Miljöhus med bevisat boinflytande

För ett halvår sedan stod miljöhuset på Anderstorpsvägen mer eller mindre vid vägs ände. Det var så eländigt där inne att inte ens batteriholken gick att finna. Hyresgästerna klagade.

Då startade Hyresgästföreningen och Gislavedshus ett pilotprojekt. För om man nu ska jobba med boinflytande, varför inte konkretisera vad det egentligen är och hur det kan genomföras så att boinflytandet blir tydligt. Och därtill visa att här handlar det inte om inflytande för en handfull hyresgäster utan för majoriteten i bostadsområdet.

Läs ocksåHyresgäst tar strid för få behålla sin extra lägenhet: "Behöver den till aktiehandel"

Svaret blev Boinflytandemärkt.

Kriterierna för att ett projekt ska leva upp till boinflytandemärkningen är framtagna av Hyresgästföreningen och Gislavedshus gemensamt. I faktarutan kan du läsa alla krav för märkningen.

Det var Johan Hammarström, verksamhetsutvecklare hos Hyresgästföreningen, som kläckte idén och han jämför med svanenmärkningen.

Läs ocksåHyresgäst anklagas för vanvård efter 20 års rökning i lägenheten - får bo kvar

– Den märkningen betyder vissa saker och man kan inte få den hur som helst. Precis så är det med Boinflytandemärkt. Det ska inte vara hur lätt som helst att få, utan vi har tagit fram ganska tuffa krav. Får man märkningen visar det att hyresgästerna fått vara med och bestämma, säger Johan Hammarström.

Hyresgästerna på Anderstorpsvägen ville att det skulle vara fräscht och trevligt att gå till miljöhuset och gav förslag på flera åtgärder. Det har lett till bland annat ommålning, bättre belysning, nya skyltar, ny ytterdörr, bättre ramp och tömning av kärlen en gång i veckan i stället för varannan vecka.

– Alla förslag har vi inte kunnat genomföra men då har man fått svar på varför. Vi har tagit synpunkterna på allvar, säger Johan Hammarström.

Läs ocksåAlida bor i en tidskapsel - hennes brokiga hem sparas åt framtidens forskare

Stanley Guldmyr är vd för Gislavedshus.

– Egentligen är ju boinflytande ingenting nytt, det finns ju även en lag om att det ska finnas. Men det här är ett nytt sätt för oss att få till engagemang och intresse från våra hyresgäster. Chansen är större att få en dialog med hyresgästerna och det är det vi vill ha, berättar Stanley Guldmyr och fortsätter:

– Även om vi kanske vet och vill att det ska vara på ett sätt så vill vi vara säkra på att även hyresgästerna vill det. Visst går det fortare om vi bara beslutar vad vi ska göra men då missar vi dialogen med vår viktigaste intressent. Hyresgästerna är ju våra kunder.

Det här är första boinflytandemärkningen. Men inte sista.

– Vi tänker fortsätta att jobba med den här modellen. Vi ser att när vi verkligen bjuder in så finns det ett intresse och engagemang, säger Stanley Guldmyr.

Johan Hammarström håller med och har en förhoppning att modellen ska spridas till fler kommuner.

– Jag tror på den här idén. Märkningen är ett kvitto på att vi genomfört boinflytande på ett bra sätt och underlättar även för bostadsbolagen att följa lagen.

I måndags var det invigning av miljöhuset och över 60 hyresgäster samlades. En av dem, Anna Lahinen, har bott i kvarteret i 35 år:

– Åhh, så fint här är nu, utbrast hon när gick in i miljöhuset. Men jag tror att det kommer bli lika illa igen Vi får se. Det kanske kan bli bra.

Även Unni Christianssen och Ingeborg Olsson gav tummen upp till miljöhuset.

– Det är jättebra. Det här har vi väntat på länge. Men jag hade gärna sett att det satt en kamera inne i miljöhuset, sade Unni Christianssen.

– Det hade inte varit dumt, konstaterade Ingeborg Olsson, men det är nog för dyrt kan jag tänka mig.