MKB pekar ut hyresgäster som köfuskare – river kontrakten
De stod i bostadskön i flera år. Men de använde aldrig kötiden för egen räkning. Istället hjälpte de anhöriga att få hyreskontrakt. Det kommunala bostadsbolaget MKB målar upp ett scenario med hyresgäster som har gått in i en bulvanroll.
– I vår värld fuskar man med sin kötid när man använder den för att ge någon annan en fördel, säger Lars-Gunnar Larsson, juridisk samordnare på MKB.
Hem & hyra har granskat tre liknande fall som registrerats hos hyresnämnden sedan i november. Det rör sig om lägenheter på Sofielund, Fågelbacken och Västra hamnen i Malmö. I samtliga ärenden har MKB ansett att de bostadssökande har missbrukat tilldelningen via Boplats Syd och velat ta tillbaka lägenheten. Hyresgästerna har inte velat flytta.
Så här ser turerna ut i ett av de senare fallen:
- Mannen som är i 60-årsåldern ställer sig i kö hos Boplats Syd 2015.
- Fem år senare skriver en yngre anhörig, utan egen kötid, in sig som medsökande på den äldre mannens profil.
- Några månader senare skriver de två männen tillsammans kontrakt med MKB för en etta i västra Malmö.
- Kort därefter säger den äldre mannen, den huvudsökande, upp kontraktet och den yngre meddelar samtidigt att han ville ta över lägenheten. MKB säger nej och fallet hamnar i hyresnämnden.
”Prövningslägenheten var inte tänkt att användas som gemensam bostad”, skriver värden i sin ansökan till domstolen. Bostadsbolaget vill att lägenheten istället ska gå till någon ”som av egen kraft har tillräcklig kötid för att få denna”.
Lars-Gunnar Larsson har sett flera liknande upplägg:
– Oftast är det en förälder som vill hjälpa sitt barn och i normalfallet har ju föräldern längre kötid. Man tar med barnet som medsökande men har inte för avsikt att bo i lägenheten själv. Men vi har också sett fall utan inbördes relation, säger Lars-Gunnar Larsson.
Det är MKB:s specialgrupp mot svartuthyrningar som har spårat upp lägenheterna. Och ytterligare hyresgäster kan snart tvingas ta strid i domstolen.
– Jag vet att man håller på och utreder några fler fall, säger Lars-Gunnar Larsson.
Får inte en medsökande bo kvar om en huvudsökande flyttar?
– Jo, men då ska båda ha bott i lägenheten och använt den som bostad. Det är kriteriet.
Här blir tiden en viktig faktor för bedömningen. MKB gör skillnad på om en hyresgäst har stått som medsökande i exempelvis ett år eller bara någon månad innan kontraktet skrevs.
Blir det inte svårt för er att dra gränsen för vad som är okej?
– Jo, det är det. Vi får ju göra en samlad bedömning utefter folkbokföring och hur man har registrerat sig på Boplats Syd och blivit medsökande.
Josephine Stensson är jurist på Hyresgästföreningen i södra Skåne. Hon har inte sett några liknande fall tidigare och tror det generellt kan bli svårt för hyresvärdar att bevisa vilken relation de inblandade hyresgästerna har haft.
–Sambo, make eller maka har ett starkt skydd att få hyresavtalet förlängt för egen del och har rätt till det, om hyresvärden kan skäligen nöja sig med honom eller henne som hyresgäst och då tittar man på om personen kan klara av att betala hyran, säger hon.
På Boplats Syd är man bekant med det bulvanliknande upplägget sedan några år tillbaka.
– Flera fastighetsägare har framfört att man har identifierat detta som ett stort problem men jag visste inte att det fanns pågående ärenden. Det är ju ett sätt att kringgå reglerna och man kan misstänka att det även har sålts kötid, säger Krister Hjelm, VD på Boplats Syd.
Bostadsförmedlingen har tidigare genomfört flera typer av förändringar kopplat till problematiken. Det går till exempel inte längre att vara medsökande till mer än en huvudsökande åt gången, vilket var möjligt tidigare.
– Många fastighetsägare har ställt frågar kring detta och velat att vi ska skriva in i köreglerna att man ska ha för avsikt att vara permanentboende i en lägenhet, säger Krister Hjelm.
Hem & Hyra har försökt nå hyresgästerna, men utan resultat.
Boplats Syd är en kommunal bostadsförmedling. Bolaget ägs av Malmö stad men förmedlar lediga hyresrätter i en gemensam kö på uppdrag av flera skånska kommuner och en rad privata fastighetsägare.
Systemet är enkelt och grundar sig främst på en faktor, den som har längst kötid ligger bäst till för att kallas på visning och få ett kontrakt. Detta vid sidan av fastighetsägarnas individuella krav på de sökandes ålder, ekonomi och antalet boende.
