Mimer höjer hyrorna med 5 procent – vice vd:n: ”Jag tycker att vi har landat på en nivå som är schysst”
– Det har varit bra förhandlingar, där bolaget har visat att de förstått hur många hyresgäster som hänger på repen. Samtidigt är det svåra tider för bolaget också. Det känns väldigt bra att kunna sluta en tvååring och vara säker på att hyresutvecklingen pekar nedåt nästa år. Det var värt mycket för oss att få en sådan garanti, säger Johan Kretz, förhandlare på Hyresgästföreningen i region Aros-Gävle.
2026 ska Mimer höja hyrorna med i genomsnitt 3,7 procent, enligt överenskommelsen. Om det blir olika höga höjningar för olika lägenheter även då är däremot inte bestämt.
Varför behöver ni höja hyran med så mycket som i genomsnitt 5 procent i år?
– Nummer ett är våra kostnadsökningar, som har varit klart mer än 5 procent. Räntor, att hela prisbilden har ökat och framför allt våra stora utgifter, som värme och vatten. Det är grunden till att vi behöver hyreshöjningen. Sen vill vi såklart ha råd att underhålla och hålla fint, måla våra trapphus och byta våra tak, säger Gustav Hanstad, vice vd på Mimer.
Vad vill du säga till hyresgäster som har svårt att få ihop ekonomin?
– Vi förstår det, det här är en jättesvår fråga – hur mycket ska man höja hyran? Vi behöver ju pengarna för att kunna täcka våra ökade kostnader och hålla en bra nivå på både service och fastigheter på sikt. Men vi vill ändå hitta en nivå som vi tycker känns schysst mot våra hyresgäster. Det tycker jag att vi i vår förhandling har haft som utgångspunkt hela tiden. Jag tycker att vi har landat på en nivå som är schysst. Och vi slipper retroaktiva hyror för att vi lyckats komma överens i år, vilket vi inte har gjort på flera år. Så det känns jätte, jättebra, säger han.
Mimer har minskat underhållet
Gustav Hanstad påpekar samtidigt att bolaget, trots de historiskt höga höjningarna de senaste åren, har dragit ner på underhållet av ekonomiska skäl.
– Vi hoppas på en bättre ekonomi ur alla perspektiv. Både privatekonomin och bolagets ekonomi, så vi har råd att ta hand om våra hus. Det är viktigt för allmännyttan att vi har medel att hålla våra fastigheter vid god vigör, säger han.
”Det är högt”
Johan Kretz på Hyresgästföreningen säger att han förstår om vissa hyresgäster blir besvikna över att höjningen nästa år blir så pass hög.
– En del hyresgäster har säkert räknat med att de sjunkande räntorna och den sjunkande inflationen ska avspegla sig redan i år. Men så fungerar inte hyresförhandlingsmodellen, den går ut på att släta ut de här pucklarna över tid. Hade man i stället haft en modell som gav omedelbart genomslag hade man dessvärre kanske haft 10 eller 11 procents hyreshöjning 2024. Det är en eftersläpning i systemet, men det kommer att gå nedåt. Jag förstår de som tycker att det är för högt. Det är högt, säger han.
Högre hyra ger lägre procenthöjning
Mimer och Hyresgästföreningen har valt att göra så att de som har högst så kallad normhyra (se faktaruta) får lägst hyreshöjning i procent.
– Det är de med de lägsta hyrorna som får de procentuellt högsta höjningarna, men i krontal är det ju inte så. Tänk dig att du har en fullrustad lägenhet och lägenheten intill är identisk men i originalskick från 90-talet. Den fullrustade lägenheten kommer då få en lägre procentsats, men det blir ändå ett klart högre krontal i höjning, eftersom hyran redan är högre. Man kan säga att vi packar ihop det, så att det inte blir de här enorma höjningarna för de dyraste lägenheterna. Vi är väldigt glada att vi har kunnat hålla nere de allra högsta topphyrorna, säger Johan Kretz.
”Stor spridning”
Gustav Hanstad på Mimer säger att de var överens med Hyresgästföreningen om modellen. En bakgrund till den är hur bolagets bostadsbestånd ser ut.
– Har man som oss ungefär 12 000 lägenheter byggda under många, många år, blir det en ganska stor spridning på hyran på hyfsat liknande lägenheter. Det har vi velat komma ifrån. Till slut blir det ändå kronor som hyresgästerna ska betala och inte procent, säger han.
Det kan väl ofta vara så att de som bor i de lägenheterna som har lägre hyra är de som har minst ekonomiska marginaler. Vad tänker du om det?
– Så kan det vara, det vet inte vi riktigt. Det kan också vara precis tvärt om. De som har tagit en dyr lägenhet kanske inte riktigt har råd med den. Så vi har tyckt att det här har varit rimligt, säger han.
Påverkar andra hyror
Johan Kretz anser att det ligger i allas intresse att hålla nere de högsta hyrorna.
– För vår del handlar det om att det är de här dyraste lägenheterna som driver hyresutvecklingen. För de är jämförelseobjekt i bruksvärdessystemet. Och bolagen kommer att få svårt att hyra ut de dyraste lägenheterna om de rusar med fulla fem procent ett par år i rad, säger han.
Mimer och Hyresgästföreningen använde samma modell med olika procentuella höjningar i fjol.
– Det var några få som hörde av sig och det var blandade reaktioner. En del tyckte att det var väldigt bra och en del mindre bra, säger Johan Kretz.
Tvååring tryggare
Hur kom ni fram till höjningen för nästa år?
– För att få en hyfsad hyreshöjning i år har vi fått visa på att det blir bättre nästa år, säger Gustav Hanstad.
Han fortsätter:
– Det har varit viktigt för båda parter att se att höjningarna sjunker framöver. Vi kan också se en del som tyder på att räntorna sjunker, vilket är en stor kostnadspost för oss. Andra stora kostnadsökningar verkar tyvärr hålla i sig. Vi ville gärna komma med en tvååring, för att det skulle kännas tryggt för hyresgästerna att veta redan nu ungefär hur det kommer att se ut 2026.
Normhyra är en metod för att räkna om hyror för lägenheter med olika antal rum, köksstandard och yta, så att hyresnivån blir lätt jämförbar. Man räknar om hyran så att den visar vilken hyra som skulle gälla om lägenheten hade tre rum och kök och en yta på 77 kvadratmeter.
