Nekades bidrag – besökte flickvännen för ofta och handlade mat i fel kvarter
Mannen hade hamnat snett i livet men enligt honom själv började han nu få rätsida på sin situation. Med egen lägenhet, ett jobb på gång och stadigt sällskap hade han lyckats bygga upp självförtroendet och tron på en ljusare framtid.
Han berättar också för förvaltningsrätten i Härnösand att han för första gången på flera år kände att han kommer att kunna bli självförsörjande och få ett värdigt liv.
Behövde pengar till hyran
Men för att nå hela vägen behöver han en tillfällig skjuts. Därför sökte mannen ekonomiskt stöd hos Sundsvalls kommun, för att kunna betala en månadshyra och avgift för internet.
Handläggaren på kommunen synade mannens ekonomi och levnadsvanor i sömmarna och konstaterade att hans kontoutdrag visade ”ett tydligt mönster att majoriteten av inköp i matbutiker är i butiker närmare där flickvännen bor snarare än där NN har sin adress”.
Handläggaren ringde upp mannen som per telefon bekräftade att han och flickvännen umgicks dagligen, att de köper mat tillsammans och tar hand om mannens hund. Men att de bor på skilda håll med separat ekonomi.
Biståndshandläggaren hittade även en swishbetalning från mannens konto till flickvännens som ifrågasattes. Mannen förklarade transaktionen med att han gett flickvännen pengar för en dammsugare som han fått överta.
Misstänkte samboskap
Trots att mannen och flickvännen är folkbokförda på olika adresser bedömde individ- och arbetsmarknadsnämnden i Sundsvalls kommun att de ”lever i ett samboliknande förhållande” med ”en starkt sammanflätad ekonomi”. Mannens bidragsansökan avslogs därför med uppmaning om att göra en gemensam ansökan istället utifrån bådas tillgångar.
Men mannen vände sig då till förvaltningsrätten för att få beslutet omprövat.
Mannen skriver i sin överklagan: ”Jag mår väldigt psykiskt dåligt på grund av att jag riskerar att bli av med min bostad och få en hyresskuld. Jag har inte gjort något fel. Tvärtom har jag kämpat hårt för att styra upp mitt liv.”
Han ger också sin förklaring på matinköpen:
”Självklart handlar jag där det är billigt och i de butiker jag är medlem. Att jag passar på att handla [i flickvännens kvarter] på vägen hem när jag åker hem till mig är inget konstigt. Dessutom är butikerna i närheten av min bostad bland de dyraste i Sundsvall.”
I individ- och arbetsmarknadsnämndens beslut nämns även mannens hund som gemensam faktor för paret. Mannen kommenterar detta i sitt överklagande till förvaltningsrätten med att han är ägare till hunden, men eftersom han och flickvännen umgås nästan varje dag så turas de om att rasta den.
Förvaltningsrätten: Gör om gör rätt
Förvaltningsrätten häver Sundsvalls kommuns avslag och ger nämnden bakläxa. Målet visas åter till kommunen för förnyad prövning.
Förvaltningsrättens bedömning, där kärnfrågan handlar om ifall mannen är ensamstående eller inte, är att kommunen saknar konkreta bevis för att paret skulle vara sammanboende. Det finns ingenting som styrker att paret skulle ha en gemensam permanent bostad.
Att mannen och hans flickvän umgås och besöker varandra ofta är inte heller tillräcklig grund för att de skulle vara sambos. ”Nämnden har således inte haft fog för att avslå NN:s ansökan”, slår förvaltningsrätten fast.
- Vid bedömningen av rätt till bistånd jämställs sambor med gifta personer och
behovet av bistånd prövas med hänsyn till båda personernas tillgångar. - Med sambor avses två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett
parförhållande och har gemensamt hushåll. - I uttrycket ”stadigvarande bor tillsammans” ligger att det ska finnas en
gemensam bostad som har karaktär av permanentbostad för dem båda. Denna
förutsättning kan vara uppfylld även i ett fall då den ene av dem dessutom har
en annan bostad, som han eller hon använder i viss utsträckning och där denne
är folkbokförd. - Det är inte fråga om ett samboskap om samlevnaden endast tar
sig uttryck i att den ene besöker den andre, oavsett om besöken har stor
regelbundenhet och frekvens.
Källor: Socialtjänstlagen (4 kap. 1§), Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2013:1) samt Förvaltningsrätten i Härnösands hänvisning till avgöranden i Högsta förvaltningsdomstolen (HFD 2023 ref. 15 I) och Kammarrätten i Stockholms dom i mål 2221-23.
