Miljoner till förtroendevalda
Att föreningarna tar ut miljoner i arvoden tyder på att föreningarnas förtroendevalda är aktiva. De har många styrelsemöten, de förbereder inför hyresförhandlingarna, träffas i de små förhandlingsdelegationerna och planerar verksamhet bland annat.
Men i vissa föreningar leder inte planerandet alla gånger till aktiviteter för fler än styrelserna. Det ser man om man jämför vad som gått till arvoden och vad som gått till alla kostnader. I Gävleföreningen till exempel har 69 procent av budgeten gått till arvoden och betydligt mindre till aktiviteter. Föreningen hade cirka 60 000 kronor som inte använts under året.
I Uppsalaföreningen gick ifjol 72 procent av föreningens pengar till arvoden. Totalt fick föreningen 133 000 kronor över, pengar som alltså inte utnyttjades.
Västeråsföreningen gjorde ett väldigt precist år. De gjorde ett underskott på 797 kronor, utnyttjade alla sina 266 000 kronor och använde hälften av pengarna till arvoden.
Det är regionstyrelsen som ger kommunföreningarna de ekonomiska ramarna. Går föreningen med underskott täcker region det och använder föreningen inte alla sina pengar går de tillbaka till regionen. Föreningarna kan alltså inte spara pengar till kommande år.
Regionstyrelsen håller löpande kontroll på föreningarnas budgetar och tar direkt kontakt med dem som riskerar att få ett minus större än 10 000 kronor. Då krävs att en åtgärdsplan tas fram tillsammans med regionstyrelsens arbetsutskott.
– Vi har haft kontakt med flera föreningar i fjol, vi har talat med dem per telefon eller besökt dem. På sina håll har det varit turbulent och då blir det många möten och därmed höga arvoden, säger regionstyrelsens ordförande Torbjörn Rönnkvist.
Torbjörn Rönnkvist påpekar att en liten och en stor förening ofta har lika många styrelseledamöter och följer samma regler för möten och förberedelser inför hyresförhandlingar. Men regionstyrelsen följer alltså verksamheten över året. Man har ordförandeträffar och påminner om att det kan vara okey att kostnaderna drar iväg men att det måste gynna medlemsnyttan:
– Vi har alltid ögonen på de föreningar där det inte sker något. Det ska inte vara så att det är mycket arvoden och liten aktivitet och det ska inte vara så att det blir för mycket pengar över, vissa föreningar kan vara försiktiga i överkant och då påpekar vi så klart det.
Torbjörn Rönnkvist själv har 59 000 kronor per år i fast arvode. Till det kommer mötesarvoden. I fjol tog regionstyrelsens 14 ledamöter ut 252 000 kronor inklusive sociala avgifter i arvoden och ersättningar.
Är du nöjd med ditt eget arvode?
– Det är riksförbundet som ser över våra arvoden, de skiljer sig en hel del mellan regionerna, men ja jag är mycket nöjd.
Det utgår inget arvode för arbetet i en lokal hyresförening.
Arboga-Kungsör 80 076 kr – 82 procent
Kolbäcksdalen 30 893 kr – 39 procent
Skinnskatteberg 25 239 kr – 79 procent
Köping 51 604 kr – 38 procent
Sala-Heby 108 759 kr – 70 procent
Fagersta-Norberg 60 187 kr – 71 procent
Västerås 145 443 kr – 55 procent
Bollnäs-Ovanåker 96 064 kr – 80 procent
Hofors 50 849 kr – 77 procent
Hudiksvall-Nordanstig 99 480 kr – 65 procent
Ljusdal 59 905 kr – 70 procent
Sandviken 71 451 kr – 71 procent
Söderhamn 43 681 kr – 71 procent
Gävle-Ockelbo-Älvkarleby 228 948 kr – 69 procent
Enköping 124 677 kr – 72 procent
Norrtälje 90 397 kr – 66 procent
Håbo 51 231 kr – 79 procent
Östhammar 35 986 kr – 83 procent
Tierp 93 481 kr – 76 procent
Uppsala-Knivsta 243 306 kr – 72 procent
Arvoden i kronor för de förtroendevalda i kommunföreningarna i Aros-Gävle i fjol.
Procent av budgeten som gått till arvoden.
Hallstahammar och Surahammar bildar Kolbäcksdalen.