Ministern om att barnvräkningarna ökar: ”Oerhört allvarligt”
Rekordmånga barn – 674 – vräktes förra året enligt den officiella statistiken. Detta trots att barnkonventionen blivit lag. Hur kan det få hända i Sverige 2024?
– Det är något som regeringen ser oerhört allvarligt på. Vräkningar av barnfamiljer måste man ta krafttag mot. Inget barn i Sverige ska behöva stå utan ett tryggt hem. Vid vräkningar så utsätts familjer som redan befinner sig i sårbara situationer för påfrestningar som kan följa barn under väldigt lång tid. Vräkningar och osäkra boendeförhållanden kan påverka och få negativa konsekvenser bland annat när det gäller trygghet, skolgång och utbildningsresultat.
– Vi har sett en tydlig ökning av vräkningar som berör barn. Det är någonting som den nuvarande regeringen har reagerat starkt på. Ett steg som vi nu tar är att utreda anledningarna till det här problemet. Regeringen har gett ett uppdrag till Socialstyrelsen att dels kartlägga varför det ser ut som det gör, men också lyfta fram kommuner i Sverige där man arbetar positivt och framåtsyftande och därmed tryggande för de här barnen. Det vill vi ta vidare och säkerställa att fler kommuner arbetar på det viset.
Hem & Hyra har följt en barnfamilj, Jennie och hennes tre barn. Jennie har varit våldsutsatt och ärvde hyresskulder från sin man, vilket gjort att familjen haft ett osäkert boende i många år. Kommunen vräkte henne och barnen när de precis hade börjat komma på fötter igen. Detta trots larm från läkare och psykologer.
Hur kan det få ske i Sverige idag?
– Det är svårt för mig att kommentera ett enskilt fall. Vi bedriver ett väldigt offensivt arbete från regeringens sida som omfattar flera olika ministrars ansvarsområden. Inte minst när det gäller utsatta kvinnor och barn, ofta kopplat till våld i nära relationer, som också kan handla om ett ekonomiskt våld. Där genomför vi nu flera olika reformer, exempelvis handlar det om att kvinnor ska kunna överta hyreskontrakt.
– Det vilar ett oerhört tungt ansvar på kommunerna att ta hand om sina kommuninvånare. Gör man inte ett ordentligt jobb i kommunen så sköter man inte sitt uppdrag. Det finns kommuner som tar sitt ansvar och vet vilka metoder de ska använda för att förhindra barnvräkningar. Regeringen vill säkerställa att dessa metoder och arbetssätt ska spridas till de kommuner som inte jobbar så.
FN:s barnrättskommitté som granskar hur alla länder lever upp till barnkonventionen har gång på gång kritiserat Sverige för barnvräkningarna. Vad säger du om den kritiken?
– Vi tar all kritik på stort allvar. Det är 290 kommuners ansvar att arbeta med den här frågan. Hade det inte funnits några kommuner som hade arbetat på ett framgångsrikt sätt med detta hade vi blivit oerhört bekymrade. Nu har vi kommuner med positiva resultat som vi kan lära oss av. Som andra kommuner behöver vända blicken mot för att se hur de arbetar.
– Barnvräkningar är ofta kopplat till barnfattigdom. Stora bekymmer med ekonomi, tillväxt och inflation har drabbat barn och unga absolut tydligast. Nu har vi bekämpat inflationen och fått ett reformutrymme att bygga andra resurser för att stötta barn och unga. Vi bygger på med en lång rad positiv lagstiftning, inte minst den nya socialtjänstlagen, för att kunna göra tidiga förebyggande insatser så att de här situationerna inte ska behöva uppkomma.
Men det nämns ingenting alls om barnvräkningar i förslaget till den nya socialtjänstlagen som regeringen presenterat.
– Det handlar om att jobba tidigt och förebyggande utifrån kommuninvånarnas situation. Det som står oerhört tydligt är att varje kommun måste planera utifrån sina kommuninvånares förutsättningar, och barnvräkningar ingår naturligtvis där.
Varför står det ingenting alls om att arbeta för att komma åt barnvräkningar?
– Vi nämner barns och ungas förutsättningar. För mig är det väldigt tydligt att det här är en av de grundläggande förutsättningarna – att man har ett tryggt hem och tillgång till skola, hälsa och sjukvård. Det är några av de basala delarna i ett välfärdsland som Sverige. Det är mycket tydligt i socialtjänstlagen.
Läs mer: Experter kritiska – fler barn vräks trots att barnkonventionen blivit lag.
Enligt Barnombudsmannen har barnkonventionen inte fått något större genomslag i rättsprocesser, trots att konventionen blivit lag. Av 36 hyresmål i Svea hovrätt som rör barn så har det endast gjorts en utvecklad bedömning utifrån barns rättigheter i 4 fall, enligt Barnombudsmannen. Endast i 2 fall av de 36 hyresärendena sedan 2020 har hovrätten ansett att hyresavtalet inte bör upphöra med hänsyn till barns bästa.
Hur ser du på att barnkonventionen inte fått genomslag?
– Vi jobbar hela tiden från regeringens sida med att säkerställa att barnkonventionen nu får ett ökat genomslag i svensk lag, både på lokal, regional och nationell nivå. Vi ser att kommunerna och regionerna behöver arbeta för att det här ska sippra ner i allt väsentligt när det gäller frågan om barn och deras rättigheter. Jag tar med stort intresse del av de här hyresmålen. Vi behöver få ett antal mål som kan vara förebilder för övriga domstolar.
Det handlar om väldigt få fall där man tagit hänsyn till barnkonventionen på ett utvecklat sätt.
– Det är oroväckande och bekymmersamt, men jag hoppas också att det faktum att vi nu har några få fall också ska kunna bli stilbildande och förebild i fler avgörande.
Hem & Hyra har pratat med forskaren Pia Kjellbom vid Linköpings universitet som har studerat barnvräkningar. Vi har frågat henne om hur hon ser på uppdraget som regeringen har gett Socialstyrelsen att kartlägga och analysera varför barnvräkningar ökar.
Pia Kjellbom säger att det är en känd fråga som inte behöver utredas mer, utan att det är skarpa förändringar som behövs nu.
– När skarpa förändringar ska till behöver det finnas ett underlag. Man får ett underlag genom att göra en ordentlig analys. Det är så det går till i statsapparaten.
När kan vi se skarpa lagändringar på det här området?
– Arbetet påbörjas i regel med en genomgång av kunskapsläget och en analys av vad vi behöver göra. Därefter får regeringen återkomma med när eventuella olika lagstiftningar kan vara aktuella.
Enligt Pia Kjellbom skulle det göra en stor skillnad om det skulle införas en paragraf i socialtjänstlagen om att socialtjänsten skulle ha en skyldighet att överväga att ta över betalningsansvar när barnfamiljer riskerar vräkning på grund av hyresskulder. Utöver det säger hon att socialtjänsten borde ha en skyldighet att ha vräkningsförebyggande team eller vräkningsjour.
Har ni övervägt att ha med det i den nya socialtjänstlagen?
– Vi kommer naturligtvis fortsätta att utvärdera den nya socialtjänstlagen. Hela syftet med den nya socialtjänstlagen är att göra ett perspektivskifte för att inte reagera alldeles för sent när situationer, som inte minst drabbar utsatta barn och unga, redan har inträffat. Avsikten med den nya lagen är att kunna göra tidiga och förebyggande insatser. Regeringen kommer att följa upp den här lagen kontinuerligt, i alla aspekter, för att se vad vi ytterligare behöver bygga på med.
Ser du att det behöver förtydligas om barnvräkningar i den nya socialtjänstlagen?
– Jag är naturligtvis oerhört mån om att vi på alla olika möjliga sätt ska bygga på barn och ungas trygghet och säkerhet. Ett barn som rycks upp från sin bostad och lever under väldigt osäkra och otrygga förhållanden – det riskerar att få väldigt långtgående konsekvenser också mycket längre fram i det här barnets liv. Det är viktigt att socialtjänsten ser till barnets hela situation och vad skälen är till att föräldrarna inte har kunnat betala sin hyra, och sedan gör adekvata åtgärder utifrån vad man ser är grundproblemet.
Forskaren som vi pratat med säger att jämfört med andra länder är processen för vräkning i Sverige snabb. Det kan gå några veckor från besked om vräkning till verkställande. Ofta är det för kort tid för att socialtjänsten ska kunna agera och stoppa barnvräkningar. Är det rimligt som det ser ut idag?
– Jag har inte den sortens djuplodande kunskap om hur de här processerna ser ut. Men det är tydligt att socialtjänsten måste arbeta med tidiga signaler och förebyggande och det är den lagstiftningen som jag nu arbetar för att den ska komma på plats, för att gynna och stödja barn i olika tuffa situationer så tidigt som möjligt.
Läs mer här om barnvräkningarna och Jennie och barnen som vräktes av kommunen.
