Miljonprogrammens hissar har gjort sitt – nu ska de bytas ut
Sabotage, slitage och grus i dörrspåren. Det är mycket som kan krångla med en hiss. De flesta felen åtgärdar de kommunala bostadsbolagen på några timmar. Men säkerheten är lägre i äldre hissar och flera bostadsbolag i regionen är nu i färd med att byta ut miljonprogrammens gamla slitna hissar.
Hem & Hyra har kontrollerat besiktningsprotokoll från flera kommuner i regionen. De visar att hissproblem är vanliga, men det har inte gått så långt som till körförbud för hissarna i vår region. Det är betydligt vanligare i Göteborgsregionen visar tidningens granskning, där ett ärende ska prövas i Högsta domstolen.
Ett exempel på problem som flera hissbesiktningarna visat är nödtelefoner som inte går till bemannade larmcentraler. Om hissen fastnar kan inte den som sitter fast göra sig hörd med mer än ett larm som hörs i trappuppgången. Personhissar i Lidköping och Borås har haft sådana anmärkningar.
En trilskande hiss kan vara förödande, vilket vårt reportage om rullstolsburne Christer Grundberg i Munkedal visar.
Henrik Gustafsson är vd för Munkbo. Han beklagar att Christer drabbats så hårt. Orsaken är att hissarna är gamla och slitna. Och Munkbo har nu tagit beslut om att de gamla krånglande hissarna ska bytas ut. Bolaget kan inte byta alla på en gång men arbetet börjar snart.
– Vi börjar redan i år med de första. Det handlar om fem, sex hissar till en kostnad av cirka fyra miljoner.
Många andra kommunala bolag står också i färd med att byta ut sitt gamla hissbestånd.
Fredrik Carlén, driftschef för Mariehus i Mariestad, säger att man just inlett bytet som ska ske under 2021. Bolaget har många gamla hissar som behöver bytas.
Katarina Prick är vd för Skövdebostäder. Hon säger att de i snitt får in en felanmälan i veckan.
– De vanligaste problemen är kopplade till dörrarna. Det fixas ofta samma dag. Men om reservdelarna måste beställas kan det ta längre tid, säger hon.
Och det är ett problem för flera av bostadsbolagen, att hissarna är så gamla att reservdelar inte finns i lager utan måste tillverkas efter hand som de går sönder. Det har legat bakom de långa hisstoppen i Munkedal, där Christer Grundberg bor. Delarna har fått beställas från utlandet där de fått tillverkas, sedan fraktas till Sverige för installation i hissen i Munkedal.
– Det säger sig själv att det inte kan vara så, säger Christer Grundberg. Så kan det ju inte fortsätta, så det blir skönt när vi får en ny, säkrare hiss i vårt hus.
Den som drabbas av hissproblem kan inte räkna med några stora ersättningar av sin hyresvärd som kompensation. Det handlar bara om mindre summor som kan bli aktuella. För att få en ordentlig reduktion av hyra krävs att bostaden är obrukbar, och det anses inte hissproblem betyda. Inte ens om man, som Christer Grundberg, har ett funktionshinder som gör att han är helt beroende av sin hiss för att ta sig ut.
– Nej, det har ingen betydelse i sådana här fall, säger Lennart Björkman, Hyresgästföreningens jurist i region BohusÄlvsborg-Skaraborg. Det påverkar inte en eventuell ersättning eller nedsättning av hyran.
