Miljardsatsning slutade i fiasko – här är Riksrevisionens dom
Sommaren 2016 presenterade en entusiastisk regering sin plan för landets slitna och eftersatta hyresbostäder. Med hjälp av ett enormt statligt stöd skulle fastighetsägare i låginkomstområden uppmuntras till energieffektiv renovering av sina bestånd.
En del av pengarna skulle betalas ut i form av en hyresrabatt till de boende, som på så vis skulle slippa chockhöjningar i samband med renoveringarna. Totalt rörde sig jättesatsningen om 800 miljoner kronor per år under perioden 2016 till 2019.
Dåvarande bostadsminister Peter Eriksson (MP) hyste stort hopp till stödet.
– Med detta stimulerar vi fastighetsägare att öka takten med att förbättra boendemiljön och underlätta omställningen till ett energisystem baserat på förnybar energi, sade han.
Men den förväntade anstormningen uteblev. Vid årets slut hade blott 18 ansökningar inkommit i hela Sverige.
Även året därpå gick det trögt. När 2017 var till ända hade endast stöd för totalt 136 miljoner kronor beviljats.
Redan då övervägde en självkritisk Peter Eriksson att helt slopa stödet.
– Det har varit för krångligt att söka. Intresset är inte lika stort som vi förväntat oss, berättade han i en intervju med Hem & Hyra.
Det skulle dock dröja till årsskiftet 2019 innan stödet slutligen togs bort, som en följd av att Moderaternas och Kristdemokraternas budget klubbades igenom av riksdagen. Vid det laget hade blott 350 miljoner kronor beviljats för hela perioden – en bråkdel av den totala potten. En enda av de beviljade ansökningarna gällde Stockholms län, där situationen på bostadsmarknaden är som tuffast.
Sedan dess har det varit väldigt tyst kring renoveringsfloppen. Eftersom regeringen själv inte har erbjudit någon analys, och eftersom stödet varit blivit så kraftigt ifrågasatt, har i stället Riksrevisionen granskat vad som gick fel.
Och rapporten, som offentliggjordes förra veckan, är inte nådig i sin kritik.
Till att börja med konstaterar Riksrevisionen att regeringen inte gjort sin hemläxa när de utformade stödet. Innan man sjösätter en liknande satsning krävs en ordentlig konsekvensanalys, skriver författarna.
– Så var inte fallet här och det är dessvärre något som vi ser återkommande i våra granskningar, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Därtill bedöms administrationen ha varit alltför tung, ansökningsproceduren för krånglig och riskerna för höga ur fastighetsägarens perspektiv. Exempelvis var det inte möjligt för den som sökte att i förväg förutse hur stort stöd de skulle få.
– Regeringens ambition om att stödet skulle lösa flera olika problem samtidigt innebar i det här fallet att det istället endast kunde bidra marginellt till att lösa något av problemen, säger Linda Sahlén Östman, som varit projektledare i granskningen.
Sannolikheten är också stor att många av de åtgärder som fastighetsägarna fått pengar för att utföra hade skett även utan stöd, skriver författarna. Detta eftersom det redan finns vissa lagkrav på upprustning och energieffektivisering vid ombyggnad.
Riksrevisionen ifrågasätter även stödets nytta för de boende i husen, eftersom värden likväl har kunnat höja hyran kraftigt efter renovering. Den så kallade hyresrabatten riskerade även att skapa orättvisa hyresskillnader inom ett och samma område, eftersom stödet inte anpassats efter hyresgästernas inkomst.
Läs hela rapporten här.
