Ministern välkomnar Hem & Hyras granskning: ”Kommuner behöver ta sitt ansvar”
I en stor granskning har Hem & Hyra visat hur samhällets stöd till våldsutsatta kvinnor är slumpartat. Därtill visar granskningen att de kommunala bostadsbolagen ger fler bostadsförturer till näringslivet än till våldsutsatta kvinnor.
Jämställdhetsminister Paulina Brandberg (L) vill inte uttala sig om varför kommunala bostadsbolag ger fler bostadsförturer till näringslivet än till våldsutsatta.
– Jag vill inte spekulera i varför det ser ut så. Men jag vill betona att det vilar ett stort ansvar på kommunerna att ta bostadsfrågan på ett väldigt stort allvar. Det är jätteviktigt. Kommuner behöver ta sitt ansvar och se hur viktigt det är att våldsutsatta får hjälp att ordna boende och bra skydd, säger hon.
Välkomnar granskningen
Jämställdhetsminister Paulina Brandberg säger att Hem & Hyras granskning av våldet är viktig och välkomnar att tidningen lyfter frågan.
– Jag tror att det är många i dag som skulle vilja lämna en våldsam relation, men som inte upplever att de har möjlighet att göra det. Kan man inte få tak över huvudet blir det ju väldigt, väldigt svårt att lämna. Här hoppas jag vi ska kunna möjliggöra för fler att kunna lämna. Vi har till exempel en viktig ändring av hyreslagstiftningen som träder i kraft nu. Med den ger vi värdarna möjlighet att vräka förövare och överlåta kontraktet till den våldsutsatta, säger Paulina Brandberg.
För att visa på allvaret i frågan har regeringen avsatt ett statsbidrag för att stärka kommuners arbete med att ordna permanent boende åt våldsutsatta. Det är en del i ett program om 132 punkter för att stötta våldsutsatta som väljer att lämna relationen.
– Vi behöver växla upp. För det är ett enormt samhällsproblem: vi lever i ett samhälle där alla i princip känner någon som slår eller någon som blir slagen. Så utbrett är det. Nu har vi presenterat de här 132 punkterna och fortsätter jobba med väldigt hög takt framåt. Då väntar jag mig samma uppväxling från kommuner, regioner, civilsamhälle. Alla aktörer som kan ha viktiga pusselbitar i det här arbetet, säger hon.
Administrativ karusell
Kvinnor som lever med skyddad identitet hamnar i ett slags samhällets skuggtillvaro. Utan hjälp riskerar de att utsättas igen. Saker som de flesta annars tar för givet fungerar inte. Från små saker som att boka flyttfirma och flyttstädning till grundläggande som att söka bostad, utbildning, förskola och jobb.
Regeringar fokuserar ofta på stora övergripande frågor – men vad kan ni göra för att förenkla för dem som lever med skyddad identitet där många små praktiska problem gör livet krångligt?
– Jag lever själv med skyddade personuppgifter och vet att det är mycket som blir krångligt. Precis som du säger, det kan vara många små saker som man behöver få hjälp med. Och de som lämnar våldsamma relationer får ofta en ganska tung administrativ börda med att få ihop sitt liv och kunna få en ordnad och trygg tillvaro. Därför har vi gett Socialstyrelsen i uppdrag att utreda ett samordnat stödsystem för våldsutsatta. I uppdraget ingår att Socialstyrelsen ska undersöka om kontaktpersoner kan ge stöd i den här stora administrativa karusellen som kvinnorna hamnar i, säger hon.
Orimligt med läckta uppgifter
Hem & Hyra berättar i granskningen att myndigheter via bristande rutiner avslöjar skyddade personers adresser. Processen att skapa sig ett liv måste då strata om på nytt.
– Det är helt orimligt. Och det sker alldeles för ofta. Då måste de riva upp sin tillvaro igen: hitta ett nytt boende, ny skola för barnen. Det blir extremt betungande och ofta väldigt kostsamt. Därför har vi gett i uppdrag till Skatteverket att hitta åtgärder som stärker myndigheternas hantering av skyddade personuppgifter.
Ekonomiskt eftervåld
Ett annat problem är att kvinnor som lämnar våldsamma relationer kan dra på sig skulder och ha svårt att få socialbidrag eftersom det på pappret ser ut som att de har ekonomiska tillgångar. Här vill regeringen att bodelning ska gå fortare. Den ekonomiskt starkare parten ska inte kunna använda bodelningsprocessen för att ha fortsatt kontroll över sin tidigare partner.
– Det är en form av ekonomisk eftervåld som vi måste ta på stort allvar. Vi har ett regelverk som i dag möjliggör ett utnyttjande av systemet: en illasinnad part kan dra ut på processen så att det kan ta flera år innan kvinnan, som det ofta är, blir ekonomiskt självständig. Därför kommer vi tillsätta en utredning där vi ser över regelverket.
Hon betonar att regeringen ser lika allvarligt på våld i nära relation som på gängvåldet.
– Det här är ett område som ska prioriteras lika högt som gängbrottsligheten, säger Paulina Brandberg.
• Kvinnofridslinjen: 020-50 50 50
• Stödlinjen för män: 020-80 80 80
• Stödlinjen för transpersoner: 020-55 00 00
