Dokumentärfilm skildrar Mirfats första tid i Sverige
Hur känns det att se sig själv på tv?
– Först kändes det så pinsamt. Men sedan fick jag så otroligt fina kommentarer, från både lärare och kompisar. Folk känner igen mig. Alla säger att jag är så stark. Och nu tänker jag att de har rätt. Jag är stark. Men som jag har kämpat.
Hur var det att lämna Syrien?
– Jag hade inget dåligt liv i Syrien men jag hade heller ingen framtid. Det var krig och jag var frånskild, ensam med tre barn. Det är inte lika vanligt som i Sverige. Jag ville till Sverige för att skapa ett bättre liv för mig och mina barn. Jag hade hört att Sverige var bra för barn. Här kan de studera. I Syrien var jag bara hemmafru, fast det är inte så bara med tre barn.
– Jag saknar Syrien, mina föräldrar, mina systrar. Jag är rädd att barnen ska glömma, därför pratar vi bara arabiska hemma och jag försöker berätta om livet där.
Hur gick resan hit?
– Flykten var svår. Väldigt svår. Vi stannade flera månader i Turkiet för jag vågade inte ge mig ut i en liten båt på havet. Det var kaos, massor med människor på flykt. Men till slut hade jag inget val. Jag kunde inte försörja mig och barnen kunde inte gå i skola. Jag tänkte att antingen dör vi och då dör jag tillsammans med mina barn eller så överlever vi och då väntar ett bättre liv. Från Grekland gick vi till fots många många timmar. Och åkte tåg. Vi sov på gatan. Efter femton dygn var vi framme.
Hur var det att komma till ett nytt land?
– Man måste vara positiv och öppen när man kommer till ett nytt land. Jag är ensam med mina tre barn och har varit tvungen att ta ansvar för mitt eget liv. Jag har ingen att luta mig mot.
Nu bor du i Malmö.
– Ja, jag blev placerad i Malmö efter att ha bott på förläggning i Ängelholm. Jag ville inte alls lämna Ängelholm men alternativet var att ordna ett boende själv och det gick inte. Jag tänkte att Malmö i alla fall var i Skåne. När jag klev in i lägenheten här i Malmö glömde jag nästan Ängelholm. Jag var så himla glad över att ha fått en egen lägenhet, ett eget rum.
Har ni förstahandskontrakt?
– Nej, vi har bott här i två år och vi får bo här i två år till. Sedan måste jag hitta något eget. Jag skulle gärna vilja flytta tillbaka till Ängelholm men nu har barnen rotat sig i Malmö. Vi kan inte flytta hela tiden. Jag längtar efter eget hem.
Vad gör du nu?
– Jag läser SFI. Det är så kul med språk. Men helst vill jag jobba. Gärna med människor, som tolk kanske.
Namn: Mirfat Shikh Shouk
Ålder: 31 år
Aktuell: I SVT:s dokumentär ”Tusen dagar i Sverige”.
Från: Aleppo, Syrien.
Familj: De tre barnen Ahmed, 15, Nadin, 13 och Hanin, 6. Föräldrar och syskon i Syrien.
- Ha tålamod. Allt tar tid. Det är jobbigt att vänta på beslut och alla myndigheter tar tid på sig att lämna besked.
- Våga umgås och ta plats. Det gör inget om det blir fel när du pratar svenska. Det viktiga är att våga. Ingen kommer att skratta åt dig.
- Lär dig språket. Det är nyckeln till allt.
