Dottern Jossefine fick ont i magen av all oro. Bara någon knackat på dörren har de blivit nojiga. Allt har slitit hårt på familjen.
Adelina började söka intensivt efter lägenheter på Facebook men kunde inte hitta något de skulle ha råd att betala, då både hon och Micael har sjukersättning.
Tog strid för att bo kvar
Familjen tog hjälp av Hyresgästföreningen för att ta strid för att få bo kvar. Kommunen menar att de skrivit fel på Micaels kontrakt, att det inte var tänkt som ett förstahandskontrakt. Som ersättning erbjöd kommunen några tillfälliga boenden, i andra hand.
Linus Lindberg, jurist på Hyresgästföreningen region Stockholm, har varit familjens ombud och hjälpt till med allt pappersarbete.
Nyligen avgjordes ärendet i hyresnämnden. Nämnden slog fast att familjen har rätt att bo kvar. Kommunen har inte överklagat det beslutet.
– Hyresnämnden gick på vår linje och tyckte att Micaels intresse av att få bo kvar vägde tyngre än kommunens intresse av att hyra ut lägenheten till någon annan, säger Linus Lindberg.
Micael har ett vanligt hyresavtal och har inte förhandlat bort sitt besittningsskydd. Det finns inte heller något villkor i avtalet som säger att han måste flytta om han inte längre får en insats från kommunen, konstaterar Linus Lindberg.
Lägenheten fick Micael som en form av bistånd från början men insatsen som fanns har upphört sedan flera år tillbaka.
Att de vann i rätten var en stor lättnad. Men kort efteråt fick familjen nya besked. Micael säger att kampen med kommunen tagit bort glädje.
– Jag har inte misskött mig. Vi skapar trivsel för andra här, men vågar fortfarande inte hoppas på att vi kommer få bo kvar. Det finns en oro som gnager i en. Man känner sig inte lika hemma som man borde, säger han.
Vill säga upp hyresavtalet igen
Hem & Hyra frågar Vallentuna kommun om uppsägningen och om det gjorts någon barnkonsekvensanalys innan beslutet. Julia Amelin, förvaltningsjurist, säger att de tar hänsyn till barnens bästa i alla deras beslut, men säger att de inte har pratat med dottern.
– Vi accepterar hyresnämndens beslut och försöker hitta en lösning och erbjuder olika alternativ för dem. Vi vill inte vräka familjen, men vi har stort behov att erbjuda lägenheten till andra personer som behöver stöd.
Kommer familjen erbjudas något likvärdigt, ett förstahandskontrakt på bottenplan, där dottern kan gå kvar i sin skola?
– Just nu försöker vi erbjuda ett annat förstahandskontrakt i centrala Vallentuna. Men om familjen tackar nej kommer vi nog säga upp dem.
Hur tar ni hänsyn till dotterns bästa i det här beslutet?
– Vi har sagt upp kontraktet och sen är det familjens ansvar att ansöka om stödinsatser för att ordna boende, träningslägenhet eller stödboende för barnfamiljer.
Nyligen fick familjen ett brev där kommunen skriver att även om Micael fått rätt i hyresnämnden så hindrar det inte att kommunen säger upp hyresavtalet igen. Kommunen vill nu att familjen flyttar till en mindre lägenhet än de redan har, en trappa upp, utan uteplats. Men att tränga ihop sig på 32 kvadrat som kommunen hänvisar till, menar Micael och Adelina inte är rimligt.
– Det knyter sig i magen. Vi vann ju i rätten. De överklagade inte hyresnämndens beslut – så kommer detta, säger Micael och rösten spricker.
Kommunen skriver också att om familjen tackar nej till det senaste erbjudandet så blir de hänvisade till att själva söka boende på andrahandsmarknaden eller genom att ställa sig i bostadsköer.
”Mycket stress och obehag”
När Hem & Hyra frågar om lägenheten på 32 kvadrat säger förvaltningsjuristen Julia Amelin att det kanske inte är optimalt och att det kan bli trångt för tre personer. Men hon anser att bostaden är likvärdig den lägenhet familjen har idag.
Familjens ombud Linus Lindberg påpekar att kommunen tidigare sagt att Micaels lägenhet var en bristfällig bostad för dottern eftersom den var för liten.
– Det rimmar illa med att kommunen nu erbjuder en bostad som är ännu mindre, säger han.
Tvisten i hyresnämnden var utdragen och orsakade mycket stress och obehag för familjen, påpekar Linus Lindberg.
– Det är därför anmärkningsvärt att kommunen så här kort inpå hotar om att säga upp kontraktet igen. Jag tycker det är rent ut sagt olämpligt.
Barn som vräks känner sig maktlösa och bortglömda, visar forskningen. Det kan påverka deras förtroende för vuxenvärlden, skapa ilska mot samhället och påverka deras liv under lång tid. När barn vräks påverkas även skolresultaten, visar studier. Många barn känner också stort ansvar för sina föräldrar och oro över att föräldrarna inte får tillräckligt med stöd från samhället.
Barn knyter inte bara an till människor under sin uppväxt utan också till platser. Att ryckas upp kan beskrivas som en skada som tillfogas barnet av samhället, säger Pia Kjellbom, forskare på Linköpings universitet som studerat barnvräkningar.
Hon menar också att barn ofta glöms bort i bedömningar som rör dem, trots att deras bästa ska bedömas självständigt. Barn har rätt att behandlas som egna individer med egna behov.
Pia Kjellbom understryker också att inget hindrar att socialtjänsten hjälper familjer med att finna mer permanenta boendelösningar.
Att säga att myndigheten inte får göra det rimmar inte med socialtjänstlagens intentioner. Men det är stor skillnad på hur socialtjänstlagen ser ut och hur den tillämpas i praktiken. Socialtjänstlagen slår fast att alla barn ska ha jämlika levnadsvillkor, förklarar hon.
Källa: Pia Kjellbom, Linköpings universitet
Sedan januari 2020 är barnkonventionen svensk lag. En av de grundläggande principerna i barnkonventionen, är att barnets bästa ska uppmärksammas vid alla beslut som rör barn. Det slår också socialtjänstlagen fast. Barnkonsekvensanalyser ska genomföras när ett beslut får påtagliga konsekvenser för barn.
Enligt forskaren Pia Kjellbom vid Linköpings universitet borde socialtjänsten utifrån nya lagstiftningen ha en skyldighet att sätta stopp för att barn vräks.
