Migrationsverket gick bet – nu väntar miljonkrav för skador från asylsökande
I fjol avslöjade Hem & Hyra hur Migrationsverket systematiskt vägrat betala ersättning för skador i de bostäder man hyrt under flyktingkrisen.
Granskningen visade att missnöjda värdar mellan 2018 och 2021 krävt 220 miljoner kronor för onormalt slitage i de tillfälliga bostäder som myndigheten hyrt under den så kallade flyktingkrisen. Migrationsverket gick med på att betala ut en dryg tredjedel – 78 miljoner kronor.
En orsak till de magra ersättningarna är att Migrationsverket tillämpat en strikt modell för avskrivning. En 30 år gammal ytterdörr eller ett innergolv med mer än 20 år på nacken är enligt räknemodellen inte värda en krona i ersättning.
En annan anledning är att myndigheten vägrat betala för skadegörelse samt en viss typ av fall där de boende agerat vårdslöst – något som lett till att hyresvärdar i stället vänt sig till domstol.
Måste betala för skadorna
Två snarlika ärenden har nu vandrat hela vägen genom det svenska rättsväsendet. Båda handlar om att asylsökande orsakat brand i bostaden, vilket Migrationsverket inte har velat betala för.
Myndigheten hävdar att de inte har samma ansvar som vid en normal uthyrning, eftersom de asylsökande enbart är tillfälligt ”inrymda” i bostäderna och inte kan betraktas som hyresgäster.
Förra månaden kom Högsta domstolens avgörande. Brandskadorna i en lägenhet i Ulricehamn som orsakades av en asylsökande för fem år sedan ska ersättas av Migrationsverket. Totalt 477 000 kronor ska betalas till försäkringsbolaget som täckt kostnaden för att återställa lägenheten.
Lägenheter brann ner
Högsta domstolen gör samma bedömning av en lägenhetsbrand i Kristianstad för fem år sedan. Med hänvisning till att det nu finns en vägledande dom togs ärendet aldrig upp i rätten. Migrationsverket är därför skyldig att ersätta hyresvärden med 26 000 kronor för reparationer, enligt tidigare beslut i hovrätten.
Huvudresonemanget: Migrationsverkets upplåtelse av tillfälliga bostäder är att likna vid andrahandsuthyrning, och då har myndigheten också ansvar för skador som uppstår.
För Bjarke Laustsen i Bjuv kommer HD-beskedet som en stråle av hopp. Under fem års tid hyrde han ut sin nyrenoverade huslänga till Migrationsverket. Två lägenheter totalförstördes av en brand och de tre återstående lämnades tillbaka i uselt skick.
– Mitt hus gick från nyskick till ruin på fem år, säger han till Hem & Hyra.
”Domarna är perfekta”
Totalt beräknas skadorna kosta 6,9 miljoner kronor att åtgärda. Migrationsverket har erbjudit 122 000 kronor.
Med den vägledande domen från Högsta domstolen i ryggen känner han sig nu säker på att få tillbaka pengarna.
– Jag ska upp i tingsrätten i slutet av augusti. Det känns väldigt bra, jag är övertygad om att det kommer gå vägen. De här två domarna är perfekta för min del, helt klart.
Även Hultsfreds bostäder applåderar domslutet. Det kommunala bostadsbolaget har krävt Migrationsverket på 54,7 miljoner kronor för onormalt slitage i sina tillfälliga bostäder – men bara fått en knapp tiondel utbetalad.
Fick inte pengar – rev i stället
Efter att Migrationsverket lämnat tillbaka de svårt slitna bostäderna har de inte gått att hyra ut på nytt. I stället beslutade man i fjol att riva dem.
Vd Helena Grybäck Svensson är övertygad om att andra som hyrt ut till Migrationsverket nu vänder sig till domstol för att få pengar.
– Vi är glada att den här domen kommit, att det nu finns ett vägledande fall. Och särskilt glädjande för dem som har en chans att få tillbaka ersättning.
Hur kommer ni att agera nu?
– Jag kan inte svara på det än. Vi måste titta ordentligt på den här frågan igen och se hur vi ställer oss till det.
Det senaste året har Migrationsverket fått in 723 krav på ersättning för onaturligt slitage i tillfälliga bostäder, enligt siffror Hem & Hyra har begärt.
Sedan ett år tillbaka har 244 ärenden gällande ersättning samlats på myndighetens bord, där man ännu inte kommit överens med hyresvärdarna.
”Vi kommer att följa domen”
Den vägledande domen innebär dock inte att man kommer ersätta skador rakt av, meddelar Annica Jonsson, hyresjuridisk expert på Migrationsverket.
– Vi kommer att följa domen, men måste fortfarande titta på varje enskilt ersättningskrav i alla fall.
Har ni märkt av ett ökat tryck från värdar som vill ha ersättning efter domen?
– Nej, det kommer in väldigt få stämningar. Just nu har vi sex pågående rättsprocesser angående ersättningskrav.
Är ni oroliga för att fler värdar vänder sig till domstol nu?
– Nej, vi är inte oroliga. Vi har ändå tecknat avtal om ersättning med så pass många. Vi blir överens med de allra flesta i slutändan.
Rent juridiskt har Migrationsverket ett alternativ kvar gällande brandskadorna: att rikta krav mot de enskilda personer som orsakat dem.
– Den möjligheten har vi. Men en asylsökande har ofta inte möjlighet att betala den här typen av ersättningar. Vi har inte prövat det här än, inte tagit ställning till hur vi ska göra, säger Annica Jonsson.
