Monica tvingades acceptera 700 000 för att flytta – BRF-värd blev mardröm: ”Orkade inte längre”
Efter nära 20 år i samma lägenhet förbereder Monica flytten från trerummaren i Johanneshov söder om Stockholm, där den 30-åriga dottern vuxit upp. Monica minns grillkvällar och gemensamma högtider som hon firade med grannarna, barn som lekte – men i slutet också bortvända ryggar och tystnande samtal.
– Jag trodde att de var mina vänner. Men det ska bli skönt att slippa huset.
Kunde inte köpa loss lägenheten
Efter regeringsskiftet 2006 blev det under statsminister Fredrik Reinfeldts borgerliga styre återigen fritt fram för kommuner att sälja hela eller delar av sina bostadsbestånd. En ombildningsvåg drog in över landet, där 31 000 lägenheter i allmännyttan gjordes om till bostadsrätter mellan 2007 och 2010.
Även fastigheten där Monica bodde gjordes om till bostadsrättsförening och de flesta i huset slog till och köpte loss sina lägenheter. Monica hade inte möjlighet att köpa sin bostad, men trivdes till att börja med bra som hyresgäst i nybildade föreningen Blåvingen 3. Hon hjälpte bland annat till på städdagarna trots att hon inte behövde.
Problemen började först ett par år senare, när en ny styrelse tagit över. Monica märkte direkt att något hade förändrats. Hon hade fått löfte om att den gamla uttjänta frysen och kylen skulle bytas ut, men ingenting hände.
– Och när något gått sönder fick jag ingen hjälp alls längre, säger hon.
Monica berättar att situationen eskalerade när hon blev anklagad för att ha orsakat en vattenskada, som sedan visade sig ha uppstått på annat sätt.
Större problem när man hyr i BRF
Enligt statistik från Booli finns det cirka 16 000 hyreslägenheter i BRF. Det betyder att endast 0,8 procent av Sveriges hyresgäster bor hos en bostadsrättsförening. En ganska liten grupp alltså. Men Hem & Hyras granskning visar att det är mer problematiskt att bo hos dem än hos andra värdar. Bland annat är de överrepresenterade bland dem som behöver hjälp av Hyresgästföreningen med olika brister i lägenheterna som skador, kyla, värme, ohyra och andra problem. 3,5 procent av ärendena där kommer från BRF-hyresgäster.
Likadant är det med ärenden i landets hyresnämnder, där värden vill vräka hyresgäster. Tre procent av värdarna som vänder sig till hyresnämnden för att få avsluta ett hyresavtal och tvinga hyresgästen att flytta är bostadsrättsföreningar. Det betyder att Hyresgäster i bostadsrättsföreningar löper nästan fyra gånger så stor risk än andra att dras till hyresnämnden med hot om vräkning.
Mikael Areskog, chefsjurist på Hyresgästföreningens region Stockholm, är inte förvånad över siffrorna. Han förklarar att viljan att tjäna pengar på en försäljning av en hyresrätt generellt gör bostadsrättsföreningar mer intresserade att bli av med hyresgästerna.
– Vår känsla är att bostadsrättsföreningar i regel kan vara snabbare på avtryckaren än andra hyresvärdar när det gäller uppsägning av hyreskontrakt, eftersom de ser ett ekonomiskt intresse i det.
Hur kan det yttra sig?
– De kanske har sett att någon bor i lägenheten, men inte hyresgästen själv. Men så visar det sig att det bara är en förälder till hyresgästen som varit där och vattnat blommorna.
Hotades av vräkning
I Monicas hus trappades situationen upp ytterligare 2016 när bostadsrättsföreningen ville vräka henne. Grannarna i styrelsen påstod att hon olovligen hyrt ut lägenheten i andra hand, något som hon själv förnekar. Monica anser att styrelsen ville få bort henne för att kunna få in pengar på en försäljning. Hon vann också i rätten och fick bo kvar, men rättsprocessen och att bo granne med dem som ville vräka henne tog hårt.
– Det blev många sömnlösa nätter och jag började känna att jag inte längre var välkommen i mitt hus, säger hon.
2020 försökte hyresvärden på nytt att få Monica att flytta, av liknande skäl som tidigare.
Monica berättar om grannar som vittnade mot henne och om obekväma möten i porten. Samtal som snabbt tystnade, falska anklagelser om att hon och dottern drog till sig ”ortenfolk”.
Bostadsrättsföreningen sa sedan på nytt upp hennes kontrakt, men Monica fick rätt i Hyresnämnden och fick ha kvar lägenheten.
Grannarna nöjde sig inte och överklagade domen till Hovrätten.
”Jag kände mig utfryst”
Monica mådde allt sämre och berättar om att även tidigare goda vänner i huset nu började vända henne ryggen.
– Folk hälsade inte längre, utan tittade bara bort. Jag kände mig utfryst.
Dagen före rättegången hörde föreningen av sig med ett bud: 700 000 för att flytta ut. Monica tog pengarna.
– Jag kände att vi inte orkade bo här längre. Vi kunde inte gå runt och ducka för grannarna hela tiden, säger Monica, som vid intervjun fortfarande bor kvar i bostaden och inte vill medverka med sitt efternamn.
Vad säger du till dem som tycker att du borde vara nöjd med att få 700 000 kronor?
– Jag tycker egentligen att bostadsrättsföreningen borde betala oss 100 000 kronor per år efter all stress som de utsatt oss för.
Trerummare i området där Monica bor annonseras idag ut för omkring 3,5–5 miljoner kronor. Monica och hennes dotter har inte råd att köpa en lägenhet i området, medan bostadsrättsföreningen gör en bra förtjänst på Monicas lägenhet.
– De kom billigt undan med mig, säger hon.
Erbjuder hjälp med lagarna
Oskar Öholm är vd för branschorganisationen Fastighetsägarna i Stockholm. Han säger att han inte är ”jätteförvånad” när han får Hem & Hyras siffror om problemen för hyresgäster i bostadsrättsföreningar, eftersom många föreningar är små och drivs av lekmän.
Vad gör ni på Fastighetsägarna för att lära bostadsrättsföreningarna reglerna?
– Vi erbjuder utbildning i hyreslagstiftningen och förståelsen som man måste ha från bostadsrättsföreningen: att har man hyresrätter så gäller all lagstiftning på samma sätt som för vilken hyresvärd som helst.
Gör ni tillräckligt?
– När jag hör de här siffrorna så är det klart att det finns anledning att se över vårt arbete, om vi har tillräckligt bra utbildningar och om vi borde marknadsföra dem mer för att hjälpa den här gruppen.
Bostadsrättsföreningen Blåvingen 3 avböjer att medverka i en telefonintervju.
