Myndighet: För lite konkurrens när bostäder byggs
Som det ser ut i dag händer det ofta att mark står oanvänd, konstaterar myndigheten. Kommunerna kan bli bättre på att se till att det verkligen byggs på den mark de har gjort tillgänglig för byggbolag.
En annan brist är att de olika kommunernas plan- och marktilldelningsprocesser är så pass olika att marknaden blir splittrad. Olika rutiner i varje kommun gör det svårare för byggbolagen att konkurrera på flera orter. Det blir helt enkelt för mycket merarbete för dem. Följden blir färre anbud för de enskilda projekten, vilket gör att kostnaden riskerar att drivas upp.
Om rutinerna hade varit desamma i alla kommuner skulle byggbolagen också ha större förutsättningar för ett mer industriellt byggande, vilket i sin tur ökar kostnaderna.
Problemen kan nu komma att åtgärdas, konstaterar Konkurrensverket. Myndigheten har gjort tummen upp för en färsk rapport från Boverket med titeln ”En mer förutsägbar
byggprocess. Förenklad kontroll av serietillverkade hus”. Kritikerna menar att förslaget om att byggföretag ska certifieras inte är tillräckligt. De kommunala bostadsbolagens samarbetsorganisation Sabo anser att typgodkända byggnader är en bättre väg.
En undersökning som de gjorde 2016 visade att det då var tre eller färre anbudsgivare i fyra av fem upphandlingar. Vid en av fyra upphandlingar fanns bara ett anbud.
Konkurrensverket har kommit fram till att maktkoncentrationen i byggbranschen har minskat sedan dess. Måttstocken är de största byggbolagens andel av omsättningen.
Samtidigt anser myndigheten att nya aktörer på marknaden missat chansen att bygga billigare, då de väljer att köra på i samma gamla hjulspår som branschens giganter. Mindre byggbolag har enligt rapporten ”i hög utsträckning konkurrerat med befintlig teknik och byggprocesser och inte bidragit till någon högre grad av innovation”. En av anledningarna är lönsamheten, som under en tid har varit så god att företagen inte ser någon större anledning till att pressa priserna från underleverantörer.
Det finns dock ljusglimtar. Rapportens författare lyfter fram Sabos så kallade Kombohus som ett exempel på hur man kan bygga bra och 25 procent billigare bostäder. Hittills har 9 500 färdigställts eller börjat byggas.
Tanken är att genom standardisering och serieproduktion pressa priset. Sabo har också arbetat på andra sätt, förklarar Sabos chef för fastighet och boende Jonas Högset.
– Vi har även vidtagit åtgärder för att öka den utländska konkurrensen inom bostadsbyggandet.
Tillsammans med medlemsföretagen har man gjort rekryteringsresor i flera länder i Europa för att locka utländska bolag till svenska bostadsbyggen.
Detta har lett till omkring 20 anbud från utländska byggföretag, varav sex hittills har vunnit upphandlingar. I ett av fallen blev ett bygge 15 procent billigare, säger Jonas Högset.
Sabo vill även se en sorts typgodkännande som skulle möjliggöra snabbare och billigare bostäder, men Boverket anser att detta kan strida mot EU:s regler.
– Som det ser ut i dag kan hus som är likadana bedömas som olika av olika kommuner, säger Jonas Högset.
