Multisjuka Fatana och hennes make kastas ut – först i kö på samma lägenhet men har för låg inkomst
– Det är det enda vi tänker på, vart vi ska flytta. Vi har inte släkt eller vänner här i Sverige som kan hjälpa till, säger Mussa Dawlatzai och tittar allvarligt på sin fru Fatana Popal, som ligger i sin specialsäng och vilar kroppen.
Hon förstår mycket svenska och fyller i och kommenterar det Mussa säger, men förklarar att hon inte har haft möjlighet att gå klart SFI på grund av en mängd sjukdomar och hälsoproblem. Hon har bland annat opererat ryggen sju gånger, men har fortfarande kronisk smärta.
Förlorade två söner i Afghanistan
Kriget i Afghanistan splittrade familjen. En av parets söner kom till Sverige 2012 som ensamkommande flyktingbarn. Fatana lyckades ta sig till Sverige och Uppsala 2015 för att återförenas med sin son. Senare kom Mussa efter. Två av deras andra söner dog i kriget. De har ytterligare en son och en dotter, tvillingar, som inte bor i Sverige, berättar de.
När Fatana kom till Uppsala fick hon och hennes son först hjälp av kommunen med en lägenhet. Men efter fyra år fick de veta att de inte kunde bo kvar, berättar paret. Vid det laget hade deras son nyligen tagit studenten.
– Han klarade gymnasiet bra. Sen började han jobba. Vi hade ett möte med kommunen om vår boendesituation och fick rådet att vår son skulle stå på hyreskontraktet eftersom han hade en inkomst, säger Mussa Dawlatzai.
Sonen fick inte skriva över kontraktet
På så sätt fick de tag på tvårumslägenheten i Stenhagen där de bor nu. Sonen betalade en tredjedel av hyran och Mussa och Fatana resten. Men efter omkring ett år flyttade sonen till sin flickvän, berättar de. Sonen försökte så småningom skriva över hyreskontraktet på Fatana, men blev nekad att göra det då familjen hade bott tillsammans för kort tid i lägenheten. Uppsalahem uppmanade i stället honom att säga upp hyreskontraktet. När han inte gjorde det sa bostadsbolaget förra hösten upp det från sista januari i år. Mussa och Fatana hade inte koll på att det kunde räknas som olovlig andrahandsuthyrning att de bodde kvar när sonen flyttat ut.
– Vi är ju hans föräldrar och bodde här tillsammans alla tre först, säger Mussa.
När uppsägningen prövades i hyresnämnden i maj kom sonen överens med Uppsalahem om att få uppskov med avflyttningen – men senast 1 november kl 12 ska lägenheten vara tömd.
Kämpar för att lösa situationen
Fatana Popal och Mussa Dawlatzai har under året gjort allt de kan för att försöka lösa sin situation. De är sen flera år tillbaka anmälda till Uppsala bostadsförmedling och har även sökt bostad på andrahandsmarknaden.
Fatana har en låg sjukersättning och försörjningsstöd. Mussa har kämpat för att skaffa sig en inkomst som är stor nog för att de ska klara kraven för att få lägenhet. Han gick under våren en utbildning till golvläggare i kombination med svenska för invandrare. I september började han en kockutbildning hos Yrkesakademin, men den lades ner efter några veckor på grund av att företaget var i ekonomisk kris. Nyligen har han fått veta att han kanske har chans att få ett så kallat nystartsjobb inom Uppsala kommun och jobba i skolkök. Han har också gått runt till olika restauranger och sökt jobb på plats.
Kom först i kön på samma lägenhet
När Fatana sökte samma lägenhet som de nu bor i via Uppsala bostadsförmedling kom hon först i kön, men blev uppringd och fick veta att de hade för låga inkomster. Samma sak har hänt med en rad andra lägenheter där hon kom först i kön, berättar de. En granne hjälpte dem att leta andrahandslägenheter och de hade chans på en, men den som hyrde ut krävde 10 000 kronor i deposition.
– Vi har inte möjlighet att få hjälp med någon sådan extrapeng, säger Mussa.
Inkomstkrav i vissa områden
Uppsalahem slopade sina inkomstkrav 2018, men i slutet av 2021 återinförde bolagets styrelse det i vissa bostadsområden, som de kallar ”utvecklingsområden”. Listan uppdateras varje år och alla bostäder i kvarter som är yngre än fem år ingår. Utöver det kan Uppsalahems styrelse välja att lägga till områden där de tycker att det finns särskilda utmaningar. Kvarteret där Fatana och Mussa bor är ett sådant område.
De bor där och betalar hyran idag men får inte hyra lägenheten när de söker den på nytt – är det rimligt?
– Inkomstkravet sätts utifrån det belopp Kronofogdemyndigheten har definierat att man ska ha kvar för sin försörjning efter att man har betalt hyran, för att täcka vanliga levnadskostnader. Det är en ganska lågt tilltagen siffra, säger Elnaz Alizadeh Ebadi (S), ordförande i Uppsalahems styrelse.
Vill förbättra sammanhållningen
Hon berättar att de införde inkomstkravet för att de såg att många i de utvalda områdena inte klarade av att betala hyran och valde eller tvingades flytta, eller blev trångbodda för att många måste dela på hyran. Det ledde i sin tur till oro, mindre sammanhållning mellan grannar och ökat slitage på lägenheterna, enligt henne.
Var ska man bo som sjukpensionär eller arbetssökande om inte hos det kommunala bostadsbolaget?
– I den bästa av världar har vi inga inkomstkrav och det är bara på vissa områden vi har det idag. Omkring 90 procent av våra bostäder har inget inkomstkrav, säger Elnaz Alizadeh Ebadi.
Det är i många fall de områden som har kortast kötid som har inkomstkrav. Var ska man bo om man till exempel har kommit till Uppsala som invandrare?
– Ja, det är en knepighet. Det finns ju fler hyresvärdar. Jag har inte koll på vilka som har vilka slags inkomstkrav. Man får göra det bästa av situationen tills man har kommit upp i kötid eller hitta områden som har lägre kötid som kanske ändå har en lägre hyra än där det här paret bor idag. Eller en mindre lägenhet som har en lägre hyra. Alternativen är ändå många, skulle jag vilja säga. Jag hoppas att de trots allt kan hitta en bostad, säger hon.
Har sökt hjälp av kommunen
Fatana och Mussa har under många månader flaggat för socialtjänsten om svårigheterna att få tag på bostad och att de behöver flytta någonstans där de kan ta med Fatanas vårdsäng, elrullstol, rullstol, gåbord och andra hjälpmedel. Enligt Mussa fick de först veta att de inte kunde få hjälp, sen att de måste leta lägenhet själva först och om det inte gick skulle de få hjälp. Först för drygt två månader sen sa handläggaren att hon inte kunde hjälpa dem – de måste själva kontakta boendeenheten på socialtjänsten, vilket de då gjorde, berättar de.
Socialtjänsten i Uppsala har som princip att inte kommentera enskilda ärenden, trots att Fatana och Mussa skrivit fullmakter som ger tillåtelse att bryta sekretessen. Hem & Hyra har därför bara fått ta del av Fatanas och Mussas ansökan. Socialtjänsten kommenterar inte om de delar bilden av vad som har hänt eller varför paret inte har fått hjälp i tid.
Tre månaders väntan på beslut
Enligt Aleksander Opgenoorth, enhetschef på boendeenheten, brukar det ta omkring tre månader att utreda om någon har rätt till socialt bostadskontrakt. I vissa fall kan det ta upp till sex månader.
– Utöver socialt bostadskontrakt kan man ansöka om tillfälligt akut boende, om det handlar om nödtillstånd eller en akut situation. Det kan handla om en lägenhetshotellslösning, vandrarhem eller liknande akuta lösningar för att få tak över huvudet, säger han.
Vilka krav måste man leva upp till för att kunna få hjälp med socialt bostadskontrakt?
– Det vi tittar på är om personen helt bostadslös och har speciella svårigheter att tillgodose sitt behov av bostad själv. För att få rätt till bistånd handlar det ofta om ganska omfattande svårigheter. Att man saknar förmågan att söka bostad själv, att man har en avhysningshistorik kombinerat med omfattande psykisk problematik eller annat som begränsar förmågan att tillgodose behovet av bostad, säger Aleksander Opgenoorth.
Många faktorer spelar in
Kan en orsak att få socialt kontrakt vara att man är multisjuk och har en mängd skrymmande hjälpmedel?
– Det vägs in i helheten. Vi tittar så klart på det, men väger in andra faktorer också. Även om man är multisjuk tittar vi på den ekonomiska situationen. Vi tittar på kötid och vi tittar på vad det kan finnas för andra kompensatoriska faktorer runtomkring den enskilde. Har man kanske ett nätverk som kan hjälpa till att hitta en annan lösning?
Är det inte bättre att ni hjälper fler personer att få lägenhet med socialt kontrakt än att de tvingas till boendelösningar som i slutändan innebär en högre kostnad för kommunen?
– Vi förhåller ju oss till de riktlinjer som är beslutade om i socialnämnden och utöver det till rättspraxis. För oss handlar det om rätten till bistånd till boende och socialtjänstens ansvar när det kommer till den bostadssociala frågan. Vi tittar då på personer som inte kan tillgodose behovet själva, inte på strukturell hemlöshet, säger Aleksander Opgenoorth.
Efter att intervjuerna gjordes har Fatana Popal och Mussa Dawlatzai kallats till ett första utredningssamtal på boendeenheten.
Socialtjänsten ska vara det yttersta skyddsnätet för dem som vistas i en kommun. Det innebär inte att vem som helst kan få bostad den vägen, men efter en bedömning kan olika lösningar finnas:
- Ekonomiskt stöd. De allra flesta som söker hjälp hänvisas till att själva hitta bostad, men man kan efter utredning få ekonomisk hjälp med hyran.
- Akutboende. Exempelvis härbärge, vandrarhem eller jourbostad, mycket kortsiktigt boende för hemlösa.
- Övergångsbostad/socialt kontrakt. Andrahandskontrakt i vanlig lägenhet, med särskilda regler och villkor och med mål att omvandlas till förstahandskontrakt. Kan kallas socialt kontrakt, kommunkontrakt eller annat. Kommunen står som förstahandshyresgäst.
- Genomgångsbostad. Till exempel träningslägenhet för personer med tidigare missbruk, ofta förknippat med olika former av stöd och krav.
- Bostad först. En modell i vissa kommuner, där akut hemlösa får ett förstahandskontrakt utan särskilda krav, men med tillgång till stöd på frivillig basis.
