Irene blickar mot sin nya framtid – därför tar det årtionden att göra om miljonprogrammet
Hon gillar den inte, den stora fönsterrutan mellan köket och vardagsrummet. Men när Irene Persson fyller koppen med kaffe är fördelen att hon kan se vad hennes tre katter pysslar med i det angränsande rummet.
– Det är så malplacerat med ett fönster mitt i lägenheten, jag har aldrig gillat det, inte ens när barnen var små. Jag vill ha öppen planlösning.
Trots det blir nog fönstret kvar när det är dags för Irenes lägenhet att bli renoverad. Men mer om det senare.
Irene Persson bor mitt i bostadshistorien. Drottninghög i Helsingborg blev byggt mellan 1966 och 1969 som del av miljonprogrammet – på tio år byggdes i Sverige en miljon bostäder för att möta bostadsbristen. Det skulle vara likvärdigt, rättvist och praktiskt.
Balkong en självklarhet i miljonprogrammet
Irene Perssons trea har sju inbyggda garderober, ett städskåp, två toaletter och ett skafferi. Fönsterrutan mitt i lägenheten ger ljusinsläpp, hallen är rymlig och uteplats eller balkong är en självklarhet.
Det tog dock inte mer än cirka tio år innan problemen började, berättar Mikaela Åberg som är bostads- och projektchef på Helsingborgshem. Som i många andra miljonprogram ökade de sociala problemen och de byggnadstekniska utmaningarna. Bland annat ledde oprövat byggmaterial till fuktproblem.
Drottninghög blev stadens mest socioekonomiskt utsatta område – dessutom mitt emellan två andra problemfyllda stadsdelar.
Halvvägs in i projektet
I början av 2010-talet gav kommunen klartecken för nya planer för området. Men ett nedgånget miljonprogram görs inte om i en handvändning. Snart femton år in i projektet är man bara halvvägs.
– Det måste få ta tid. Vi kan inte ha omtag vart fjärde år vid en ny mandatperiod eller lägga ner för att det blir lågkonjunktur, säger Mikaela Åberg.
Inte förrän 2035 ska projektet DrottningH vara genomfört och dagens cirka 1 600 bostäder ha ökat till 2 000–2 500 stycken. Hittills har Helsingborgshem investerat cirka en miljard kronor och privata aktörer ungefär lika mycket. Utöver det har kommunen investerat i lek-, park-och trafiklösningar, samt genomfört trygghets- och sociala satsningar.
Just Helsingborgshems och stadens långsiktighet gör att omgörningen sticker ut.
– Det är inte unikt men inte vanligt heller.
Privata fastighetsägare flyttar in i miljonprogrammet
Vi tar en promenad med Irene Persson.
I kvarteren som vetter mot stadens centrum finns nybyggda och renoverade hus. Vita perforerade balkonger, radhus och till och med små privata stadshus. Förutom det kommunala bostadsbolaget har privata fastighetsägare som Boklok, Riksbygget och 3hus etablerat sig.
Men i Irenes område är fasaderna slitna och asfalten gropig. Hon inser att området är eftersatt och behöver renoveras. När hennes etapp inleds hoppas hon dock på större varsamhet, inte minst med tanke på miljonprogrammets historia. Och hon tror inte på att bygga bort sociala problem.
– De flyttar bara någon annanstans.
Redan tidigt i planerna beslutade kommunen och Helsingborgshem att kroka arm med polisen, socialtjänsten, skolan och kommunens olika förvaltningar. På det sättet blev det aldrig tal om vem som skulle börja utan alla satsade på samma gång.
– Samtidigt satte vi in arbetsmarknadsinsatser, säger Mikaela Åberg.
Enligt henne har det från dag ett prioriterats att involvera hyresgästerna i omgörningen. Att så har skett bekräftas av Irene Persson både som hyresgäst och aktiv i Hyresgästföreningen.
Arbetslösheten går ner
I dag kan Mikaela Åberg presentera statistik som visar att arbetslösheten och kriminaliteten går ner, medan inkomst- och utbildningsnivåerna går upp. Drottninghögs invånarna har inte längre de sämsta förutsättningar i Helsingborg.
Nu finns det en annan risk – att invånarna flyttar på grund av hyreshöjningar, att de inte orkar bo på en byggarbetsplats eller inte känner sig hemma i området.
När en lägenhet renoveras får hyresgästerna bo i en evakueringsbostad i flera veckor.
För Mikaela Åberg är det ett värsta scenario. Drottninghög ska utvecklas för nuvarande hyresgäster samtidigt som området tilltalar andra grupper. De som redan bor här kan påverka renoveringarnas omfattning och därmed hyran.
– Vi har inget kvitto på om vi har lyckats förrän hyrorna är fullt infasade, men det har börjat bra. Omflyttningen ligger på samma nivå som i andra områden, säger Mikaela Åberg.
Vill ha en billig renovering
Irene kalkylerar att hennes hyra på cirka 6 400 kronor i månaden kan gå upp till 8 000–9 000 kronor. Ett inglasat uterum vill hon ha, men annars en så billig renovering som möjligt.
Därför blir fönsterrutan mitt i lägenheten kvar.
– Om de inte ändrar sig, då, och bara tar bort den utan att det höjer hyran.
- Från början var de enda markägarna allmännyttiga Helsingborgshem, Svenska kyrkan och kommunen.
- I dag finns sju nya fastighetsägare i området, bland andra Riksbyggen och Boklok.
- Cirka 270 bostadsrätter har hittills byggts. De har inte varit helt lättsålda. Flera ligger ute till försäljning. På bilden ovan 3Hus komplex med över 70 lägenheter.
- Hittills har åtta hus rivits, varav en hel gård. Området har förtätats. Öppna stora parkeringsytor byggs successivt bort. Två etapper återstår i projektet.
- Framöver ska mer grönska tas tillvara. Det är Helsingborgshems slutsats efter den första etappen.
- Det var inte självklart att Drottninghög centrum skulle bevaras – men nu är det under omgörning. Här finns ett servicekontor med olika myndigheter.
- Renoverade lägenheters hyra höjs med cirka 30 procent – en normaltrea med cirka 2 500 kronor i månaden.
- Den nya hyran fasas in under fem år. Syftet är att invånarna ska bo kvar.
- Hyresgästerna kan bland annat bestämma om de vill ha inglasad balkong och diskmaskin och därmed påverka hyresnivån.
